Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Ungewitter

Kvarteret Gymnasiet

Kvarteret Gymnasiet är området Magasinsgatan-Kungsgatan-Västra Hamngatan-Vallgatan.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 2, tomt 35, Kyrkoherdegården, Domprostgården, Oterdahl, Busck, Dymling, Ungewitter, Carlberg, Wallerius, Wingård
Rote 2, tomt 36, von Lengercken, Torinius, Carlsson (stadsmäklare)
Rote 2, tomt 37 , Torinius, Amija, Vincent Beckman, Hising, Norman, Wesenberg, Oterdahl, Ludendorff,
Rote 2, tomt 38, Jäger, d’Ailly
Rote 2, tomt 39,  Pihl, Engström, Flobeck, Hagman, Borgenström
Rote 2, tomt 40, Hjortberg,
Rote 2, tomt 41, Vogel, Liedström
Rote 2, tomt 42, von Akern

Gymnasiet

Telegrafverkets hus

Advertisements

Domprostgården

Hörnhuset på Västra Hamngatans västra sida och Vallgatans norra i kvarteret Gymnasiet kallades mycket tidigt Kyrkoherdegården – t.ex. i Gustavi tomtöreslängd 1670, då den säges omfatta 3 fria tomter. Från 1710 kallas det Domprostgården. Här bodde redan Daniel Laurentius Wallerius och kanske också Jonas Petri Torinius, trots att han från 1661 ägde egen gård. Wallerius bodde i kyrkoherdegården tills han 1678 utsågs till biskop i Göteborg.

Johannes Johnnis Carlberg blev domprost i Göteborg 1679 och bodde i domsprostgården tills han blev biskop 1689. Dräefter bodde följande domprostar i huset:

  • Johannes Haquini Florander, domprost 1687, död 4.10.1707
  • Erik Simonis Löfgren, död 1709 i följderna av ett råttbett.
  • Isac Gudmundi Lithovius tillträdde tjänsten som domprost 1711. Efter hans död 1730 bodde hans änka Christina Catharina Sohlberg här en tid.
  • Andreas Hilleström, domprost här 1730, död 1754.
  • Matthias Otto Ubechel, domprost i Göteborg 1755. Han drabbades av slag dagen efter sin inträdespredikan i Domkyrkan, död 22.9.1759.
  • Olof Andrae Ekebom, domprost 1761, biskop i Göteborg 1780, död 14.12.1784.

Därefter hyrde domprostgården ut då Johan Wingård som också var biskop förutom domprost bodde i biskopsgården på Östra Hamngatan 35. Domprostgården var ett större trähus med 33 fönster och det innehades år 1802 av handelsmannen Anders Busck, som dock flyttade detta år. Efter besiktning hyrdes det ut på 5-årskontrakt till handlanden Niclas Oterdahl. Där fanns också en flygel av trä, som var uppförd 1780. I den stora eldsvådan 1802 brann emellertid biskopshuset ner och Oterdahl fick avflytta från domprosthuset, som i stället reparerades för biskopen.

Biskop Wingård blev dock snart åter husvill, ty i eldsvådan 1804 brann domprosthuset ner. Han inköpte 1806 ett nyuppfört stenhus på tomten Östra Hamngatan 42, som handlande Sven Borgman och Anders Killander hade byggt.

Den gamla domprosthustomten stod länge öde. I februari 1820 anhöll grosshandlare Chr. Ungewitter att få arrendera den i tio år för att anlägga en trägård men fick ett avböjande svar. Först 1827 beslöts att använda tomten till ett nytt gymnasium, som uppfördes av murarmästare Dymling efter ritning av dåvarande stadsarkitekten J. Hagberg.

Kvarteret Idogheten

Kvarteret Idogheten ligger mellan Korsgatan-Vallgatan-Kungsportsplatsen-Södra Larmgatan. Namnet på kvarteret är från det sockerbruk som låg där.

Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 1, tomt 1
Rote 1, tomt 2
Rote 1, tomt 3
Rote 1, tomt 4, Rokes, Ungewitter,
Rote 1, tomt 5, Idogheten, Wallerius, Blaurock, Milow, Willerding
Rote 1, tomt 6, Willerding
Rote 1, tomt 7
Rote 1, tomt 8
Rote 1, tomt 9
Rote 1, tomt 10

Familjen Ungewitter

Familjen Ungewitter kom redan på 1600-talet till Göteborg. Bland familjemedlemmarna märks slaktaren Christoffer Ungewitter d.ä. (- 1654), från 1641 gift med Elsebe Jürgensdotter Möller (-1684), Christoffer Ungewitter d.y., Hans Ungewitter och Johan Heinrich Christian Ungewitter (1786-1827). Den senare var medlem i Royal Bachelors Club.

Medlemmar i familjen grundade Ungewitter & Co som bland annat sysslade med spannmålshandel, brännvinsbränning, saltimport och sillexport.

Ungewitter & Co

Del 19 av 19 i serien 1800-talets handelshus

Handelsföretag i Göteborg som grundades av familjen Ungewitter. Ungewitter & Co sysslade bland annat med spannmålshandel, brännvinsbränning, saltimport och sillexport.

1812 blev Eduard Ludendorff (1790-1824) delägare i Ungewitter & Co som då fick namnet Ungewitter, Ludendorff & Co. Efter hans död tycks firman ha återtagit namnet Ungewitter & Co. Vid denna tid tycks företaget bland annat ha ägnat sig åt att driva grustäkter och leverera byggmaterial till olika göteborgsföretag såväl som att driva en spikfabrik belägen i Mölndal. För grustäkternas skull arrenderades stora delar av Sannegårdens mark där Ungewitter & Co av allt att döma också innehade Sörhallens tidigare sillsalteri.

Efter sillperioden och kontinentalblockadens gyllene era i Göteborg blev Ungewitter & Co också en av stadens större järnexportörer.

1814 blev Johan Anders Falck (1792-1852) också delägare, vilket han förblev till sin död. Hans son Gustaf Magnus Falck (1838-1900) var delägare 1861—80 och ensam ägare 1880—1900. Åren 1861-80 var också den senares kusin Magnus Erland Falck (1832-1922) delägare.