Skårs Gård nämns mycket tidigt i gamla handlingar och den var till en början två hemman, Västergården och Östergården. Namnet Skår syftar eventuellt på naturförhållandena vid Östergården, nämligen den branta nedskärningen eller stupet i berget nordost om denna gård.
På 1700-talet hörde Skår till Örgryte socken och bestod av två gårdar: Östergården och Västergården. Huset som fortfarande finns kvar i Skårs allé var en del av Östergården och restes någon gång under 1700-talet. Det har byggts till och om under årens lopp. Ett trapptorn som byggdes under 1800-talet revs till exempel i samband med en restaurering 1954.
I Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län står det om Skår:
Nr 1. Västergården 1/1 sk. av ålder
År 1651 skaftsköttes 1/6 i västergården och 1/4 i östergården till bagaren Herman Sax, som köpt dem av sal. Benedicti Fistulatoris (d.v.s. pipare som spelar blåsinstrument) hustru Cattalonike. Samma parter i byn (alltså ej blott 1/4 i nr 2) köptes sedan av amiral D. Strussflycht och sedemera av handelsman Johan v. Minden. Efter 1695 skall hela hemmanet, och den synes överhuvud osäker om man får döma därav, att jordeboken år 1697 intet har att säga därom. Den ifrågavarande 6:e delen innehades i varje fall efter Minden av kommissarien S. Schutz fasta därpå. År 1762 beviljades sådan åt handlanden J.A. Lamberg. 1/3 i hemmanet såldes 1772 på auktion.
Nr 2. Östergården 1/1 sk. av ålder
Det var enligt jordeboken säkerligen på Östergården som den Esbjörn bodde som blev bestulen 1592 på sätt som omförmäles i Nya Lödöses Tänkebäcker. Angående 1/4 i Östergården och dess äldre öden, se ovan vid nr 1, den där nämnde Liedberg förvärvade ytterligare 1/4 i hemmanet genom köp från en inspektor Elgfooth och en viss Anders Olssons omyndiga barn. År 1735 hade kommissarien Schutz av Liedbergs sterbhus köpt hela denna hälft i hemmanet, den ägdes senare av handlanden Thomas Andersson och sedan av J.A. Lamberg. Däremot är det ovisst om det var samma hälft som 1777 ägdes av herr Christian Beckman. Senare ägdes hela hemmanet, jämte 5/12 i nr 1 av rådman P. Coopman och efter honom åtm. sedan 1788 av sonen superkargören, sedermera direktören Hans C.
Den äldre historien beskrivs i S.A. Wilhelmssons text Örgrytegårdar samt Några Göteborgslanderier:
År 1624 lagbjöds ¼ part i Östra Skår och 1/6 part i Västra Skår för ”Oluff i Skåår”. Dessa båda hemmansdelar kom sedan för lång tid framåt att höra samman. År 1625 lagbjöds ¼ östra Skår för Oluff Esbiörnsson och 1629 en broder part och en systerpart i Östra Skår, samt 1634 två systerparter i samma hemman .(6) År 1638 lagbjöds ¼ östra Skår för Oluff Esbiörnesson och ¼ för ”Helie i Skår”.(7) År 1651 ”skaftskiöttes ¼ östra och 1/6 västra Skår för bagaren Herman Sax i Göteborg”.(8) Sax (Sachs) hade köpt hemmansdelarna av ”Sahl. Benedictus Fistulatori Enkia Cattalonice”. Benedictus Fistulator hade inflyttat till Göteborg under stadens första årtionde, idkade här handel och utsågs till rådman 1648. Han var gift med Catelene Josten. Fistulator avled 1651 och hustrun 1660. Herman Sachs gick ur tiden 1658, varefter hemmansdelarna i Skår kom i händerna på ”Bengt Skräddare”. År 1666 heter det: ”1/4 i östra och 1/6 i V. Skår, som Admiralen Daniel Strussflycht af Bencht Skräddare kiöpt hafwer.”(9) Amiral Daniel Strussflycht, född i Kalmar 1607, var åren 1660-1667 befälhavare över flottan i Göteborg. Någon långvarig besittare av Skår blev Strussflycht icke. Han ägde stora egendomar utanför Stockholm, där han avled 1672.
Därefter tycks den förenade fjärdedelen/sjättedelen en tid ha varit i bondeägo, men 1681 hamnade de i Johan von Mindens händer. En annan fjärdedel i Östra Skår lagbjöds 1663 för ”Oluff Skåårboo”; i jordeboken 1680/1683 noteras ett hemman för samme man.
År 1697 hette brukarna Anna, Esbiörn, Anders och Johan von Minden, vardera ¼ mantal, 1703 Esbiörn, Christopher, Oluff och Oluff, vardera ¼, 1709: Christopher Liedberg, Oluff, Torill och Esbiörn.
Christopher Liedberg, svärson till von Minden, hade ärvt hemmansdelarna. År 1710 förvärvade han ytterligare ¼ östra Skår genom inköp av Anders Olssons barns del i hemmanet. I jordeboken 1715 noteras Liedberg för ½, Johan ¼ och Anders ¼. Liedberg avled 1724, men änkan innehade ännu 1730 halva Östergården. Den andra hälftens ägare var då Jon Esbiörnsson och Anders Jönsson, vardera ¼ mantal.
