Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Tingstadsvass

Calvert & Co

Del 3 av 5 i serien Verkstadsföretag

Skotten James G. Calvert kom till Göteborg från Manchester på 1870-talet. 1878 grundade han en handelsfirma, Calvert & Co, som introducerade en del nyheter inom ångtekniken. Från början var friman en grossist i kemikalier och maskinförnödenheter till i huvudsak textilindustrin. Efter några år började firman också sälja ångmaskiner och ångpannor såväl som tillbehör till andra typer av maskiner och verktyg av olika slag.

Hösten 1888 bildade företaget dotterbolaget AB Elektron som drev ett elkraftverk på Kyrkogatan 19. 1906 stod bolaget för en tredjedel av elproduktionen i Göteborg, Denna verksamhet bedrevs till 1909 då Göteborgs stad övertog verksamheten.

1897 inträdde den likaledes från Manchester inflyttade schweizaren August Weilenmann i firman. Verskamheten utökades med försäljning av diverse utrustning för ångcentraler samt fler typer av ångmaskiner och ånturbiner.

1898 respektive 1899 anlade firman egna verkstäder vid Bangatan i Majorna, Banängens Mekaniska Verkstads AB och på Gårda, Gårda Mekaniska Verkstads AB. Det förstnämnda företaget var i första hand ett gjuteri för detaljer till ångpannor och ångmaskiner och det andra företaget tillverkade fläktar och mindre ångmaskiner. Banängens Mekaniska Verkstads AB  omvandlade till Backängens AB år 1899. Tillverkningen fungerade som ett komplement för tillverkningsverksamheten. Firman fungerade också som byggnadsföretag och uppförde en mängd ångcentraler vid olika pappersmassafabriker i många olika delar av Sverige.

1902 köpte företaget ett större markområde i Tingstadsvass, Backa socken, på Hisingen och 1905 överfördes en ny stor gjuteribyggnad dit verksamheten vid Backängens gjuteri flyttade. År 1910 flyttade också Gårda Mekaniska Verkstad till området i Tingstad. Samma år omvandlade moderbolaget till aktiebolag, AB Calvert & Co. Gårda Mekaniska Verkstads AB fusionerades in i det nya aktiebolaget.

Byggnaderna i förgrunden på fotografiet ovan hör till Rosengrens kassaskåpsfabrik vid Tingstadsvass (nuvarande Backaplan) på Hisingen. Husen till vänster är Calvert & Co AB: s industrilokaler och vägen som löper mellan dem är dåvarande landsvägen till Kungälv.

1911 dog James G. Calvert och 1929 dog August Weilenmann, Istället blev Axel Calvert (1882-1951), son till  James G. Calvert, och Axel Weilienmann (1896-?), son till August Weilenmann ledare för företaget där också Roger Wadham, svärson till James G. Calvert arbetade fram till 1923.

Med tiden förvandlades företaget till en handelsfirma för rör, en rörgrossist snarare än ett verkstadsföretag. 1942 köptes ett företag i Floby, ett företag som tillverkade radiatorer. Calvert & Co började tillverka tryckkärl i lokalerna och 1946 bildades dotterbolaget AB Flobyverken.

1972 var Backängens AB ett separat företag som ägdes av familjerna Weilenmann och Calvert. Bolaget var också delägare i AB Calvert & Co som i överig ägdes av medlemmar i familjerna Calvert & Weilenmann. 1976 var Backängens AB upplöst. Familjerna Calvert och Weilenmann ägde fortfarande AB Calvert & Co.

AB Flobyverken tycks ha upplösts 1974 varvid tillverkningen av tryckkärl i Floby övertogs av AB Calvert & Co som dock gick i konkurs 1983. Lokalerna i Floby övertogs av AB Floby Flak.

Idag finns det ett bolag som heter Calvert & Co HB i Göteborg. Det har inget med det gamla Calvert & Co att göra mer än att det tycks vara ägt av ättlingar till James G. Calvert.

Källor: Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963, Svenskt Näringsliv i ord och bild, AB Calvert & Co, 1936, Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972, Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976

 

Advertisements

En guide till Göteborgs stadsdelar – Tingstadsvass, Ringön och Backaplan

1876 beslöt Göteborgs stad att förvärva Tingstadsvass för 300 000 kronor från Tingstads by, Aröds och Bällskärs gårdar. En regleringsplan för vassen antogs av stadsfullmäktige1877, gällande 135 hektar. Enligt kungligt brev 1881 beslöts att denna samt ytterligare en del av vassen skulle skiljas från Backa socken i Västra Hisings härad och införlivades med Göteborgs stad den 1 januari 1883.

Ringön är den södra delen Tingstadsvass och var orörd vassmark fram till ca 1880 då det började fyllas ut med mudder från hamnen. Syftet var att skapa en hamnanläggning på platsen. Åren 1882-1900 lades ca 3,7 miljoner kubikmeter mudder på Ringön. En kanal, Ringkanalen, lämnades runt området för att möjliggöra pråmtransporter. Ringkanalens djup anges på gamla kartor till 3,0 meter vid inlopp och utlopp och till 2,4-2,7 m i de centrala delarna.

Kanalen sträckte sig från mitten av Kvillebäckskanalen i en båge österut till Göta älv. Ringön blev förbunden med Hisingen genom två broar, Klaffbron i väster, mellan Frihamnen och Lundbyvassen samt järnvägsbron Frihamnsbanebron i öster mellan Ringön och Tingstad. Mitt på Ringön låg Frihamnens järnvägsstation.

På norra delen av Tingstadsvass som också omfattar en stor del av nuvarande Backaplan anlades åren 1907-1914 Göteborg-Tingstad-Sannegårdens Järnväg och diverse industrier, däribland Rosengrens kassaskåpsfabrik. Mellan järnvägen och Ringkanalen låg Göteborgs första flygfält. Idag upptas det gamla flygfältsområdet av Kvillebangården och Rosengrens fabriker har rivits för att ge plats motorvägar och motorvägsmot.

Ringön 1932

Ringön och Frihamnen 1932

Då Götaälvbron skulle anläggas, drogs Hjalmar Brantingsgatan fram 1939 och en cirka 200 meter lång del av Ringkanalen lades igen. Ringkanalens återstående del lades igen 1958. Efter att kanalen fyllts igen förenades Ringön med resten av Tingstadsvass.

Vid stranden mot Göta älv fanns det fyra hamnanläggningar samt Frihamnen längst ut i sydväst.

Ringön kallas idag området mellan Götaälvbron och Tingstadstunneln (vilken ligger längre österut än vad Ringkanalens östra del gjorde) medan Kvillebangården nog anses ligga i Tingstadsvass. Den nordligaste delen av Tingstadsvass norr om motorvägen bildar tillsamman med delar av Kvillebäcken det område som kallas Backaplan. Officiellt har Ringön och Kvillebangården haft stadsdelsnamnet Tingstadsvass, men i modern tid har ingen kallat området för det. Frihamnen har sen Götaälvbron byggdes inte ansetts vara en del av Ringön eller Tingstadsvass.

Idag ingår Tingstadsvass, dvs Ringön och Kvillebangården, Backaplan, Kvillebäcken inklusive Gazaremsan, Brämargården inklusive Långängen, halva Bjurslätt, Tolered och Lundby villaområde i primärområdet Kvillebäcken.

Tingstadsvass med Backaplan, Kvillebangården och Ringön

Tingstadsvass med Backaplan, Kvillebangården och Ringön. Frihamnen längst ner till vänster.