Göteborg var textilindustrins huvudstad

Även om Borås och Sjuhäradsbygden i sin helhet var dominerad av textilindustri ända in på 1970-talet så var Göteborg textilindustrin egentliga huvudstad. I Göteborg fanns flest anställda och textilindustrin var stadens största industri från slutet av 1700-talet fram till första världskriget. Ungefär 150 år. Metallindustrin har dominerat sen dess, i ungefär 100 år. Men när man tänker på och talar om Göteborgs industrihistoria och arbetarhistoria talar man mest om varven, SKF och Volvo. Måhända nämner man att SKF skapades ur en textilindustri, Gamlestadens Fabriker, och att Volvo skapades ur SKF. De första textilfabrikerna började stängas på 1950-talet och den sista (Westerlinds) stängdes för inte speciellt många år sen.

Vidare talas det mycket om arbetarstadsdelen Majorna och om Masthugget, kanske en del om stadsdelarna på centrala Hisingen och lite om Gamlestaden.  Där varvsarbetarna och senare bilarbetarna bodde. Men mycket lite sägs om Göteborgs stora textildistrikt, som låg på Gårda och längs med Mölndalsvägen/Göteborgsvägen med stadsdelar som Getebergsäng, Burås, Mossen, Almedal, Elisedal, Fredriksdal, Krokslätt, Matildeberg, Sörgården, 50-husen, Gustafsberg etc. Stadsdelar som alla (förutom Gårda förstås) ligger i det stora område som heter Krokslätt, ett område som en gång var en by som dock tidigt delades på två församlingar, Fässberg och Örgryte och numera (sen 1924) är delat mellan två kommuner, Göteborg och Mölndal. Många av Göteborgs bryggerier låg också här och dessutom en större verkstadsindustri, som länge var Saab:s växellådsfabrik, numera också nedlagd. Det närliggande stora industriområdet i Lackarebäck är ett modernt industriområde som inte fanns när textilindustrin fanns. Inte heller fanns området i Kallebäck med mejeri och olika livsmedelslager.

Krokslätt är idag en till stor del bortglömd del av Göteborg som främst består av nedlagda fabriker, många av dem tomma, öde tomter och parkeringsplatser. Många av företagen finns fortfarande kvar i en eller annan form, men sällan har de kontor i området och tillverkningen är ju förstås också borta.

Bland industrier som funnits i Göteborgs textildistrikt märks Claes Johansson & Co (Krokslätts Fabriker), August Johansson Mark & Co (Gårda Fabriker), Lana AB, Gustaf Werner AB, Göteborgs Kamgarnspinneri AB, Jakobsdals Kamgarnsspinneri AB, Marks Pelle Vävare AB, Svenska Möbel och Mattfabriken (Atlas), Färgeri AB Levanten, Hermann Kürzel, strumpfabriken (drevs av Gustaf Werner AB), AB Svenska Gardinfabriken och Almedahls AB. Bland bryggerier som funnist i området märks Eriksberg, Emiliedal och Lyckholms. Andra industrier var Wezätas tryckeri, tändsticksfabriken, Dahlanders tapetfabrik, Bohus Mekaniska (senare Electrolux och därefter Saab:s växellådefabrik), Calvert & Co och Apotekarnes.

Antalet anställda vid några större textilföretag i textildistriktet 1880 och 1912

• Almedahl, 448, 418
• Krokslätts fabriker, 99, 1075 (Claes Johansson & Co)
• Gårda fabriker, 27, 386 (August Johansson)
• Herm. Kürzel, 73, 134
• AB Lana, -, 183 (August Johansson)
• Jakobsdals, -, 70
• Möbel & Mattfabriken, -, 100
• Göteborgs Kamgarn, -, 500 (Gustaf Werner)

Två större livsmedelsföretag i området var Lyckholms och Bröderna Kanolds chokladfabrik med 160 respektive 145 anställda år 1912. 1960 hade Lyckholms  som då ingick i samma koncern som Pripps ungefär 400 anställda och Bröderna Kanold 100 anställda. Bägge företagens tillverkning är sedan länge nedlagda, men fabriksbyggnaderna finns kvar.

Av  textilindustrierna så fanns Almedals inte kvar år 1960 (byggnaderna finns dock kvar än idag), Krokslätts Fabriker (Claes Johansson & Co) var en del av Mölnlycke och hade kanske 1 000 anställda, Gustaf Werners företag Werner & Carlström hade 800 anställda i Gårda och Krokslätt i flera olika dotterbolag som Göteborgs Kamgarn, Gårda Fabriker, Lana och Herm. Kürzel med flera. Andra textilföretag med verksamhet i området år 1960  inkluderade Färgeri AB Levanten (50 anställda), Göteborgs Konfektions AB (cirka 400) Konfektions AB Lesslie (c:a 200) samt familjen Garellicks tre företag Konfektions AB Lejonet, Bocaj och Essge-Konfektion med vardera omkring 200 anställda i slutet av 1950-talet. Idag har inget av företagen kvar tillverkning i Göteborg men byggnaderna finns kvar (Jakobsdals Kamgarn är en del av Liseberg) och även de andra gamla fabrikerna används för en lång rad skftande ändamål. Flertalet lades ner på 1960-talet men Jakobsdals och Krokslätts fabriker överlevde ytterligare en tid.

Dahlanders tapetfabrik hade omkring 50 anställda år 1912 med ungefär lika många år 1960. Idag återfinns viadukten över till Kallebäck där fabriken en gång stod. Wezätas tryckeri fanns inte 1912 men hade omkring 700 anställda år 1960. Idag ligger ICA Maxi i den gamla tryckeribyggnaden uppförd på 1950-talet. Bohus Mekaniska hade ungefär 200 anställda, 1960 återfanns Saab i lokalerna. Som mest arbetade 900 personer i Saabs fabrik (1980-talet) som främst tillverkade växellådor. Idag ingår delar av fabriken i Liseberg och nöjesparken har även köpt resten av fastigheterna. Linoleum AB Forshaga hade för sin del 107 anställda år 1912 och 400 anställda 1960. Tillverkningen flyttade på 1960-talet till en ny fabrik i Sisjön, den gamla revs och idag ligger motorvägskorsningen mellan riksväg 45 och E6:an på den plats där Forshagas fabrik en gång låg. Tändsticksfabriken som 1912 hade ungefär 200 arbetare lades ner redan på 1930-talet. Den revs för ett tiotal år sen sen där den låg bredvid viadukten till Kallebäck.

Almedals Fabriker

På bilden ovan syns Almedals Fabriker med Lyckholms i kanten till höger. I förgrunden Almedals järnvägsstation. Där husen på sluttningen i bakgrunden finns ligger idag Olofshöjds studenthem. Några av husen uppe på toppen finns dock kvar men en del är ersatta av andra hus byggda för cirka 100 år sen. Stadsdelen ifråga heter Burås. På berget långt borta och i högerkanten på fotot ligger idag Johanneberg och på bergen i horisonten på vänsterkanten Guldheden.

Källa för uppgifter om antal anställda etc: Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963