Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Wilh. Röhss & Co

Familjen Röhss som redare

Wilhelm Röhss d.ä. blev delägare i J.G. Grönvall & Co år 1839. I bolaget fanns då bara en annan delägare, Elis Fr. Brusewitz. J. Grönvall & Co utvecklades snart till att blir ett av Göteborgs allra största rederier och konkurrens med Jam. Dickson & Co. De två företagen dominerade rederibranschen från mitten av 1840-talet till omkring 1870. 1853 lämnade Wilhelm Röhss d.ä. rederifirman J.G. Grönvall & Co som därefter drevs av Elis Fr. Brusewitz.

Istället kom Wilh. Röhss att bli redare i sitt eget företag Wilh. Röhss & Co (tidigare Röhss & Brusewitz, också delägt med Elis Fr. Brusewitz). På 1860-talet hörde Wilh. Röhss & Co till de större redarna i Göteborg.

Segelfartyg med Wilh. Röhss & Co eller Wilhelm Röhss personligen som huvudredare

  • Carin, skepp på 531 läster, senare 476 läster. Byggt 1856. Ej längre ägt 1868. Befälhavare J.P. F. von Matern och F.P. F. von Matern.
  • Dygden, skepp på 219 läster, senare 207 läster. Byggt i Västervik 1854 för C.D. Engström, reparerat 1860 och 1864. Troligen köpt från C.D. Engström 1860 och sålt 1865 till J.F. Svensson. Befälhavare J.F.C. Röhss och A.T. Ahrenberg.
  • Elof, skonert på 69 läster. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Befälhavare F. Norberg. Ej längre i firmans ägo 1856.
  • Emma, skonertskepp på 58 läster. Ägt 1864 och kanske också året innan och efter. Befälhavare B. Olsson.
  • Harald, skonert på 70 läster. Ägd 1860 och kanske också året innan och efter. Befälhavare B.B. Söderberg.
  • Ida, skonert på 58 läster. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Såld till Leon. Roos 1864 då båten också reparerades. Befälhavare F.P.F von Matern och A.F. von Matern.
  • Sitka, skepp på 218 läster. Inskaffat 1854 eller 1855. Sålt 1860 eller 1861. Befälhavare C.F. Kahl och J.G. Zachrisson.
  • Vanja (Wanja), brigg på 125 läster. Byggd 1851. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av J.G. Grönvall & Co år 1853. Befälhavare L.M. Westerberg, A.A. Söderberg och F.E. Söderberg.

Källor: Sveriges Skeppslista 1837-1885

Advertisements

August Röhss

August Röhss

August Röhss

Johan Anders August Röhss, född 20 juli 1836 i Göteborg, död 20 oktober 1904 i Göteborg, var en svensk affärsman och donator. August Röhss var son till Wilhelm Röhss d.ä. och Carin Bressander. Han gifte sig 3 oktober 1898 i Göteborg med Carolina Gustava Zachau (1839-1928), dotter till handlande Carl Christoffer Zachau och Gustava Stenberg i hennes andra äktenskap. I sitt första äktenskap var hon gift med John Peter Hawks Lyon.

August Röhss utexaminerades 1852 vid Chalmerska institutet, var elev vid Sälboda bruk i Värmland 1852-54, bedrev studier vid Bergsskolan i Falun 1855-56. Han fick burskap som handlande i Göteborg 1860 och blev 1858 anställd i firma Wilh. Röhss & Co, Göteborg, varav som delägare från 1 januari 1860 till 1900 samt ensam innehavare 1900-02.

Röhss var delägare i Gammelkroppa bruk i Kroppa, Värmland, ledamot av handelsfullmäktige i Göteborg 1874-93, ordförande i styrelsen för Göteborgs Sparbank, Brand- och Livförsäkrings AB Svea och Ränte- och Kapitalförsäkringsanstalten i Göteborg, ledamot av styrelsen för Ahlafors Spinneri AB, Återförsäkrings AB Astrea, Trädgårdsföreningen, Rosenlunds Spinneri AB, Bryggeri AB Kronan, Särö AB och för Riksbankens avdelningskontor i Göteborg.

Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1889-1900, av styrelsen för Göteborgs hamn- och älvarbeten 1876-97, av styrelsen för Göteborgs museum 1887-1904, revisor för Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset 1866.

Röhss tog livlig del i stadens kommunala liv och gjorde sig känd som mecenat. Den 28 juli 1901 donerade Röhss 350 000 kronor till Göteborgs högskola för professurer i nationalekonomi, sociologi, geografi (med handelsgeografi) och statsvetenskap med statistik. År 1894 fick Akademien för de fria konsterna i Stockholm av sin hedersledamot August Röhss motta 50 000 kronor till fullbordandet av akademiens nybyggnad. Röhss fick som ett erkännande akademiens guldmedalj, som överlämnades i Göteborg av professorn, friherre Adolf Erik Nordenskiöld. I slutet av 1894 skänkte Röhss pengar till inköp av samtliga inventarier för Göteborgs Ålderdomshem vid Slottsskogen.

