J. G. Malmsjö Pianofabrik

Grundläggaren af denna vårt lands största, äldsta och högt ansedda pianofabrik, Johan Gustaf Malmsjö, föddes den 14 januari 1815 i Skåne nära Lund. Fadren, som var inspektor på en egendom därstädes, dog tidigt efterlemnande enka och fem små barn i rätt små omständigheter. Johan Gustaf, den fjärde i ordningen, kom som fosterson i huset hos församlingens präst och bestämdes för den lärda banan.

Hans håg låg dock åt praktiska sysslor. Kanske också hans tidigt vaknade sjelfständighetskänsla dref honom att försöka förtjäna sin utkomst på egen hand. Blott 13—14 år gammal kom han i lära hos en snickare i Lund, der han arbetade sex eller sju år.

Han fick emellertid lust att lära sig instrumentmakeriet och tog plats hos en instrumentmakare Ekström i Malmö. Här stannade han blott en helt kort tid, tills han lyckades få anställning hos den bekante pianofabrikören Marschall i Köpenhamn, på den tiden Nordens förnämsta yrkesidkare i sin branche. Hos honom arbetade nu Malmsjö under god ledning med ifver, lust och energi på att utbilda sig i sitt framtida yrke och lemnade på sommaren 1843 som lullt färdig instrumentmakare Marschalls fabrik för att återvända till sitt hemland.

Han reste då öfver till Malmö och hyrde sig hos sin förre mästare, instrumentmakare Ekström, in uti en liten afdelning af dennes verkstad.

Här tillverkade han under loppet af sommaren tvenne s. k. Taffelpianos, hvilka han med egna händer förfärdigade, från den minsta lilla mekanikdel till sjelfva den stora stommen.

Med dessa tvenne instrument reste Malmsjö samma år till Göteborg, der han genast lyckades sälja dem. Detta blev den enkla början till Malmsjös verksamhet. Första året med blott tvenne arbetare, ökade Malmsjö så småningom sin verksamhet, fabriksbyggnaderna utvidgades betydligt, tidsenliga maskiner anskaffades, antalet tillverkade instrument steg. Det var

1850 …………………………………… 50 om året
1860 …………………………………… 100 om året
1870 …………………………………… 160 om året
1877 …………………………………… 225 om året

Hittills hade fabrikationen hufvudsakligen koncentrerat sig på tillverkning af s. k. taffelpianos, om det också redan 1846 fabricerades s. k.pianinos, uppstående instrument, och — från början af år 1849 — flyglar. Småningom hade dock nu i senare hälften af sjuttiotalet pianinot trädt i stället för taffelpianot.

Från första början af Malmsjös verksamhet som instrumentmakare var det som kännetecknade honom en minutiös omsorg för äfven de minsta detaljer i fråga om instrumenten, en säker och van hand, som kunde göra allting sjelf ett osvikligt öra till att bedöma tonens renhet och karaktär, en outtröttlig energi i att finna medel att ständigt förbättra instrumentens konstruktion och få tonen fylligare och vackrare i klangen.

De första 20—25 åren af fabrikens tillvaro deltog han också ständigt sjelf personligen i arbetet och lade alltid en afrundande och bestämmande sista hand vid alla instrument, som lemnade fabriken.

Till slut blef det dock med den växande omsättningen för mycket för en, och Malmsjö måste taga en verkmästare till hjelp. Efter tre förgångare blef herr Alfred Ågren, varmt rekommenderad af den berömda Steinwayska fabriken i New York, der han i elfva år innehaft en framstående plats, antagen till denna befattning. Från Steinwayska fabriken i New York medförde herr Ågren en betydande skicklighet och erfarenhet i sitt yrke, hvilka nu kommo Malmsjös fabrikat till godo.

Som förut nämts, hade vid denna tid de uppstående instrumenten börjat komma mera i bruk, undanträngande taffelpianona.

Med stöd af de väsentliga förbättringar, herr Ågren från Steinways fabrik i New York medförde, konstruerades nu pianinos, som i alla afseenden stodo i nivå med de bästa på sin tid. Något år senare kom turen till flyglarne att undergå en betydande förbättring i konstruktion.

Under årens lopp ha många utmärkelser kommit Malmsjö till del för hans utmärkta instrument.

Vid inalles nitton in- och utländska utställningar erhöll han första pris. Vid industriutställningen i Göteborg tillerkändes han utom guldmedaljen äfven Handverks och Industri-Föreningens särskilda Hederspris, en utmärkelse, han blott delade med den kända Rörstrandska fabriken.

Det var endast några veckor derefter, den 13 Sept. 1891, som Malmsjö, efter ett idogt och gagnande lif, gick ur tiden.

Åtskilliga år förut utnämdes Malmsjö till Riddare af Vasaorden och till ledamot af Kongl. Musikaliska Akademien i Stockholm. Elter hans frånfälle öfvertog – såsom disponent — en af J. G. Malmsjös svärsöner, den i Göteborgs musikaliska kretsar välkände grosshandlaren Vilhelm Seydel ledningen af fabriken på samtlige sterbhusdelegarnes vägnar, med bibehållande af ofvan-nämde herr Alfr. Ågrens utmärkta tekniska bistånd som fabrikens föreståndare.

Tillverkningen af pianinos och flyglar har under de senaste åren betydligt ökats. Fabriken har likaledes lyckats till icke ringa del finna afsättning för sina instrument på utlandet.

I december månad 1893 firade fabriken sitt femtioårs jubileum med en festlighet vid hvilken Göteborgs ledande personligheter på det administrativa och musikaliska området voro närvarande. Vid denna musicerades af bekanta konstnärer på ett af Malmsjös förutnämnda år 1843 tillverkade taffelpianos, hvilket återköpts några år förut samt, till intressant jemförelse, på fabrikens senast tillverkade stora konsertflygel.

Samma år utnämdes firman till Kongl. Hofleverantör. Till ofvan-nämde nitton första pris kom ytterligare vid 1896 års industriutställning i Malmö ett tjugonde, en guldmedalj, som ensam bland alla svenska och danska utställande pianofabriker tillerkändes J. G. Malmsjös fabrikat.

Många äro likaledes de hedrande vitsord, som under årens lopp kommit fabrikens instrument till del af auktoriteter på musikens område såsom: Leonard Emil Bach, Raphael Joseffy, Alfred Grlinfeld, Alfred Reisenauer, madame Carreno, professor Franz Neruda, Moritz Rosenthal, fru Margarete Stern, Franz Rummel samt ett större antal af vårt lands musikauktoriteter, Kongl. Musikaliska Akademien m.fl.

Herman A. Ring

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.