Johan Anders August Röhss föddes i Göteborg år 1836. Hans fader hade 9 år tidigare inkommit till Sverige, importerad till Göteborg af grosshandlaren J. G. Grönvall därstädes, hvilken på den tiden var en af stadens störste och mest driftige affärsmän, som icke allenast dref stora importaffärer af kolonialvaror — han hade ej mindre än 18 större och mindre fartyg i sjön — utan äfven var ägare af Levantens stora färgeri i Mölndals by, nära staden.
Johan Anders August Röhss föddes i Göteborg år 1836. Hans fader hade 9 år tidigare inkommit till Sverige, importerad till Göteborg af grosshandlaren J. G. Grönvall därstädes, hvilken på den tiden var en af stadens störste och mest driftige affärsmän, som icke allenast dref stora importaffärer af kolonialvaror — han hade ej mindre än 18 större och mindre fartyg i sjön — utan äfven var ägare af Levantens stora färgeri i Mölndals by, nära staden.
För den uppåtgående handväfnadsindustrien inom Kinds och Marks härader färgades bomullsgarnet vid detta färgeri, men s. k. turkiskt rödt garns färgning var okänd, hvadan dylikt garn måste importeras från staden Elberfeld i Hanover, hvilken stad Grönvall emellanåt besökte för sina affärer.
Vid ett dylikt tillfälle fick han besök af en ung färgaregesäll, hvilken erbjöd sig att blifva Grönvalls verkmästare på Levanten och färga rödt garn därstädes af samma utmärkta kvalitet som det Dunklerbergska i Elberfeld. Denne man var Wilhelm Röhss, den blifvande millionären och stormannen i Göteborg, vår August Röhss’ fader.
Hans utseende och uppträdande tilltalade Grönvall, men Röhss uppställde höga villkor och fordrade andel i affären, i händelse honom skulle lyckas. Emellertid blefvo de två herrarne öfverens, och kontrakt uppgjordes dem emellan. På så sätt kom Wilhelm Röhss, då 28-årig, till Göteborg år 1829.
Grönvall fann snart hvilket lyckligt fynd han gjort genom engagemanget af Röhss och upptäckte dessutom, att denne hade ett affärsgeni som få. Det var ej nog med, att Levantens fabrik af Röhss omändrades och utvecklades betydligt och att hans bemödanden i detta hänseende kröntes med framgång öfver förväntan — Röhss kunde äfven användas hvar som hälst i firmans olika affärsverksamhet.
Grönvalls dotter blef gift med en af hans kontorister, Elis Brusewitz, och då denne upptogs i firman, ingick äfven Wilh. Röhss som partner i firman Grönvall & C:o och kompanjon i firman Röhss & Brusewitz.
För den uppåtgående handväfnadsindustrien inom Kinds och Marks härader färgades bomullsgarnet vid detta färgeri, men s. k. turkiskt rödt garns färgning var okänd, hvadan dylikt garn måste importeras från staden Elberfeld i Hanover, hvilken stad Grönvall emellanåt besökte för sina affärer.
Vid ett dylikt tillfälle fick han besök af en ung färgaregesäll, hvilken erbjöd sig att blifva Grönvalls verkmästare på Levanten och färga rödt garn därstädes af samma utmärkta kvalitet som det Dunklerbergska i Elberfeld. Denne man var Wilhelm Röhss, den blifvande millionären och stormannen i Göteborg, vår August Röhss’ fader.
Hans utseende och uppträdande tilltalade Grönvall, men Röhss uppställde höga villkor och fordrade andel i affären, i händelse honom skulle lyckas. Emellertid blefvo de två herrarne öfverens, och kontrakt uppgjordes dem emellan. På så sätt kom Wilhelm Röhss, då 28-årig, till Göteborg år 1829.
Grönvall fann snart hvilket lyckligt fynd han gjort genom engagemanget af Röhss och upptäckte dessutom, att denne hade ett affärsgeni som få. Det var ej nog med, att Levantens fabrik af Röhss omändrades och utvecklades betydligt och att hans bemödanden i detta hänseende kröntes med framgång öfver förväntan — Röhss kunde äfven användas hvar som hälst i firmans olika affärsverksamhet.
