Utbynäs villastad

Utbynäs villastad är en trädgårdsstad formad enligt det tidiga 1900-talets nationalromantiska ideal. Initiativtagare till projektet var Anders Mattsson, ägare till en kaffegrossistfirma i Göteborg. Han och hans kompanjoner konsul H. Ling och vice häradshövding H. Philipson köpte 1905 Utbynäs gård och delar av andra fastigheter via bolaget AB Utbynäs Villastad för att exploatera området genom avstyckning av tomter för villabyggen. Det uppköpta området låg precis utanför Göteborgs stadsgräns.

Bolaget uppförde förutom villor också kyrka, skola, badhus, tennisbana och en affär. Villorna i Utbynäs villastad är stora villor i nationalromantisk stil.  Utbynäs Lawn Tennisklubb grundades 1922 och fotbollsklubben Utbynäs SK grundades 1935.

Anders Mattssons brorson Arvid Bjerke (1880-1950) gjorde planen för villastaden samt ritade ett 20-tal av de enskilda villorna såväl som kyrkan och skolan. 1905–15 uppfördes de första villorna. Det var bl.a. Anders Mattssonsgatan 9, 11, 15, 14 och 16 som ritades av Bjerke. Anders Mattsson bodde på Anders Mattssonsgatan 14. Till de första villorna hör också arkitektens egen Villa Bjerkebo.

De 20 åren därefter utvidgades villabebyggelsen och 1918 började ”egnahem” för anställda vid SKF att byggas i norra delen. Utbys småskola och folkskola uppfördes 1910 respektive 1920 (se sid 157) och 1910 byggdes ett hus för Myrornas barnhem nr 6. Kyrkan som invigdes 1923 tillkom efter ett initiativ från direktören Mattssons fru Hulda Mattsson. 1916 föreslog hon att en kyrka skulle byggas i den nyanlagda villastaden. Hon tog initiativet till en insamling som gav pengar till bygget. Kyrkotomten skänktes av boende i byn och arkitekten A. Bjerke upprättade ritningar utan ersättning. Bygget genomfördes 1917–20 och 1923 invigdes kyrkan.

Byggnaderna som i huvudsak uppfördes av trä utformades under de första årtiondena i jugendstil eller nationalromantisk stil och det finns även exempel på typisk 1920-talsklassicism. Från 1940-talet har enstaka nya villor uppförts på avstyckade delar av de ursprungliga stora villatomterna. Några av de första husen har också byggts om.

Bland de enskilda villorna märks:

• Villa Athena, Brodalen 14, 1920-talet. Uppförd av den grekiske konstnären Spiros Xenos som ateljé och bostad.
• Anders Mattssonsgatan 9, 1905 Arvid Bjerke. Villa med mansardtak och stående panel.
• Anders Mattssonsgatan 11, 1905 Arvid Bjerke. Mansardtak och liggande panel.
• Anders Mattssonsgatan 12, 1905 Arvid Bjerke. Ett toppigt pyramidtak kröner en kvadratisk plan. Liggande panel med frästa spår.
• Anders Mattssonsgatan 14, 1905 Arvid Bjerke. Huset ritades åt Anders Mattson själv.
• Anders Mattssonsgatan 15, 1905 Arvid Bjerke. Villa med sadeltak och gavelfasad mot gatan. Övervåningen lätt utkragad. Välbevarade snickerier med typiska hjärtan och den uppgående solen på farstubron.
• Anders Mattssonsgatan 16, 1905 Arvid Bjerke. Brant sadeltak och liggande panel.
• Anders Mattssonsgatan 28, Arvid Bjerke. En variant på Blekingestugans typ med högre ”lofthus” vid ena gaveln.
• Stadsvaktegatan 4, 1907 Arvid Bjerke.
• Myrornas barnhem, Vallareleden 24, 1910 Arvid Bjerke. Lisen Levissons hem för späda barn.
• Villa Bjerkebo, Vallareleden 14, 1906 ark Arvid Bjerke. Bjerkes egen villa har brant sadeltak och liggande panel. Planen är vinklad efter en utbyggnad 1910 för den växande familjen.
• Villa Orrebacksgatan 23, årtal och arkitekt okända.
• Villa Orrebacksgatan 25, årtal och arkitekt okända.

Initiativtagare till Hovås villastad var Arvid Bjerkes far August Mattsson.

1940 tog Göteborgs stad över ansvaret och servicen för Utbynäs villastad. Området kopplades därmed till stadens nät för vatten, avlopp, elektricitet och telefon.