Åhmanssonska gården

Åhmanssonska gården är en av få överlevande köpmansgårdar i Majorna. Den enda som helt finns kvar är Olssonska gården medan endast huvudbyggnaden av sten finns kvar av Åhmanssonska gården.

Åhmanssonska gården uppfördes troligen 1862 åt handlande Carl Albin Borgström f. 1807, efter att en förödande brand härjat i området. Vad gården kallades vid den här tiden får vara osagt, men huset fungerade som kombinerad handelsbod och bostad åt familjen och innefattade även flera ekonomibyggnader samt en stor trädgård som sträckte sig ända bort till nuvarande Djurgårdsskolan. Under 1870-talet kompletterades bostaden även med en glasveranda på innergården. Idag finns inga synliga spår efter Borgströms handelsbod, men en sedan länge försvunnen dörr till butiken skall ha legat mot någon av gatorna.

När huset byggdes upptog egendomen en del av tomtplatserna Kronhjorten och Columbus samt hela Sankt Göran. Det var säkerligen en fastighet som drog till sig mångas blickar, inte bara för dess storlek, vid den här tiden var det nämligen mycket ovanligt med stenhus i Majorna. Troligtvis är det ritat av Victor von Gegerfelt, stadsarkitekt i Göteborg mellan 1872-1896 och en av stadens mest inflytelserika byggnadsformgivare efter 1848.

Egendomen, som låg alldeles i närheten av där branden bröt ut, bestod vid den här tiden av ett större bostadshus i två våningar samt en mindre bostad och hela sju andra byggnader med olika funktioner och storlekar. Husen var precis som grannfastigheterna uppförda i trä. Några byggnader kunde visserligen räddas, men huvudbyggnaden mot vägen, ett spannmålsmagasin, en källare samt vagn- och vedbod ödelades.

Hur Borgströms ställe på Allmänna vägen såg ut före branden och när det var uppfört är inte känt. Man kan emellertid anta att det varit en förhållandevis finare egendom även i äldre tider, dels för alla tillhörande byggnader men framförallt vittnar en rad prominenta invånare om det. Under 1840- och 50-talet bodde bland annat sjökapten Lars Svensson f.1801, garverifabrikör O. A. Brockman f.1813, slaktarmästare Olof Andersson f. 1802 och sjökapten B. Hjärne f.1809 i de båda bostäderna.

Egendomen hamnade under 1870-talet i repslagarfabrikör Charles Åhmanssons ägo och det är efter honom huset fått sitt namn.

På 1900-talet försvinner många av de gamla gårdarna som tidigare satte så stor prägel på Majorna och Allmänna vägen. Även för den Åhmanssonska egendomen stundade förändringar.

Åhmanssonska gården i början av 1900-talet

Under 1900-talets början fungerade stället fortfarande som bostad, men med ett delat ägarskap. Adressen Allmänna vägen 20 A ägdes 1903 av charkuterihandlare R Gustafsson och 20 B av fröken Augusta Ch. Börjesson. Úppgifterna är mycket sparsamma, men under en period i början av 1900-talet drevs det även trädgårdscafé inne på själva gården. Förmodligen har verksamheten, som hade öppet under sommarhalvåret, drivits av någon som varit bosatt i huset.

Vid tiden runt sekelskiftet minskade den väldiga trädgårdens storlek i samband med att Kommendörsgatan började planeras och läggas ut. En stor del av den fanns dock kvar fram till 1915 då tomten styckades av och bebyggdes med de landshövdingehus vi ser på gatans östra sida idag. Vi denna tid hade Göteborgs stad köpt fastigheten Någon länga och gårdshus stod kvar på själva gårdsplanen ytterligare ett tiotal år innan även dessa revs.

1919 ställdes huset i ordning för att bli Göteborgs stads första yrkesskola och under beredskapsåren startades på initiativ av flygvapnet en flygmekanikerskola här. Det var en eftertraktad, tvåårig utbildning som gick att söka direkt efter folkskolan. Det måste ha varit en lite märklig syn, för på gårdsplanen placerades under kommande år en rad olika flygplan. Det första planet som togs dit var en B4 Hawker Hart, ett gammalt störtbombflygplan som tjänstgjort vid F6 i Karlsborg. Här stod senare en J11 (Fiat Cr 42), det var ett italienskt jaktflygplan från Kungliga Göta flygflottilj i Säve. Strax innan flygskolan avvecklades stod en Saab J21, Tvestjärten kallad, uppställd på gården.

Under början av 1950-talet ändrade flygvapnet sin utbildning och skolan i Majorna hamnade under kommunal förvaltning. Den gjordes nu om till en 2-årig yrkesskola för motormekaniker och 1-årig för verkstadsmekaniker.

Själva verkstaden var inredd i fastighetens bottenplan med svarvar, fräsar, motorer och diverse vertyg. På ovanvåningen låg omklädnings- och lunchrum och i ett numera rivet hus på innergården hade teorisalen förlagts. I det huset höll även skolans vaktmästare till. Gårdshuset var av gammalt datum och hade i äldre tider tidigare använts som bostadshus. Dess ålder är inte känt, det kan ha uppförts samtidigt som själva huvudbyggnaden men det förefaller inte helt omöjligt att det fanns här redan före branden 1862. Huset fanns fortfarande kvar under 1960-talet.

Under slutet av 1980-talet lät Familjebostäder renovera och anpassa fastigheten och dess tomt för dagisverksamhet. Den ganska ovårdade grusplanen inne på gården snyggades till och pryddes med en flaggstång och en lekplats. Men framförallt krävdes ett omfattande arbete invändigt för att klara kraven. Den som ansvarade för detta var arkitekt Anders Bellander. Tyvärr fanns i princip ingenting av den gamla bostadsinteriören kvar efter att de olika tekniska utbildningarna varit här, vilket förstås även gäller idag. Trappan upp till ovanvåningen skall dock vara original.

År 2003 när en ny förskola flyttade sin verksamhet till Åhmanssonska gården upptäcktes dålig luft i fastigheten. Denna blev sedan successivt sämre och 2007 togs beslut om att stänga verksamheten efter att allvarliga fukt- och mögelskador hittats under golvet.

Strax före jul två år senare ockuperades huset en kort tid av en grupp som tyckte det borde stå öppet för de hemlösa under julhelgen, de döpte huset till ”Allmänna huset” . Efter en dialog med hyresvärd och polis avlägsnade man sig dock snart och sedan dess har huset stått tomt.