Han donerade även stora belopp till Göteborgs museum, Nationalmuseum, Stadsbiblioteket, Göteborgs Konstförening och Röhsska konstslöjdmuseet. Dessa donationer är grunden för Stiftelsen August Röhss donation till Röhsska konstslöjdsmuseet, Stiftelsen August Röhss inköpsfond, Stiftelsen August Röhss donationsfond och Stiftelsen August Röhss Fond.

Text i huvudsak från Wikipedia.

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss

Wilhelm Röhss d.y.

Carl Wilhelm Christian Röhss, född 2 juli 1834 i Göteborg, död 10 januari 1900 i Göteborg, var en svensk bankdirektör, grosshandlare och donator. Son till Wilhelm Röhss d.ä. och Carin Bressander. Han hade fyra barn med Amalia Bernhardina Rydin , Carl Leopold Rydin, Isabella Wilhelmina Rydin, Oscar Wilhelm Rydin och Anny Eleonora Rydin.

Röhss studerade vid Göteborgs handelsinstitut 1849-51, var anställd i sin fars firma Wilhelm Röhss & Co. i Göteborg 1851-56, fick burskap som grosshandlande i Göteborg 1856 och var delägare i firma Wilh. Röhss & Co. 1857-1900. Familjeföretaget var intressent i flera bruksföretag, som exempelvis Ljusne-Woxna, bedrev stora affärer i järn och trä, och tog aktiv del i grundandet av många större företag i Göteborg under 1800-talets senare del. Inte minst var det framträdande i uppbyggnaden av bankväsendet, försäkringsväsendet och järnvägsbyggandet i Sverige.

Redan 1863 – 1867 var Wilhelm Röhss d.y. således ledamot av styrelsen för Göteborgs sparbank och var dessutom huvudman i banken. Wilhelm Röhss efterträddes av brodern August 1868 som under en längre tid ingick i denna banks styrelse, bl.a. som ordförande. År 1868 blev Wilhelm Röhss ledamot i styrelsen för Göteborgs Enskilda Bank där han kvarstod till år 1900. Han var styrelsens ordförande 1895 – 1900. Röhss var vidare en av 18 ledande affärsmän som inbjöd till teckning 1863 i Skandinaviska Kredit AB. Denna bank spelade en central roll för finansieringen av järnvägarna i Sverige. Redan nästa år var han emellertid en av stiftarna till den konkurrerande banken The English & Swedish bank Limited, vanligen kallad engelsk-svenska banken, som på sin tid var en av de största bankerna i Sverige. Han var ledamot av styrelsen i denna bank till dess den fick avvecklas 1868. Wilhelm Röhss var också suppleant i styrelsen till Göteborgs handelskompani mellan åren 1873 – 1878. Detta bolag bildades 1871 och var ett tidigt exempel på en investmentbank. Efter vidlyftiga spekulationsaffärer gick företaget i konkurs 1879, vilket var en smärre skandal på denna tid.

På försäkringsområdet var han mellan åren 1864 – 1866 ledamot av styrelsen för Ränte- och kapitalförsäkringsanstalten. RKA var ett av de första försäkringsföretagen i Sverige. Var åren 1862 – 1870 ledamot i styrelsen för Göteborgs Sjöassuranceförening och 1870 – 1876 i Sjöförsäkringsaktiebolaget Norden.

I Sverige kom järnvägsbyggandet igång ganska sent. Ett av de första järnvägsföretagen var Bergslagernas Järnvägs AB (Bergslagernas järnvägar) som en gång i tiden var Sveriges största privata järnvägsföretag. Wilhelm Röhss var 1871 – 1879 ledamot av den interimsstyrelse som dessa år ledde byggandet av den s.k. bergslagsbanan som gick mellan Göteborg och Falun. Röhss ingick sedan åren 1886 – 1900 som ledamot av styrelsen för Göteborgs – Hallands Järnvägs AB som trafikerade linjen Göteborg – Varberg. Han tillträdde som vice ordförande 1895. Då vice ordföranden Berger i Bergslagernas Järnvägs AB avled i november 1888 valdes Wilhelm Röhss d.y. i dennes ställe. Han kvarstod till och med 1899. Åren 1891 – 1899 var han ledamot av styrelsen för Göteborg-Borås Järnvägs AB, varav som vice ordförande 1897 – 1899. Som framgår av namnet anlades järnväg mellan Borås och Göteborg med anslutning till Göteborg-Hallands järnväg. Röhss var också ledamot av styrelsen för Borås – Alvesta Järnvägs AB vars syfte var att knyta samman Göteborg och Borås i nordväst med Växjö, Kalmar och Karlskrona i Sydost. Röhss väckte således 1898 motion i Göteborgs stadsfullmäktige om att staden skulle teckna aktier för en och en halv miljon kr i denna fortsättning av Göteborg- Boråsbanan. Detta bifölls och banan öppnades för trafik 1902. Samtliga järnvägsbolag togs över av staten i juli 1940.

