August Abrahamson, f. 29 dec. 1817 i Karlskrona, d 6 maj 1898 på Nääs. Föräldrar: köpmannen i Karlskrona Aron Abramson och Fredrique Schlesinger. Måste på grund av faderns obestånd och tidiga död (1829) redan som barn försörja sig själv; erhöll 1832 anställning i affär i Göteborg; grundade 1840 i eget namn en grosshandelsfirma i korta varor, vilken snart kom att räknas bland stadens och hela landets främsta och gjorde honom själv till en förmögen man; överlämnade affären i anförvanters händer 1868 och flyttade till det gamla herresätet Nääs i Älvsborgs län tre km. från Floda station, vilket han samma år inköpt; var under återstoden av sitt liv bosatt där. RVO 1870; RNO 1874; KVOlkl 1880; LLA 1882; erhöll 1891 lantbruksakademins stora guldmedalj för främjande av slöjdundervisningen; HedLLA 1892; KNOlkl 1892.
Gift 4 okt. 1859 med Eufrosyne Leman.
A. tillhörde en från Tyskland inflyttad judisk släkt, av vilken medlemmar i föregående generationer gjort sig kända som framstående utövare av konsthantverk. Konstsinnet hade också gått i arv till honom själv, och Nääs slott, som ligger i en av Sveriges vackraste trakter på en i sjön Sävelången utskjutande udde, blev genom honom omdanat till en ståtlig byggnad i renässansstil och i sitt inre fyllt med konstverk, mest av 1860- och 70-talens smakriktning; de vackra park-och trädgårdsanläggningarna gjorde det yttermera berömt såsom en av västra Sveriges sevärdheter, där de besökande alltid möttes med synnerlig älskvärdhet. Med sitt praktiska affärssinne arbetade A. också ivrigt för höjande av jordbruket å egendomen och nedlade jämförelsevis betydande summor på förbättringar och nybyggnader m. m., varigenom godset för sin tid blev en mönstergård.
Sin verkligt betydande insats i svenskt odlingsarbete har emellertid A. gjort genom att på Nääs upprätta det bekanta slöjdlärarseminariet. Uppslaget härtill gavs visserligen av hans systerson, Otto Salomon, men A: s förtjänst är att genom sin storslagna frikostighet ha givit utvecklingsmöjligheter åt Salomons genialiska uppfostringstankar; närmast synes han ha drivits till sin medverkan av allmänt filantropiskt intresse. Början gjordes 1872 genom upprättande av en slöjdskola för gossar, och ur denna utvecklade sig så småningom »Nääs slöjdlärareseminarium» och andra därtill knutna lärarbildningsanstalter, vilkas betydelse särskilt för den svenska folkundervisningen knappast kan överskattas; genom de tusentals främlingar från snart sagt hela världen, som genomgått kurser vid Nääs-institutionen, har denna också bidragit till att göra svenska uppfostringstankar kända i utlandet.
Så länge A. levde, tillsköt han de för läroanstaltens upprätthållande och utveckling nödiga medlen, och vid sin död, 1898, överlämnade han genom testamente egendomen Nääs med byggnader och lösören (med ett taxeringsvärde av 340,000 kr.) och ett kontant belopp av 380,000 kr. till svenska staten för att under namn av »August Abrahamsons stiftelse» utgöra en institution med ändamål »att genom fortsatt utbildning av lärare och lärarinnor, som redan ägnat sig åt undervisning, verka för uppfostran i allmänhet och särskilt för användandet därvid av den pedagogiska slöjden». — Även på annat sätt övade A. mecenatskap; för sina underhavande var han en god och varmhjärtad husbonde. Han ligger begraven i en inom Nääs slottspark avhägnad grav — mitt i den skapelse, genom vilken han hugfäst sitt namn.
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
4 svar på ”August Abrahamson”