Kallades Härlanda Äng långt in på 1700-talet. Under den tiden gick det landeri som sedan kom att heta Bagaregården under namnet Härlanda. Låg på Härlanda bys gamla marker som skänkts till Göteborgs stad ungefär där Härlanda nya kyrka ligger idag. Härlanda landeri kallades också Stora Härlanda.
Namnet Härlanda är belagt från 1474. Ovanför Härlanda nya kyrka finns idag Härlanda kyrkoruin, resterna av en 1100-talskyrka som revs 1528 på befallning av Gustav Vasa för att få byggmaterial till Nya Lödöse. Byn Härlanda donerades den 5 augusti 1474 till just Nya Lödöse och vid Göteborgs grundande överfördes ägandet till Göteborgs stad.
På Kuus karta från 1696 nämns att en ängsvaktarstuga finns uppförd på markerna. Vid den här tiden kallades egendomen för Härlanda ängar,
Innehades till en början av ett konsortium som bestod av stadens ledande män. I början av 1700-talet kom Härlanda i borgmästare Wilhelm de Silentz ägo för att på 1700-talet ägas av Niclas von Jacobson, Niklas Arfvidsson och Olof Bredberg.
På 1800-talet återfinns Härlanda i G.B. Santessons ägo såväl som i L.G. Lundström, A.F. Haeger och F.A. Sylvans ägo.
År 1842 sålde staden besittningsrätten till landeriet Stora Härlanda och Kaggelyckan till lantbrukare L G Lundström, för 20 500 riksdaler banco. Enligt en del uppgifter verlar det som om landeriet kan ha använts till nåt militärt kring 1875:
På tidiga 1800-talskartor syns landeriet tydligt med mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader. Trädgården sträckte sig söderut från bebyggelsen. På en karta över landeriet från 1875 syns byggnaderna återigen tydligt, men texten på kartan pekar mot att Stora Härlanda vid denna tid hade någon form av militär funktion. Huvudbyggnaden anges som sjukhus och runt den anges såväl tyggård som kasernplats.
1903 uppläts ett område på 600 000 kvadratfot (52 890 kvadratmeter) för 78 000 kronor till kronan för bygget av ett nytt fängelse. Fängelset togs i bruk 1907.
1916 återköpte staden besittningsrätten till landeriet (såväl Härlanda som Kaggelyckan) för 123 500 kronor. Dock först efter en rättslig process mot innehavaren Sylvan som ville ha 830 000 kronor. Själv hade Sylvan betalt 110 000 rdr riksmynt till Haeger som i sin tur betalt 65 000 rdr riksmynt till Lundström.
1919 byggdes nödbostäder, Härlanda Bostadskoloni, mellan fängelset och landeriet. Tretton sinsemellan något olika envånings bostadspaviljonger med tillhörande förrådshus, tvättstugor, sophus och dasslängor uppfördes. Varje lägenhet bestod av ett rum och kök. Sammanlagt rörde det sig om 64 lägenheter.
Mangårdsbyggnaden på landeriet revs någon gång på 1930-talet. Nödbostäderna började rivas 1942. På platsen byggdes i stället inte mindre än 17 stycken tvåvånings hyreshus.
Två baracker låg kvar lite längre på det obebyggda området närmast spårvägen men 1950 revs den ena, som låg mitt i den nybyggda spårvägsslingan. Den andra flyttades tvärsöver spårvägen och Torpagatan och in i kanten av Härlandaparken, sedan den sista hyresgästen flyttat därifrån i mars 1954.
I f.d. landeriträdgårdens norra del behölls delar av alléerna och på denna plats byggdes Härlanda kyrka 1956–58.
Innehavarlängd
- Wilhelm de Silentz, från 1706
- de Silentz änka, från 1739
- de Silentz arvingar varav Niclas von Jacobson var en, från 1756
- Niclas von Jacobson och Catharina Maria Ekerman
- C.M. Ekerman (änka), ?
- änkans arvingar
- Niklas Arfvidson, från 1792
- Olof Bredberg, från 1795
- Bredbergs arvingar
- Gustav Santesson, från 1841
- L.G. Lundström
- A.F. Haeger
- F.A. Sylvan
Andra källor:
- CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923
- Gunilla Enhörning, Landerierna i Göteborgs stadsbyggande, 2006
- Kulturmiljörapport 2018:01, Kulturmiljövision Göteborg förstärkt: Landerierna
3 svar på ”Härlanda (landeri)”