1884 byggde ingenjör Edvard Bildt ett elverk på Kyrkogatan 44. Det bestod av ett antal lokomobiler (ångmaskiner) som drev dynamomaskiner tillverkade av Wenström. Strömmen levererades till större butiker och restauranger. Han hade dock inte tillräckligt många kunder och fick ekonomiska problem. Företaget övertogs av kreditorerna (fordringsägarna) som bildade Göteborgs Elektriska AB för att kunna fortsätta driften.
Två år efter Bildts startade ingenjör H. Hallin ett elverk på Kungsgatan 31 som bl.a. levererade elström till Stora Teatern. Vidare startade AB Hakon Brunius som hade Göteborgs Mekaniska Verkstad som huvudintressent, en elproduktionsanläggning på Otterhällan, i kvarteret Hästbacken. Denna station levererade el till Göteborgs hamn och till Göteborgs Mekaniska Verkstad som låg nere på Skeppsbron strax väster om Otterhällan. Verket drevs av koleldade ångmaskiner. 1888 köptes H. Hallins verk och AB Hakon Brunius av Göteborgs Elektriska AB.
Därefter byggde Göteborgs Elektriska AB ut kraftstationen vid Kungsgatan 31 där två ångmaskiner installerades. Disponent för Göteborgs Elektriska Ab var James Keiller som också var chef för Göteborgs Mekaniska Verkstads AB. 1890 nedlades verket på Kungsgatan 31 och 1896 verket på Kyrkogatan 44. All produktion centraliserades till verket på Otterhällan. Från 1899 drev Göteborgs Mekaniska Verkstad också elproduktion vid Hisingstads Elektricitetsverk i Lundbyvass.
1907 sålde Göteborgs Elektrisk AB sin kraftstation på Otterhällan till Göteborgs Elverk som redan ägde ett kraftverk i Rosenlund som de övertagit från Göteborgs Spårväg. Efter 1910 var kraftverket på Otterhällan bara ett reservkraftverk då Göteborg från detta år köpte huvuddelen av sin el från Trollhättans vattenkraftverk. Kraftverket bör ha rivits strax därefter och på tomten byggdes en kartongfabrik för Gustaf Melins album- och kartongfabrik. Arkitekt var Arvid Bjerke.
Lasarettsgatan med kraftverket i bakgrunden vill vänster och Lindgrenska villan till vänster i förgrunden. Kring 1910 då kraftverket revs strax därefter. Foto: Gunnar Wergens. Licens: CC-BY-NC-ND
Kraftstationen på Otterhällan 1907. Sedd från Stora Badhusgatan
Källa: Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Angående kraftstationen på Otterhällan.
Ur texten: ”Efter 1910 var kraftverket på Otterhällan bara ett reservkraftverk då Göteborg från detta år köpte huvuddelen av sin el från Trollhättans vattenkraftverk. Kraftverket bör ha rivits strax därefter och på tomten byggdes en kartongfabrik för Gustaf Melins album- och kartongfabrik.”
I en artikel i GP den 27 feb 2021 skriver Kristian Wedel om gamla Göteborg och illustrera med bilder. En var tagen från Skeppsbron mot Otterhällan. På den kan man i mitten se kraftverkets karaktäristiska byggnad med skorsten och till höger höghuset Otterhall. Bygget av Otterhall startade 1927 och var klart 1929.
Bildtexten lyder: Otterhällan, ”skyskrapan” Otterhall och Skeppsbron cirka 1932. Bild: KAMERAREPORTAGE
Så man kan väl med ledning av detta säga att kraftverksbyggnaden fanns kvar ett par årtionden efter att vattenkraften tog över.
Jag det verkar man kunna göra.
Jag har sett ett gammalt vykort över Kungsportsplatsen taget från Stora Teaterns tak där man ser en jättestor skorsten framför och mellan Arkadens två torn. Från annan källa sägs kraftverket ligga på nummer 31 och inte 44 vilket då stämmer bättre med kortet eftersom 44 ligger väster om Östra Hamngatan. Kommentar?