Krokslätts by var känd redan på 1300-talet och omnämns första gången 1396. Vid detta tillfälle tillhörde de fyra gårdarna (hemmanen) i Krokslätts by Skara domprosteri och var alltså kyrkogods. Innan dess ska hela byn ha tillhört biskopsämbetet i Skara, på 1200-talet bland annat Brynolf Algotsson.
Någon gång på 1500-talet tycks byn ha delats upp på två socknar så att två gårdar hamnade i Örgryte socken och två i Fässbergs och så var situationen år 1550. De som låg i Örgryte var de gårdar som senare kallades Krokslätt Kongegården och Krokslätt Nordgården. De andra två blev Krokslätt Sörgården och Krokslätt Hökegården.
Krokslätt Sörgården var kronogård (dvs statligt ägd) fram till 1600-talet och var ända fram till 1864 posthemman med ansvar att transportera post med ansvar att transportera post mellan Göteborg och Anderstorp i Halland. Posttransport skedde två gånger i vekan, men ansvaret upphörde efter beslut från Postverket år 1864.
Det verkar också som om Sörgården tidigt delade upp på flera gårdar. På kartan från 1839 är gården redan uppdelad i flera delar varav några hade separata namn som Slätebacken och Utmarken. En del låg under gården Presenten. Presentens huvudbyggnad låg på östra sidan Mölndalsån upp mot berget där Boråsbanan går idag och var fram till 1838 bostad för hejderidaren Lars Swensson. Även gårdens marker som huvudsakligen omfattade en del av Mölndals ängar. låg öster om Mölndalsån.
Krokslätt Hökegården och Krokslätt Sörgården år 1839. Hökegårdens byggnader ligger lite till höger om bilden mitt och Sörgården lite längre ner i högerkanten
1904 startade Aron Johansson ett åkeri på Sörgården. En verksamhet som onekligen har en koppling bakåt genom postansvaret. Vid starten hade företaget 14 hästar och kunder som exempelvis Göteborgs Gamla Murbruksbolag, byggmästare Krüger & Son, Jästfabriken, Pumpindustri och Krokslätts Fabriker. 1923 skaffades den första lastbilen och 1942 såldes den sista hästen. 1947 övertog sönerna Fritz och Henning Johansson åkeriverksamheten.
Krokslätt Sörgården 1951
Andra källor: Thomas Ericsson, Krokslätt i bilder, 1997