Wilhelm Röhss var dessutom styrelseledamot av Ahlafors Spinneri AB, Långeds AB, Rosenlunds Spinneri AB och Gammelkroppa AB. Han var Hamburgs konsul i Göteborg 1858-66, Preussens konsul i Göteborg 1860-61, Nordtyska Förbundets konsul i Göteborg 1866-71 och Tysklands konsul i Göteborg 1871-78. Han var även ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1863-97, varav som tillförordnad ordförande 1897, samt av styrelsen för Navigationsskolan 1878-90.

Enligt Röhss vilja anslogs 1,5 miljoner av hans dödsbo till ”befordrande i Göteborg af handel, industri och kommunikationer”. Han anslog även pengar till ”välgörande ändamål”. Av summan fick sterbhusdelägarna disponera 500 000 kr till olika ändamål, bland annat 250 000 kr till Röhsska konstslöjdmuseet. 1 miljon kronor överlämnades till stadsfullmäktige, som fick disponera ränteavkastningen när denna vuxit till 500 000 kr. Utdelning ur 1910 års utdelningsfond skedde första gången den 16 februari 1911, då till utredning om en frihamns läge 110 000 kronor, till handelskammaren i Göteborg 155 000 kronor och till handelsinstitutet för en nybyggnad 245 000 kronor. Donationerna utgör grunden till det som idag är Stiftelsen Wilh Röhss Fond och Stiftelsen Wilhelm Röhss Donationsfond.

Text från Wikipedia.

Rosenlunds Spinneri AB

Del 1 av 4 i serien Textilföretag

1846 grundade Carl David Lundström , då anställd i Alex. Barclay & Co, tillsammans med Alex. Barclay & Co  samt Röhss & Brusewitz (senare övertogs aktieposten av firma Wilhelm Röhss) Rosenlunds Spinneri AB som åren 1847-48 uppförde ett stort bomullspinneri vid  i Göteborg, i det område som idag har namn efter fabriken. C.D. Lundström blev disponent för det nya företaget.

1854 anlade Rosenlunds Spinneri AB en filial i Gamlestaden i de byggnader som tillhört de gamla nedlagda Sahlgrenska sockerbruket. Där anlades såväl bomullsspinneri som väveri. 1855 hade Rosenlund 500 anställda och var  ett av de största företagen i Göteborg. Under 1860-talets krisår för bomullsindustrin låg produktionen i Gamlestaden dock nere.

På 1870-talet expanderade Rosenlunds-företaget kraftigt med investeringar från både C.D. Lundström och år 1873 byggde en ny spinneribyggnad i Gamlestaden. Samma år köptes också  Anderstorps spinneri i Lindome vilket innebar att företaget nu hade fyra spinnerier. 1875 hade Rosenlunds Spinneri AB över 1000 arbetare i sina fabriker, varav hälften i Gamlestaden.

Rosenlunds Fabriker

Rosenlunds Fabriker

Emellertid fick firman problem på grund av spekulationerna i bomull som den ena huvudägaren, Alex. Barclay & Co ägnade sig åt. Alex. Barclay & Co gick i konkurs år 1877. Under trycket från denna konkurs tvingades Rosenlundsföretag avveckla filialverksamheterna.

C.D. Lundström dog 1879. Gamlestadsanläggningen med 500 anställda såldes 1880 till firman Johansson & Carlander.  Sedan övergick aktiemajoriteten i Rosenlunds Spinneri AB istället till engelsmannen Charles Hill. Vid denna tidpunkt hade Rosenlund cirka 360 anställda totalt. Hill innehade Rosenlunds Spinneri AB intill 1883 när verksamheten överläts på en nytt bolag ägt av hans son Edmund Hill och G. Rettig från Stockholm. 1894 rekonstruerades detta företag med Edmund Hill, D.G. Restadius och Gustaf Werner i styrelsen. 1902 brann fabriken ner och företaget avvecklades.

Idag finns en enda byggnad från Rosenlunds Fabriker kvar. Den enda byggnad som finns kvar är den byggnad med adress Esperantoplatsen 7-9 som på 1970-talet innehöll Renströmska jazzklubben, senare lokal för gayklubben Touch och numera med bl.a. Språkcafét. Byggnaden uppfördes på 1850-talet.

