Svenska Mässan

Svenska Mässan är en mäss- och kongressanläggning i kvarteret Topasen i Burgårdsområdet. Redan 1804 framfördes i Göteborgs Allehanda ett förslag om att anordna en varumässa. Det skulle dock dröja till den 7 augusti 1917 då Sigurd Hansson skrev en ledare i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning innan planerna på en svensk mässa i Göteborg för första gången diskuterades på allvar.

Förslaget upptogs till överläggning i Göteborgs Börssällskap den 27 september 1917 med inledning av boktryckare Waldemar Zachrisson, och det beslutades att framställa till Göteborgs Handelskammare att de skulle utreda möjligheten att anordna en svensk mässa i Göteborg. Staden ansågs på grund av sitt läge erbjuda de bästa förutsättningarna för en mässas framgång; för resande från Norge och Danmark, och med goda direkta kommunikationer till olika inrikes landsdelar. Västkustbanan söderut till Skåne och de danska öarna. Bohusbanan norrut till Strömstad, Bergslagsbanan med genomgående tåg till Oslo, Gävle och Stockholm, Västra Stambanan, Göteborg—Borås—Alvesta järnväg med genomgående vagnar till Kalmar och Karlskrona samt Göteborg-Västergötlands järnväg.

Den 13 december 1917 beslutade Handelskammaren att en mässa skulle ordnas och därmed tillsattes även en styrelse för mässan. Staten beviljade ett anslag ur manufakturförlagslånefonden med 3 000 kronor, men redan tidigare hade Göteborgs stadsfullmäktige beviljat Handelskammaren ett anslag med 15 000 kronor. Dessutom tecknades garantiförbindelser på 30 000 kronor av enskilda affärsmän.

År 1918 arrangerade Handelskammaren i Göteborg en kommersiell mässa med 25 grupper av endast svenska producenter, vilken skulle komma att utvecklas till Svenska Mässan. Exempel på varor var: maskiner och verktyg, metallarbeten, guld- och silverarbeten, porslin, textilvaror, träförädlingsprodukter, bokindustri, lädervaror med mera. En viktig regel var då att detaljförsäljning av varor inte fick ske på mässan, varken direkt eller indirekt.^. De första fem åren hölls mässorna i juli eller augusti under sju dagar. De var inhysta i provisoriskt ordnade lokaler, i fyra med varandra närliggande skolbyggnader i Götabergsområdet med centrum i Göteborgs handelsinstitut. De övriga utnyttjade lokalerna fanns i Latinläroverket, Götabergsskolan och Landalaskolan. Kung Gustaf V invigde utställningen den 8 juli 1918 och den pågick fram till söndagen den 14 juli. Som mest hade mässan 20 000 besökare under en dag. Omsättningen var cirka 50 miljoner kronor. Från 1925 pågick mässan under cirka nio dagar i maj månad.

Den första permanenta utställningshallen som byggdes där Svenska Mässan ligger idag var Stora maskinhallen som ingick i Exportutställningen under Jubileumsutställningen 1923. Exportutställningen anlades där Walhalla Idrottsplats tidigare låg. Stora maskinhallen var omkring 40 000 kvadratmeter stor.

Den tionde svenska mässan pågick 15-22 maj 1927 och besöktes av 92 000 personer. Sedan 1931 har inte Göteborgs stad anslagit pengar till mässans verksamhet. År 1918 var antalet utställare 544 och antalet besökare 42 000, år 1925 var antalet utställare 360 och antalet besökare 45 000, år 1930 var antalet utställare 508 och antalet besökare 70 000.

Från 1936 bedrev mässan sin verksamhet som stiftelse, Svenska Mässan Stiftelse, som bildades 1935. Under 1930-talet inleddes en process för att få till stånd nya lokaler, eftersom de ursprungliga egentligen bara uppfördes för Jubileumsutställningen 1923.

För uppförandet av nya lokaler, avsedda att användas både som utställnings- och samlingslokaler samt för sport- och idrottsändamål, förfogade den nybildade stiftelsen ett kapital på 1 195 000 kronor, varav 150 000 kronor ur Wilhelm Röhss donationsfond, 125 000 kronor av lotterimedel och 158 000 kronor genom privata donationer. Återstoden utgjordes av eget tillgängligt kapital samt lån på totalt 625 000 kronor, beviljat av Göteborgs Bank och Göteborgs stad. Göteborgs stad upplät även mark genom ett särskilt tomträttsavtal upplät mark för byggnaderna.

Den 27 juli 1938 påbörjades byggnadsarbetena och den 2 juni 1939 invigdes A-, B-, och C-hallen av mässans hedersordförande, landshövding Malte Jacobsson, samtidigt som den 22:a Svenska Mässan öppnades. Den 10 000 kvadratmeter stora anläggningen ritades av Nils Einar Eriksson, som vann den utlysta arkitekttävlingen. Prisnämnden för arkitekttävlingen utgjordes av konsul Ivar Fallenius, länsarkitekt Erik Friberger, professor Melchior Wernstedt, stadsplanechefen Uno Åhrén samt direktör Erik Bergendahl. Ett lika stort område utgjordes av mässgårdar, utomhus.

A-hallen, också bara kallad Mässhallen, användes utöver mässverksamhet även för sportevenemang som handboll och boxning. År 1945 var antalet utställare 765 och antalet besökare 152 000 vilket var nytt rekord. Mässan öppnade samma dag som kriget tog slut.

Mässan blev 1954 internationell och är sedan 1960 medlem av Union des Foires Internationales.

År 1957 invigdes Stora Mässhuset och under första halvan av 1960-talet uppfördes industrihallen i olika etapper. År 1971 invigdes en ny C-hall som band samman de olika anläggningarna. Scandinexpo och dess fyra fackmässor köptes samma år och Svenska Mässan Stiftelse tog steget från halluthyrare till mässarrangör och -utvecklare. 1973 så hölls Allmänna varumässan, som arrangerats årligen sedan 1918, för sista gången. Fack- och publikmässor tog över, med hela 14 mässor på programmet. Fyra år senare tillkom en ny B-hall. .

1984 revs den gamla A-hallen och ersattes med en ny mässhall och samma år invigdes även Hotell Gothia (idag Gothia Towers). År 1993 tog Svenska Mässan över driften av hotellet.

Den totala ytan på i Svenska Mässans lokaler är idag 181 000 kvadratmeter, varav 41 000 är utställningsytor. De övriga 140 000 tillhör bland annat Hotel Gothia Towers samt restaurangerna Heaven 23, West Coast, Ristoria, twentyfourseven och Upper House Dining som också ägs av Svenska Mässan Stiftelse.

1992 byggde det så kallade Kongresshuset med en stor konferensanläggning. ett år senare tog Svenska Mässan över Hotell Gothia från Sara Hotels AB. Därefter har Svenska Mässan Stiftelse också drivit hotell och restauranger.

År 1997 invigdes Expohallen mittemot Liseberg och därmed kunde evenemangsverksamheten öka. Expohallen ökade Svenska Mässans kapacitet med 33 procent.

Svenska Mässan Stiftelse har som syfte att främja näringslivet. Med dotterbolag, hade stiftelsen drygt 815 anställda år 2018 och en omsättning på 1,4 miljarder kronor. Under 2018 hade Svenska Mässan och Gothia Towers cirka 2 miljoner besökare.