Stora Torp var ett 1/2 mantal frälse, en ganska stor gård. Fram till mitten av 1700-talet ägdes Stora Torp och Lilla Torp av en och samma ägare, oftast ägaren av Kärralund, däribland Sten Eriksson Leijonhufvud, Herman Wrangel, Johan Mauritz Wrangel, Gustaf Henrik Wrangel och Christer Horn. 1697 var Hieronymus Berger (adlad Gripenstedt) ägare men därefter var det olika ägare för de två gårdarna. Fram till 1748 var hans sterbhus ägare av både Lilla Torp och Stora Torp. Sistnämnda år såldes Stora Torp till Nils Kollinius.
År 1752 såldes gården vidare till Erik Westerberg som 1755 bortpantade Stora Torps del i Ranängen till Magnus Lagerström som där skapade Gubbero. Erik Westerberg var ägare av en del av gården år 1758 och Jan Olsson ägde en del. 1770 var Erik Westerberg fortfarande ägare, men 1776 var Jonas Simberg ägare.
I Ortnamnen i Göteborgs- och Bohus län står följande om gårdarna:
I en auktionskungörelse i Göteborgs Allehanda den 10 januari 1783, står det följande om Stora Torp:
”Den 13 nästkommande februari, som är en torsdag, är auktion utsatt att hållas på Stora Torp, själva fastigheten, som består av ett halvt hemman frälse, förmedlat från ett helt, kommer till den högstbjudande, på stället, att försäljas. Detta hemman är purt frälse och beläget uti Sävedals härad och Örgryte socken, 1/4 mil från Göteborg, håller 1/4-del uti landssoldat och utgör 1/2 tunnland Korn i Kronotionde till staden, som betalas med penningar; flera utlagor finns inte utom prästerättigheterna.
Egendomen, som med nya byggnader, nyligen är uppbyggd, består av ganska god och bärande jordmån, så mycket mer som den med mycken och stort bekostnad är ansenligen uppodlad och förbättrad, varpå utsädet är, efter som ny åker upptages och gammal nedlägges, mellan 10, 11 á 12 tunnor, det utom 2:ne á 3:ne tunnor potatis som blivit på inägorna planterade. Hö har bärgats på inägorna 280 stackar. Alla gärdesgårdarna av sten och nyligen omlagda. Situationen är ganska vacker med lika behaglig utsikt. Näst intill inägorna är en stor kohage, med en vidlyftig stengärdesgård inhägnad, av vilken kan uppodling göras och varuti en fredad alskog växer. Ett litet stycke från gården uti utmarken är med vederbörligt tillstånd intagit ett vidsträckt fält till uppodling, som med kostsam stenmur är inhägnad, Kålmahn kallad, varmed början är gjord med stora diken, grävning och åkerns upptagning, varpå blivit utsatt och bärgat 2 1/2 tunnor havre och 14 á 15 stackar hö, och är detta intag så förmånligt att det genom uppodling kan bliva ett behållit 1/4 -dels hemman, och därjämte anläggas ett gott torpställe.
Nedan för gården och manbyggnaden är en stor trädgård tillika med dubbel stenmur ikring, däruti äro fyra kvarter till kålrötter och grönsaker, inemot 200 st. fruktbärande träd, dels äldre dels yngre, som bär frukt, samt dessutom uti trädskola en mängd smärre fruktträn och åtskilliga sorters vilda träd, alla av frö och kärnor uppdragna, till några hundra stycken, utom allt detta slås trädgården 3 á 4 gånger över, om sommaren, och sista gången fås 4 á 5 stackar hö. En för några år sedan i gärdet grävd rudedam uti en ansenlig mängd rudor och några Stutare släppta och planerade äro.
Själva gårdsrummet är i fyrkant med 2:ne avsättningar av sten uppmurade på 2:ne sidor som varit docerade, och med stora lindar och en levande syrenhäck kringsatt, även för fönstren på byggnaden är planterade syrenträd.
En helt ny karaktärsbyggnad, på gården, rödmålad med Italienskt tak täkt med bräder och taktegel, bestående i undre ettaget, utom förstuga och kök, av 7 rum, som alla är målade utom mjölkkammaren och med kakelugnar försedda, så när som på salen.
Under byggnaden är en stor källare, till en del sprängd i berg. I östra ettaget på vinden är på gavlarna 3:ne väl konditionerade kamrar, jämte 4 st. avskiften med dörrar och lås, vinden dessutom rymlig och ljus.
Ladugården består av 2:ne fähus med ränna över, en loge med 3:ne lador, fårhus och svinhus på södra sidan av tillbyggt timmer, i vinkel linje är näst härintill vagn- och redskapshus, port till östergärdet med portlider. Stall med 6 spiltor uti, vedbod, förstuga, till drängkammare och brygghus, och därnäst en liten kammare med dörr åt hönsgården, allt detta under ett tak med vindar och hörännor över, täckt med bräder och taktegel. Uti brygghuset är bakugn och en inmurad kopparkittel, lika som i köket, på stora byggnaden är en behållen stor bakugn.
Av östra änden för manbyggnaden är den nämnda hönsgården med 2:ne hönshus och 2:ne apartementshus, på själva gaveln är mangelbod och förstuga samt dörr till hönsgården.
