Peter Ekman, född 1704 (döpt 9 augusti) i Vänersborg, död 21 mars 1783 på Holms säteri i Tuve socken, Göteborgs kommun, var en svensk affärsman. Han tillhörde göteborgssläkten Ekman och betecknas som Peter II Ekman för att skilja honom från hans fader och hans son med samma namn. Det var Peter II Ekman, som permanent etablerade Ekman-släkten i Göteborg, dit han flyttade 1733.
Peter Ekmans föräldrar var affärsmannen Peter Ekman, kallad Peter I Ekman (1663–1716) i Vänersborg och dennes hustru Regina Lund. Han blev gift 30 april 1736 i Göteborg (Kristine) med Johanna von Minden, född 1718 (döpt 4 december), död 1752 (begravd 14 jannuari), dotter av handlanden Johan von Minden och Anna Maria Thornton. De fick åtta barn, däribland sonen Peter Petersson Ekman (1740-1807), betecknad som Peter III Ekman.
Peter Ekman var i 12-årsåldern, när hans far dog. Som vuxen bedrev han handel först i Göteborg och Åmål, från 1733 i Göteborg, där han 1736 gifte in sig isläkten von MInden, då en av stadens mer kända köpmanssläkter. Han handlade med timmer från Värmland, ägde sågverk vid Lilla Edet i Göta älv, exporterade trävaror och importerade och sålde spannmål. Han var mycket framgångsrik som affärsman och som trävaruhandlare en av de största i Göteborg. Liksom sin far kom han lätt i konflikt och betecknas ofta som oppositionell:
När Handelssocieteten i Göteborg inrättats i slutet av år 1734, hörde E., som var en bestämd och styvsint natur, till de fyra oppositionsmän, vilka ansågo sig redan genom sitt tidigare burskap tillhöra societeten, varför de infunno sig för att deltaga i dess förhandlingar. Då detta förvägrades dem, klagade de hos magistraten och begärde, att societeten skulle förklaras olaglig och upphävas. Saken gick vidare till K. M:t, som infordrade Kommerskollegii utlåtande. De klagandes rätt att driva handel erkändes, men i fråga om Handelssocieteten gick det till ett slags förlikning. Först dock efter ytterligare tvister kunde E. bekväma sig till att underkasta sig förening med societeten. Även med Strömbåtsgillet hade E. strid angående virkesfrakterna på älven; han visade sig i allmänhet besvärad av tidens snäva restriktioner. E. hörde till den mot magistraten uppstudsige trävaruhandlanden Anders Drakes (se denne i bd 11, s. 389 ff.) parti, som politiskt var danskorienterat. E. understödde sålunda 1743 direkt Drakes verksamhet för danske kronprinsen Fredriks val och samtidigt för stöd åt den upproriska dalallmogen. Sin oppositionella läggning visade E. även därigenom, att protokollen flera gånger nämna, att han »överljutt» talat på rådstugan. Om medborgarnas förtroende för E. vittnar emellertid hans inval bland borgerskapets äldste och uppdraget att vara en av kyrkoföreståndarna vid Kristine kyrka. Även under senare år hände det, att E. kom i konflikter. Då en granne (Per Börjesson) till ett E: s hemman i Fuxerna låtit sina svin beta på E: s mark, tog denne resolut sin bössa och sköt en höstdag 1761 fem av svinen. Per Börjesson stämde i en amper inlaga E. till tinget, och han fick böta 15 dlr smt för varje svin och 5 dlr för Pers lidande.
Åt 1774 sålde han sina tillgångar vid Lilla Edet och köpte Holms säteri i Tuve socken på Hisingen, idag Göteborgs kommun. Där dog han 1783 vid 78 års ålder.
3 svar på ”Peter (II) Ekman”