År 1735 inropade handlanden och kommissarien Samuel Schutz på auktion Liedbergs halva Östergården samt 1/6 västra Skår för 2 112 daler silvermynt. Schutz & Intressenter” (däribland köp- och rådmannen, assessor Johan Andris Olbers) anlade på området vid Mölndalsån ett kattuntryckeri. Syftet var med köpet var tydligen att komma över lämplig tomt vid ån, ty efter att ha frånsålt ett område om 2 tunnland 23 ½ kappland, förpantade Schutz resten av hemmansdelarna till hovrådet Magnus Lagerström, senare en av direktörerna i Ostindiska Kompaniet. Lagerström överlät förpantningen till handelsmannen Thomas Andersson, som innehade den till sin död 1760.
Thomas Andersson var av skotsk börd och hade liksom sina landsmän här skapat sin förmögenhet genom köpenskap. Han var gift med Johanna Schröder som efterlevde honom. Efter makens död sålde hon 1760 hemmansdelarna till sin systerson, handelsmannen Johan Anders Lamberg.
I bouppteckninghandlingarna efter änkan Johanna Andersson, född Schröder, som avled 1767, heter det att Lamberg först efter hennes död finge tillträda egendomen. Inga bröstarvingar fanns, varför syskonbarn blev arvingar. En systerson var biskopen Erik Lamberg, en annan lektor M.G. Wallenstråle, senare biskop i Kalmar.
År 1768 sålde Lamberg, som också innehade Liseberg, hemmansdelarna till handelsmannen Jonas Erichsson. År 1770 lät Erichsson lagbjuda ½ mantal Östergården och 1/6 mantal Västergården. Senare inköpte han ytterligare en del av Västergården.
Erichsson var gift med Helena Böker, dotter till handelsmannen Sven Hansson Böker och Johanna Söderberg. Helena Böker var vid giftet med Erichsson änka efter handelsmannen Peter Lauterbach och hade med denne fem barn.
Segelsömmarmästaren Christian Beckman erhöll 1777 fastebrev på ½ mantal Östra och 5/12 mantal Västra Skår, tillsamman 11/12 mantal, som han köpt av Jonas Erichsson och hans hustru Helena Maria Böker för en köpeskilling af 17 500 daler silvermynt eller 2 916 riksdaler specie. Helena Böker avled 1778 och dåvarande kämnären Jonas Erichsson 1798.
Hälften av Östergården var fortfarande i bondehänder. I 1748 års jordebok noteras som brukare Johan Esbiörnsson och änkan Anna för vardera ¼ och Carl Jönsson för ½ mantal. Av dessa torde endast änkan Anna varit ägare. Jönsson brukade Thomas Anderssons del. År 1737 hade ”Jean” Esbiörnsson sålt ¼ mantal Östra Skår till Sven Svensson för 180 daler silvermynt och 1740 fick Svensson, då nämndeman, fasta på denna del. År 1750 lagbjöds ¼ mantal för Jöns Andersson som han då köpt.
I 1777 års jordebok anges trädgårdsmästaren Petter Söderberg som brukare av halva Östergården och Anders Arfwidsson av andra hälvten. Den del Söderberg brukade var Christian Beckmans. Anders Arfwidsson torde ej varit ägare till mer än hälften av den del, han brukade.
Christian Beckman (1732-1798), son till segelsömmaren Gregorius Beckman och dennes hustru i andra giftet Catharina Wohlfahrt, innehade hemmansdelarna i Skår till 1780, då yllefabrikören, råd- och riksdagsmannen m.m. Petter Coopman köpte 11/12 mantal Skår Öster- och Västergård av Beckman och hans hustru Cecilia Tillroth mot en köpe- och pantsumma av 3 450 riksdaler specie.
Sistnämnda år inropade Coopman på auktion ¼ Östra Skår, då ägd av bonden Anders Arfwidsson och hans hustru Annika för 1 000 riksdaler specie. Slutligen inköpte Coopman 1782 ytterligare ¼ del i gården för 1 000 riksdaler specie och var därmed ägare av hela Östergården.
I slutet av 1890-talet övertog Melcher Lyckholm hela egendomen Skår. Se vidare Skår Västergården.
En del av den gamla fruktträdgården och en vidsträckt gårdsplan med ett kvarstående lusthus är bevarat förutom själva mangårdsbyggnaden, men ekonomibyggnaderna är rivna sen de drabbades av en brand 1936.
I Skårsområdet byggdes på 1920- och 1930-talet åtskilliga villor och radhus från Sankt Sigfrids plan upp mot bergen i Skårsområdet. Flera olika arkitekter ritade fastigheterna, bl. a. Gotthard Ålander som ritade radhuslängorna på Rangeltorpsgatan. Husen uppfördes av olika byggmästare, som exempelvis Gustaf Antonsson, Tobiasson och Mardell.
Ett svar på ”Skår Östergården”