Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Wilhelm de Silentz

Gamlestadens landeri (Mariedal)

Del 28 av 32 i serien Landerier

Landeri som låg där den gamla och tidigare SKF-fabriken ligger idag. Skapades vid upplösningen av Nylöse stad och omfattade de nordöstra delarna av den tidigare staden. Från början kallat Kviberg eller Gamlestadens landeri, senare Mariedal.

Landeriet som från början hette Kviberg var tidigt uppdelat på ett antal olika lotter där holländare bedrev trädgårdsodling och boskapsskötsel. I stadens räkenskaper 1643 upptas tre brukare: Petter Cornelisson, Direch Giisen (Giertsson?) och Estri Börjes. På 1700-talet är landeriet uppdelat i 6 delar. På flera av dessa har under 1700-talet mangårdsbyggnader funnits. Under 1800-talets senare del går en del av landeriet under namnet Mariedal, en annan under namnet Bellevue och ytterligare en under namnet Kviberg.

Mariedal innehades i slutet av 1600-talet av Johan Macklier och på 1700-talet av Wilhelm de Silentz såväl som av familjen Tham. I början av 1800-talet är en av innehavarna Laurent Tarras och på 1870-talet återfinns William McKay som äger. av hans dotter inlöstes landeriet för 80 000 kronor år 1885.

nya_lodose

Detalj ur karta från 1880, Regionarkivet GIV 74b. På kartan syns exempelvis landerierna Ånäs, Marieholm, Kristinedal och Waterloo samt resterna av Ny Lödöses vallgrav vilken löper i en halvcirkel kring Gamlestaden.

Andra källor: CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1923

Advertisements

Härlanda

Del 24 av 32 i serien Landerier

Kallades Härlanda Äng långt in på 1700-talet. Under den tiden gick det landeri som sedan kom att heta Bagaregården under namnet Härlanda. Låg på Härlanda bys gamla marker som skänkts till Göteborgs stad ungefär där Härlanda nya kyrka ligger idag. Härlanda landeri kallades också Stora Härlanda.

Namnet Härlanda är belagt från 1474. Ovanför Härlanda nya kyrka finns idag Härlanda kyrkoruin, resterna av en 1100-talskyrka som revs 1528 på befallning av Gustav Vasa för att få byggmaterial till Nya Lödöse. Byn Härlanda donerades den 5 augusti 1474 till just Nya Lödöse och vid Göteborgs grundande överfördes ägandet till Göteborgs stad.

På 1600-talet kom Härlanda i borgmästare Wilhelm de Silentz ägo för att på 1700-talet ägas av Niclas Jacobson, Niclas von Jacobson, Niklas Arfvidsson och Olof Bredberg. PÅ 1800-talet återfinns Härlanda i G.B. Santessons ägo såväl som i L.G. Lundström, A.F. Haeger och F.A. Sylvans ägo.

År 1842 sålde staden besittningsrätten till landeriet Stora Härlanda och Kaggelyckan till lantbrukare L G Lundström, för 20 500 riksdaler banco, 1903 uppläts ett område på 600 000 kvadratfot (52 890 kvadratmeter) för 78 000 kronor till kronan för bygget av ett nytt fängelse. Fängelset togs i bruk 1907. 1916 återköpte staden landeriet (såväl Härlanda som Kaggelyckan) för 123 500 kronor. Dock först efter en rättslig process mot innehavaren Sylvan som ville ha 830 000 kronor. Själv hade Sylvan betalt 110 000 rdr riksmynt till Haeger som i sin tur betalt 65 000 rdr riksmynt till Lundström.

Härlanda

Härlanda 1925. Kyrkoruinen ligger under växtligheten i bildens framkant.