Flickläroverket

Högre allmänna läroverket för flickor i Göteborg grundades 1929 på initiativ av stadsfullmäktige. Förslaget bifölls av staten och hösten 1929 startade verksamheten i inhyrda lokaler. Skolan var från start en statlig skola.

Undervisningen bedrevs skolans sex första år i sju olika lokaler samtidigt: Göteborgs arbetareinstitut som var huvudlokal med bl. a. rektorsexpedition och högtidssal, Sociala huset, Rudebeckska skolan och f. d. Lundenska skolan. Undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena ägde rum i Realläroverkets specialrum, och gymnastiken var förlagd till Exercishuset och KFUM:s byggnad. Läroverkets förste rektor var Hilding Celander.

Från skolans start 1929 till år 1934, sista intagningsåret före inflyttningen i den nya läroverksbyggnaden steg antalet elever från 68 till 402.

Stadsfullmäktige beslutade i november 1930 att låta uppföra läroverket inom 6:e kvarteret Blåmesen i stadsdelen Johanneberg. Men den ur många synpunkter idealiska tomten visade sig tyvärr under utredningsarbetets gång vara för liten för skolans snabbt växande lokalbehov. Den 15 september 1932 beslöt följaktligen stadsfullmäktige, med upphävande av tidigare beslut, att upplåta en tomt inom 24:e kvarteret Tullgarn i stadsdelen Lorensberg för den nya läroverksbyggnaden enligt nya ritningar av arkitekten R. O. Swensson.

I april 1934 ingicks överenskommelse med byggnadsfirman Lars Hansson
m. fl. om uppförandet av läroverksbyggnaden, som enligt kontraktet skulle
stå färdigt den 15 juni 1935. Undervisning startade i den nya byggnaden hösten 1935 och invigningen skedde den 14 november 1935.

I källarvåningen låg åt Johannebergsgatan skolkök och matsal, åt skolgården den s. k. stensalen, som kom att begagnas för olika ändamål. Huvudbyggnadens bottenvåning innehöll fem klassrum, belägna på den västra sidan om en dubbelkorridor, på den östra utbredde sig den frikostigt tilltagna fysikinstitutionen. Rektorsexpeditionen, kollegierummet och gymo,asiets frukostrum jämte fyra klassrum upptog våningen en trappa upp. I nästa våning låg tre större klassrum, biologiska institutionen samt lokaler för handarbete, musik och teckning. Våningen tre trappor upp innehöll sex större klassrum samt geografi- och kemiinstitutionerna.

Flygelbyggnaden upptogs av aulan och under denna gymnastiklokalerna samt skolläkarens mottagningsrum. I entresolvåningen var lärjungebiblioteket och läsrummet inrymda, och längst åt väster, över huvudentrén till skolgården, låg bostäder för tvenne vaktmästare. I aulan finns en fresk av konstnären Nils Nilsson.

Flickläroverket på 1940-talet. Sett från Näckrosdammen.

På grund av den starkt ökande elevtillströmningen begärde och fick lokalstyrelsen år 1948 kommunens tillstånd att bygga om frukostrummet en trappa upp till tre nya lärosalar. Till frukostrum apterades i stället den s. k. stensalen i källarvåningen, som under krigsåren främst använts till beredskapsarbeten i sjukvård och t. o. m. iordningställts för att vid behov kunna användas som lasarett.

Under 1950-talet och de två första åren av 1960-talet fortsatte elevantalet stadigt att stiga. Läsåret 1960-1961 var klassavdelningarnas antal uppe i 32, och det sammanlagda elevantalet uppgick till 969. För att fylla bristen på klassrum fick i första hand två till åtta avdelningar föra en ambulerande tillvaro inom läroverket. Men lokalbristen visade sig alltmera bekymmersam, och läroverket måste till slut söka sig utanför den egna byggnaden. Under fyra läsår undervisades två till fyra klassavdelningar på Göteborgs Handelsinstitut, och en klassavdelning av realskolan hade under två läsår sin tillvaro i ABF:s lokaler vid Götabergsgatan.

1950- och 1960-talens stora förändringar på det skolorganisatoriska planet ledde till att elevantalet sjönk och från hösten 1958 tog inga nya elever in i realskolan. Den härigenom förbättrade lokalsituationen möjliggjorde så småningom, att ett antal klassrum kunde inrättas till ämnesrum för vissa humanistiska ämnen, främst modersmål, historia och moderna språk.

Vid kommunaliseringen 1966 blev skolan en kommunal gymnasieskola enligt ett riksdagsbeslut från 1964. Skoaln fick namnet Kjellbergska gymnasiet då den i samma veva övertog fonder från Kjellbergska kommunala flickskolan som kommunaliserats 1936 och lades ner 1966. Efter 6 år med sjunkande elevantal upphörde Kjellbergska gymnasiets verksamhet år 1972. 1966 hade skolan 665 elever och 1972 bara 162. Lokalerna övertogs därefter av Vuxengymnasiet som hade påbörjat undervisningsverksamhet i skolan redan 1970. Från början var det en del av Vasa Vuxengymnasium, men från 1977 hette det Kjellbergska vuxengymnasiet. Höstterminen 1988 slogs Kjellbergska vuxengymnasiet samman med Västra vuxengymnasiet och blev Majornas vuxengymnasium och all verksamhet flyttades till lokaler i Majorna.

Skolbyggnaden byggdes därefter om och ut. Ombyggnaden ritades av Erséus, Frenning och Sjögren och tillbyggnaden som ritades av Nyréns Arkitektkontor. Det hela stod klart 1992 och Musikhögskolan samt dåvarande Scenskolan flyttade in. Byggnaden döptes till Artisten. Idag ingår båda dessa skolor i Högskolan för scen och musik, Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs Universitet.