De övriga till gården hörande förmånerna är först nära gården en skön springkälla som extra gott däruti rinnande vatten, därnäst från gården en skön torvmosse, samt fiske i den s.k. Dellsjön och Lilletjärn, vilka gå ihop. Uti inägorna är på 4 särskilda ställen alelundar med stora och grova alar, samt åtskilliga större och mindre ekar, och några hasselbuskar. Denna egendom kommer att tillträdas nästa vår den 25 mars, vilket alt till hogade köpare underrättelser länder.” (Götheborgs Allehanda 10 januari 1783)
Köpare av gården vid auktionen var Martin Törngren som också ägde Råda säteri. han överlät dock gården till Lars Thuring (kusin till ovan nämnde Nils Kollinius) samma år även om han kvarstod som formell ägare till 1794.
1780 kom egendomen i Magnus Prytz ägo efter att han gift sig med Helena Thuring, dotter till Lars Thuring. De lät plantera skog, däribland många av de stora träd com fortfarande finns i området. Magnus Prytz vara landskamrerare i Göteborgs- och Bohus län. Stora Torp övertogs efter honom (han dog år 1800) av sonen Anders Magnus Prytz som föddes 1775 och dog 1837. Denne var delägare i handelsfirman Santesson som bland annat ägde sockerbruk vid Underås och i Brunnsparken. Hans dotter Hilda Prytz var gift med Olof Wijk d.ä.
Under 1780-talet byggdes även ett nytt imponerande boningshus på Stora Torp. Det kom att stå kvar till år 1847 då det revs och ersattes med ett ”modernare” hus åt David Carnegie d.y. som blev ägare till egendomen år 1845. Detta hus byggdes om av Oscar Ekman år 1860 efter ritningar av Victor von Gegerfelt.
Redan 1775 fick ägarna av Stora Torp tillstånd att odla upp ett område som kallades Kolmaden. Stora Torp fortsatte att expandera under sent 1780-tal då bl.a. de områden där torpet Kolmaden senare byggdes. Dessa nya markområden var dock så stora att Skårs och Kallebäcks byar protesterade. Genom en uppgörelse i början av 1800-talet avstod Stora Torps ägare ett stort område ”Dymle Säv” och tilldelades istället marken närmast Stora Delsjön, däribland Stora Torps tånge.
Stora Torp 1815. De flesta byggnaderna fanns också 1783 då gården annonserades ut i Göteborgs Allehanda.
1830 sålde A.M. Prytz gården till Martin Backman, 1832 blev den tidigare hejderidaren Lars Svensson ägare och 1834 Anders Reimers. 1840 inköptes gården av Anna Christina Carnegie och sen hamnade blev David Carnegie d.y. ägare genom giftermål med hennes dotter.
Stora Torp kring 1860
Han överlät 1853 gården till Oscar Ekman som blev formell ägare1863. Åren 1854, 1863 och 1883 inköptes delar av hemmanet Gårda (Stora Gårda). 1858 sålde Brusewitz på Stomgården (Jacobsdal) ett stycke av denna gård. Även ett litet stycke av hemmanet Lunden kom under Stora Torp. Samtliga dessa förvärv gjordes troligen av Oscar Ekman, även om han inte var ägare förrän 1863.
År 1865 lät Oscar Ekman bygga det nuvarande huset år 1872-73 efter ritning av arkitekten Axel Kumlien. Detta efter att det gamla huset förstörts i brand år 1871. Oscar Ekman skrev om detta i ett brev till sin fru:
”Du vet att det var fredagen den 19 maj, som elden började. Jag var den kvällen tillsammans med Magnus och Axel Dickson på Lorensberg för att se på några akrobater, som inom parentes sagt voro mycket dåliga. Då vi begåvo oss därifrån, efter att hava ätit, var klockan omkring 1/2 11. Jag märkte då ett eldsken över trakten vid Torp./…/ Du kan själv göra dig en föreställning över mina känslor, då jag såg vårt gamla hem förtäras av lågorna, och som jag såg att det var alldeles omöjligt att kunna bärga något, stannade jag en lång stund i mina tankar på bergshöjden.”
Stora Torp och Lilla Torp 1908
Stora Torp och Lilla Torp 1923
Efter Oscar Ekmans död 1907 innehades Stora Torp fram till 1938 av arvingarna» Arealen av Stora Torp med tillhörande mark av hemmanen Garda, Jacobsdal och Lunden anges på 1920-talet till c:a 150 ha. De lät senare familjens företag, Carnegie & Co, överta ägandet av Stora Torp. 1942 såldes en del av egendomen till Göteborgs stad och 1945 såldes resten av egendomen av Fastighets AB D. Carnegie & Co, som bolaget hette då, till Göteborgs kommun för 875 000 kronor. Manbyggnaden överläts då till Skogssällskapet som hyresgäst.
Därefter vidtog en större ombyggnad av arkitekten R.O. Swensson i Göteborg, finansierad genom donationer av främst direktör Hjalmar Larsson i Göteborg. Byggnaden innehöll då 14 kontorsrum, därav tre stora salar. VD-rummet var det enda där 1870-talsdekoren kunde bibehållas. På väggarna i entrén finns på den ena sidan Skogssällskapets donatorer och på den andra alla som skänkt pengar och materiel till ombyggnaden. Invigningen skedde i samband med ett årsmöte och med sällskapets medlemmar den 29 november 1942.
År 1986 köpte Skogssällskapet fastigheten från Göteborgs kommun för 2,3 miljoner. Man gjorde en tillbyggnad norr om herrgården 1987 efter en livlig debatt om det verkligen var lämpligt med ett storskaligt ingrepp som detta i det gamla kulturhistoriska området. Hela huset är idag kontor, en av hyresgästerna är Friluftsfrämjandet.
År 2010 såldes Stora Torp för cirka 60 miljoner till av Skogssällskapet till Varbergs Stenfastigheter.
Stora Torp idag
4 svar på ”Stora Torp”