Grönvalls dotter blef gift med en af hans kontorister, Elis Brusewitz, och då denne upptogs i firman, ingick äfven Wilh. Röhss som partner i firman Grönvall & C:o och kompanjon i firman Röhss & Brusewitz.
Firman Röhss & Brusewitz slog sig äfven på stora bruksaffärer. Den inköpte Hörle bruk i Småland för 600,000 riksdaler och Voxna bruk i Norrland för 400,000 rdr. Tillsammans med sin svärfader, Bressander, tillhandlade Wilh. Röhss sig Sälboda bruk i Värmland.
Vid sin död år 1858 kunde Wilh. Röhss åt sina 7 barn lämna ett arf, som på hvarje arfslott belöpte sig till 800,000 rdr.
August Röhss’ plan från början var att ägna sig åt teknisk verksamhet, hvadan han fördetta ändamål genomgick så väl Chalmerska institutet som Falu bergsskola. Vid faderns död fann dock August Röhss det för sig både bättre och behagligare att tillsammans med sin moder, änkefru Karin Röhss, född Bressander, och sin äldre broder Wilh. Röhss öfvertaga faderns firma Röhss & Brusewitz, hvars namn två år senare ändrades till Wilh. Röhss & C:o.
Firmans glansperiod var under den goda konjunkturen på 1870-talet. Den var då i Göteborg bevillningstaxerad för 360,000 riksdalers årlig inkomst.
Med Wilh. K. Kempe i Stockholm, som var ägare till Ljusne bruk och sågverk, sammanslogo herrarna Röhss sitt Woxna till ett bolag, benämdt Ljusne & Woxna aktiebolag. Till Woxna hör en skogsareal af 360,000 tunnland.
I början af förra seklet ägdes Woxna af en i Stockholm bosatt dansk grosshandlare Jurgen Christoffer Muller, hvilken lämnade det i arf till sin adoptivdotter, gift med friherre G. Ridderstolpe, hvilken tillika var ägare af det stora styckebruket Stafsjö med underlydande i Södermanland och Östergötland, hvartill då hörde öfver 30,000 tunnland sparad skog.
Efter Ridderstolpes död såldes Woxna af hans arfvingar till brukspatronen Wallis i Stockholm, hvars arfvingar i sin ordning sålde egendomen till firman Röhss & Brusewitz. Bröderne Wilhelm och August Röhss sålde dock, märkvärdigt nog, i början af 1880-talet sin hälft i Ljusne & Woxna till kompanjonen Wilh. H. Kempe för 4 millioner kr Visserligen hade Woxna i inköp endast kostat dem tiondedelen af detta belopp, och därtill hade de under årens lopp därifrån inhöstat millioner i utdelningar, men priset hvartill de sålde sin hälft i Ljusne & Woxna ansågs dock vara mycket billigt. Hela
komplexet äges numera af änkefru Kempe, född Wallis, och hennes måg schweiziske grefven von Halwyl.
Den betydande affärsduglighet, hvaraf August Röhss var i besittning, hans förmåga och arbetskraft gjorde sig gällande i en del af Göteborgs institutioner, framför allt de ekonomiska. Han hade en öppen hand, hvarhälst det gällde att hjälpa och främja filantropiska företag och kanske framför allt kulturella inrättningar. På alla områden visade han sig städse som en fulländad gentleman. Bland gåfvor, som af honom lämnats till filantropiska ändamål, var bland annat 35,000 kr. till möblering af det ståtliga ålderdomshemmet i Göteborg. Dessutom utvecklade han en storartad gifmildhet för än det ena, än det andra goda ändamålet.
Stor konst- och kulturvän, har Aug. Röhss på detta område hugfästat sitt minne. Det är honom Nils Forsberg har att tacka för sin vackra konstnärsbana. Forsberg var en ung målarlärling på Eriksbergs mekaniska verkstad, då Aug. Röhss af en händelse fick kännedom om hans anlag och brinnande konstnärshåg samt bekostade hans artistiska utbildning för att allt framgent vara honom ett troget stöd. Och han är icke den ende, som haft Aug. Röhss att tacka för en hjälpsam hand i behofvets stund.