Röhss och Thamska huset

Endast för medlemmar

Johan Anders August Röhss

Endast för medlemmar

Carl Wilhelm Christian Röhss

Endast för medlemmar

Lazarus om Wilhelm Röhss d.ä.

Del 18 av 21 i serien Lazarus: Svenska miljonärer 1-2
Endast för medlemmar

Röhss – trä och bomull

Del 5 av 26 i serien Göteborgskapitalet

Familjen Röhss kom ursprungligen från Tyskland (Schleswig) och till Göteborg flyttade två söner till Johan Gottlob Röhss (1766-1842), Wilhelm Röhss (1796-1858) och Heinrich Cornelius Röhss (1778-1856). Förmodligen flyttade också tre kusiner till dessa två också till Göteborg. Alla med namnet Röhss härstammar från dessa till Göteborg inflyttade släktingar från Tyskland.

Wilhlem Röhss kom till Sverige år 1827 och bildade året därefter firma tillsammans med Johan Gabriel Grönvall under namnet Grönvall & Röhss. Denna firma var också ägare till av Wilhelm Röhss år 1827 startade färgeriet Levanten vid Mölndalsån. 1839 utträde J.G. Grönvall ur firman och Elis Fredrik Brusewitz inträdde istället. Firman fick nu namnet Röhss & Brusewitz. Denna firma tog hand om inhemsk handel och industriverksamhet och J.G. Grönvall & Co tog hand om rederi- och importverksamhet.

Firman Röhss & Brusewitz sysslade snart med kaffe- och bomullsimpart och engagerade sig snart i Rosenlunds spinneri när detta startades år 1847. Wilhelm Röhss lämnade firman 1853 och bildade en ny firma Wilh. Röhss & Co. Detta företag övertog andelarna i Rosenlund och Levanten.

Sonen till Wilhelm Röhss med samma nann, ofta kallad d.y., Wilhelm Röhss d.y. (1834-1900) inträdde 1857 i faderns firma som nu inriktade sig på trävaruexport och bomullsimport. År 1858 dog Wilhelm Röhss d.ä. och 1860 gick hans andre son, August Röhss (1836-1904) in i firman. Bägge bröderna var politiskt aktiva i Göteborg och på andra sätt. De donerade bland annat grundplåten till Röhsska museet i Göteborg. En syster, Emilia Röhss (1843-1896) till August och Wilhelm d.y. var gift med Carl Wijk (1839-1907)

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss d.y.

Snart kom man att etablera sig i Norrlands skogsindustri och där samarbetade man med två andra företagarfamiljer med tyskt ursprung, familjen Kempe och Bünsow. Familjeföretaget investerade till exempel tillsammans med en av bröderna Kempe i de sågverk som så småningom (1881) skulle bli Ljusne-Woxna AB och 1861 grundade man tillsammans med Fr. Bünsow Skönviks AB i Sundsvallstrakten. Detta bolag övertog allteftersom också Östrands, Ortvikens (1893) och Stafre sågverk.

Förutom i familjefirman och företag där denna var delägare engagerade sig bröderna även i många andra företag, som Bergslagernas Järnvägs AB och Göteborgs Enskilda Bank, från 1903 Göteborgs Bank. Dessutom, som exempel, i Ahlafors Nya Spinneri AB liksom i järnbruket Gammelkroppa AB, i Långeds AB (främst ägt av familjen Waern) och en del andra företag. Bruket i Gammelkroppa nedlades 1906 och där ligger numera en skogsskola.

1902 började så firman verksamhet att avvecklas och när August Röhss dog 1904 avvecklades det sista av familjeföretagets verksamhet. Familjen har sen dess inte tillhört den svenska storfinansen.

Andra kända personer med namnet Röhss var riksdagspolitikern Harald Röhss (1838 – 1902) som också ägde godset Munkeberg utanför Hjo, Emilia Wilhelmina Röhss (1845-?) gift med Gilbert Hamilton, ägare till Hönsäter på Kinnekulle och Hugo Röhss, under många år chef i Försäkrings AB Atlantica dit han kom 1936 och som han lämnade 1979. Dvs i 43 år. Hugo Röhss var son till Christian Röhss, vice VD i Atlantica från bolagets start 1916 och några år framöver.

Sonen till Hugo Röhss, Johan Röhss (1958-) har idag en del uppdrag inom Wallenbergssfären, han representerar sålunda Investor i bland annat göteborgsföretaget Mölnlycke Health Care. Ett bolag med ursprung i den göteborgska textilindustrin och familjen Marks företagande.

Läs mer: AV, Fri Köpenskap, AB, Orrholmen,