»Äpplet faller icke långt från trädet» är ett ordspråk, som, ehuru vanligen användt i ond mening, äfven äger sin tillämplighet i god betydelse, så till vida som vi ofta se förträffliga anlag och värderika egenskaper gå i arf från fader till son. Det må derför vara tillåtet att använda det i fråga om den man, om hvars verksamhet i industriens tjenst vi här gå att lemna några korta underrättelser, och hvilken genom arten och riktningen af denna sin verksamhet tydligt röjde sin härkomst från en man, som var en af de kraftigaste befordrarne af den stora jernindustriens och maskintillverkningens utvecklingen i vårt land. Också var James Keiller icke mer än 24 år gammal, då han af fadren Alexander Keiller år 1860 antogs såsom dennes kompanjon och förnämligast fick på sin del ledningen af den mekaniska verkstaden, hvilken redan då hunnit en betydlig utveckling. Han borde så mycket hellre anses vuxen denna ansvarsfulla plats, som han, hvilken är född den 21 Mars 1836 på Jonsereds egendom i Partilleds socken, redan i barndomen visade en så afgjord håg för mekanik, att det knappast kunde blifva fråga för honom att välja något annat lefnadskall än ingeniörsbanan.
Då James Keiller efter föregångna studier och företagna utländska resor med sin fader och sin äldre broder Alexander ingick i det af de båda sistnämda ett par förut upprättade bolag, omfattade dess affärsrörelse, förutom den mekaniska verkstaden, det vid Surte egendom anlagda tegelbruket samt grufve- och bergverksrörelse.
Under det fadren särskildt fick på sin lott att sköta tegelbruket och brödren att förestå bergverksrörelsen, så öfverlemnades, såsom förut blifvit nämndt, den tredje affärsgrenen — Göteborgs mekaniska verkstad — James, hvilken redan tidigt öfvertagit ledning af det vid densamma befintliga ritkontoret.
Då verkstaden den 1 Juli år 1867 öfvergick till ett aktiebolag benämndt Göteborgs Mekaniska verkstads Aktiebolag, blef James Keiller verkställande direktör i detsamma — en befattning, som han allt sedan dess bibehållit, och skött på ett sätt, hvarom verkstadens alltjemt fortgående utvidgning och det stigande förtroende hvarmed densamma blifvit af allmänheten omfattad bära det fördelaktigaste vittnesbörd.
Verkstadens rörelse omfattar en mängd olikartade arbeten såsom skeppsbyggeri, tillverkning af jervägsmateriel, specielt jernvägsvagnar, turbiner, transmissioner, ångmaskiner, ångpannor landtbruksredskap, gjutgods af allahanda slag m. m. m. m.
Tillverkningsvärdet, som första året efter verkstadens öfvergång till det nu varande bolaget utgjorde 490,000 kronor, har sedan dess oaflåtligen ökats så att detsamma för år 1873 uppgick till 1,742,672 kr. Hvad särskildt beträffar tillverkningen af gjutgods, så utgjorde densamma sistnämnda år 23,323 centner.
Vid verkstaden, hvarifrån det första der förfärdigade jernångfartyget utgick år 1850 och der redan 1858 ångmaskiner af Woolfska systemet började tillverkas, hafva, då under byggnad derstädes varande jernångfartyg inberäknas 81 stycken sådana blifvit bygda, hvarförutan särskildt äro tillverkade 130 stycken sjöångmaskiner.
Såsom ytterligare bevis på, hur denna verkstad år från år utvecklat sin rörelse, må nämnas, att de derstädes anstälda arbetarnes antal efter hand ökats ända derhän, att det numera uppgår till 740 à 800 man. I tusental kunna de arbetare räknas, som vid denna verkstad danats till yrkesskickliga och dugliga deltagare i det stora industriela samarbetet.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.