August Röhss
Aug. Röhss hyste ett varmt intresse för bildande konst, och inom våra större museer finnas talande vittnesbörd om hans mecenatskap. I Nationalmuseum i Stockholm finnes sålunda bland annat som gåfva från honom Forsbergs berömda duk »En hjältes död», hvarförutom museet af Röhss begåfvats med omkring ett tusental handteckningar och gravyer af högt värde. Under sina senaste år skänkte Aug. Röhss till sin fädernestads museum Forsbergs vackra tafla »Akrobatfamilj inför cirkusdirektören», Oscar Björcks »Susanna i badet», Österlinds »Råttfångaren», Brambecks marmorgrupp »Sorg» och sist Forsbergs imponerande tafla »Gustaf Adolf vid Lützen».
Ett varaktigt, ehuru skrytsamt, minne af hans konstsinne är det monumentala Röhsska ”Pantheon” å Östra begrafningsplatsen i Göteborg med dess skulpturer af Sigfrid Blomberg.
Ar 1894 erhöll Akademien för de fria konsterna af Aug. Röhss en gåfva af 50,000 kr. att användas till fullbordande af akademiens nybyggnad och konstnärliga utstyrsel i öfrigt.
En vacker gåfva af Aug. Röhss är ock den värdefulla Tranemåla-boksamlingen till Göteborgs stadsbibliotek.
Ett ofantligt uppseende väckte det i Göteborg, när man under en högmässogudstjänst i en af stadens församlingar fick höra, att Aug. Röhss och det för första gången samt vid uppnådda 62 lefnadsår — »trillade ned för predikstolstrappan». Partiet i fråga hade nog sina randiga skäl för sig, hvilka vi förbigå. Alltnog — som Aug. Röhss visste, att denna förbindelse skulle väcka mycken ovilja och mycket missmod inom hans talrika närmaste familjekrets, så skänkte han vid detta tillfälle med varm hand sina femton brors- och systerbarn 100 tusen kr. hvardera, d. v. s. tillsammans halfannan million kronor.
En af de femton, en ung grefve, lärer hafva uttryckt sin tacksamhet för denna gåfva med de orden: »Pengar är nog bra att ha, men jag hade varit lika tacksam, om morbror i stället hade gifvit mig ett par ridhästar af ädlaste engelskt fullblod.»
I sitt testamente ihågkom Aug. Röhss dessa femton med en ytterligare gåfva på lika stort belopp.
Före sitt giftermål skänkte Aug. Röhss sin blifvande hustru följande, enligt till Göteborgs rådhusrätt den 6 okt. 1898 inregistrerade
Äktenskapsförord.
50 aktier Ser. A. i bryggeriaktiebolaget Kronan å 1,000 kr ………………………… 50,000
50 aktier Ser. B. i bryggeriaktiebolaget Kronan h 2,000 kr…………………………. 100,000
En af mig, Aug. Röhss, den 26 okt. 1898 utgifven revers till innehafvaren på en månads uppsägning å 300 tusen kr. med 4 1/2 procents ränta, försedd med hypotek af 300 aktier Ser. A. i bryggeribolaget Kronan, hvarje aktie à 1,000 kr…………………………………………. 300,000
Göteborgs Enskilda banks tre depositionsbevis å tillsammans 75,000 kr. med 4 1/2 procents ränta………………………… 75,000
Tillsammans 525,000
Ehuru Aug. Röhss redan under lifstiden skänkte bort emellan två och tre millioner, så upptecknades dock vid hans död, den 21 oktober 1904, hans kvarlåtenskap med
Tillgångar summa kr. 5,370,735: 43
Skulder » » 104,701: 17
Behållning 5,266,034: 26
Därtill kommer följande märkliga tillägg till bouppteckningen inom linien:
»Dessutom finnas i boet hvad änkan, på grund af äktenskapsförordet, äger såsom enskild egendom, i hvilket afseende antecknas, att änkan, enligt företedt arfsskifte efter hennes man i ett föregående äktenskap, förre vice konsuln John Lyon, tilldelats fastigheter, lösören och värdepapper till i skiftet upptaget sammanräknadt
belopp af 251,351 kr. 66 öre, äfvensom, genom bestämmelse i förordet, af nu aflidne Aug. Röhss erhållit eganderätt till däri upptagna aktier och fordringar, i värde af tillhopa Sexhundratusen (600,000) kr.