Landeriet Burgården uppläts år 1638 till Jan de Bur (Buur, Buer, Johan van Buren) som ursprungligen kom från Nederländerna. Gården (och området) har sitt namn efter honom och det har också bergen söderut från Johanneberg, Buråsbergen, med den där idag liggande stadsdelen Burås. 1671 innehade hans arvingar fortfarande landeriet, från 1652 Wilhelm Gijssen, trolig svärson till Jan de Bur, eventuellt gift med Jan de Burs änka. Nästa ägare var Mauritz van der Beck, också han från Nederländerna. Efter van der Beck var Adam Herwegh innehavare av landeriet och därefter Abraham van Eyck.
Landerier 1696
Bebyggdes under 1600-talet och delar av mangårdsbyggnaden uppfördes under 1700-tal.
Norra Burgårdens landeri (Foto 1900)
I slutet av 1600-talet fick göteborgsbiskopen Johan Carlberg (1638-1701) besittningsrätt till Burgården. Han var far till Johan Eberhard Carlberg (den förste stadsingenjören i Göteborg) och Bengt Wilhelm Carlberg, stadsingenjör och stadsarkitekt (1696-1778) samt farfar till Carl Wilhelm Carlberg (1746-1814), också denna stadsarkitekt. Biskopen var också i besittning av Underås. Efter biskopen var bland annat klädesfabrikanten Johan Thornton såväl som medlemmar i familjen Santesson och Carl Henrik Tranchell (far till Jonas Tranchell) innehavare. 1822 dog C.H. Tranchell och familjen Dahl blev innehavare. Jacob Dahl drev bland annat bryggeri på egendomen först halvan av 1800-talet.
Burgården och Hedås 1790
1803 delades landeriet i två delar, Norra respektive Södra Burgårdens landerier. Efter delningen tycks bryggeriverksamheten ha tillhört Södra Burgården. Bryggeriverksamheten övertogs av en S.A. Svensson och det leddes senare under en längre tid av hans styvson, Johan Björkfeldt, som studerat bryggeriverksamhet i Tyskland. Norra Burgården tycks därefter till stor del ha innehafts av präster.
Hedås, Fredås, Norra Burgården och Södra Burgården 1860
Norra Burgårdens landeri löstes av Göteborgs stad i etapper år 1897-1904. Byggnaderna fick förfalla och revs år 1936. Vid rivningen hittades husrester från 1600-talet.
Norra Burgården från Mölndalsån
Norra Burgården
Norra och Södra Burgården 1890
Burgården 1921
Innehavarlängd
- Jan de Bur (Johan van Buren), 1625-1636
- Jan de Burs arvingar, 1646-
- Willem Güssen, 1653-
- Abraham van Eyck, 1673-
- A. van Eycks arvingar, 1677-
- Johan Carlberg, 1683-
- Carlbergs änka, 1701-
- Carlbergs änkas arvingar, däribland prästen I.G. Margraff, 1719-
- Margraffs arvingar, 1742-
- hälftenbrukaren Anders Andersson omtalad 1758
- prosten Poppelmans arvingar (Elisabeth Poppelman, född Margraff)
- Poppelman & Rosengren 1773-91
- Klint & Maijgren & Poppelman
- Klinta & Maijgren & Gjers
- Gustaf Gjers (frun född Poppelman), 1796-
- C.H. Tranchell, Jacob Dahl och Carl Habicht, var sin tredjedel, 1809-
- familjen Levgren, 1823-1904
Andra källor:
- CRA Fredberg, Det gamla Göteborg
- Gunilla Enhörning, Landerierna i Göteborgs stadsbyggande, 2006
Upptäck mer från Göteborgs historia
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
2 svar på ”Burgården (Norra Burgården)”