I samband med fiskerimässan kan framhållas, att den utställning, som anordnats av A.-B. Svenska fryserierna i närheten av Frihamnen är värd ett alldeles särskilt omnämnande. Fryserierna äro utförda i enlighet med de berömda Ottesenska metoderna.
Bild från Göteborgs Aftonblad 11 juli 1923
Anläggningen, vilken torde betraktas såsom världen största fiskfryseri, har en lagringskapacitet av 2,000,000 kg. samt en frysningskapacitet av omkring 40 tons pr dag. Ett av dess frysrum användes såsom utställningslokal där man är i tillfälle att få se en del olika fisksorter i fruset tillstånd enligt Ottens vätskefrysningsmetod.
Bland representanterna för de olika havsdjuren kan särskilt omnämnas en vitnosig val, vilken vid härvarande fiskauktioner inköpts av bolaget. Denna val är den största i sitt slag som någonsin införts till Göteborg. Det kan säkerligen bliva ett behagligt avbrott i sommarvärmen att göra ett besök i ifrågavarande utställningslokal, om man betänker att rummets temperatur kommer att variera mellan 10 och 12 gr. C.
A.-B. Svenska Fryseriernas betydelse för den bohuslänska fiskerinäringen är utan tvivel minst lika stor, som den, det kända fryseriet på Skagen har för de danska fiskarna. Ett särskilt exempel härå har givits under de senaste dagarnas stora tillförsel å olika fiskslag, såsom makrill, rödtunga, kolja, torsk o. dyl. Köplusten har varit ringa och därtill har en stark värme varit rådande vilken gjort att man icke vågat köpa allt för stora partier av fruktan för att desamma skulle försämras.
Om icke fryserierna under dessa dagar uppträtt som köpare till stora kvantiteter av fisk, så hade säkerligen våra fiskare fått vräka en god del av sina fångster i sjön. Enligt meddelande från bolagets ledning kommer denna stora fisktillförsel väl till pass, enär man har stora order inne, dels för den inländska marknaden och dels för den utländska. Bland de sistnämnda kunna omnämnas Tjeckoslovakien och Amerika samt bland nordligare länder: Spetsbergen. Beträffande den inländska marknaden, gäller det närmast leveranser till statliga institutioner, hos vilka den frusna fisken numera tyckes vara fullt inarbetad.
Artikelförfattaren var själv i tillfälle att se ett kontrakt mellan bolaget och ett av landets största sjukhus, där sjukhusdirektionen å kontraktet uttryckligen framhållit såsom förbindelse från Fryseriernas sida, att fisken skulle vara frusen, samt efter den Ottesonska vätskefrysningsmetoden. Detta är ju ett framsteg i rätt riktning, vilken för övrigt är betecknande nog, i synnerhet om man betänker den aversion, som för endast kort tid tillbaka var rådande mot frusen fisk.
Beträffande aversionen mot den vätskefrusna fisken, så har den givetvis sina orsaker i de sorgliga erfarenheter man haft med luftfrusen fisk, vilken är både torr och smaklös på grund av de cellbristningar, som uppstå hos produkten vid utövandet av denna frysmetod. Att emellertid förhållandet är annorlunda med fisk, frusen efter Ottesens vätskefrysningsmetod är ett vetenskapligt bevisat faktum. (Ur: Göteborgs Aftonblad 11 juli 1923). Texten hämtad från Göteborgs historia.