Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Stora Gårda

En guide till Göteborgs stadsdelar – Gårda

I likhet med Krokslätt och andra delar av Örgryte socken (Örgryte landskommun från 1862) inkorporerades Gårda i Göteborg stad 1923. Innan dess var det det först åkrar och marker tillhörande de många storgårdarna och herrgårdarna i socknen, Örgryte Stom (senare Jakobsdal), Böö, Stora Gårda (ofta bara Gårda), Kålltorp, Överås och Underås. Under 1800-talet bebyggdes Gårda med fabriker och bostäder för arbetare.

Bostäder fanns längst i norr, på Norra Gårda norr om dagens Ullevigatan, på den tiden Dämmegatan. Där spårvägshallarna ligger idag fanns det flera kvarter med landshövdingehus och ett torg, Rantorget. Där det idag finns bostadshus fanns tidigare fabriker och spårvägshallar. Även där det idag finns kontor fanns det på den tiden småindustrier. Öster om nuvarande motorväg och järnväg låg ytterligare ett antal kvarter. Nordgränsen gick ungefär där Alströmergatan ligger idag Området norr därom var en del av Göteborgs stad från starten, en del av de så kallade donationsjordarna. Gubbero som låg i det som 1923 blev stadsdelen Gårda var ett landeri vilket betyder att deras marker från var donationsjord och att det borde varit en del av Göteborgs stad även innan 1923. Men det ser ut att ha legat utanför stadens område 1855 och även 1909. Anledningen till det är inte känd.

Mellan Gubbero och nordgränsen för Gårda låg ett område som tillhörde Kålltorps gård. Detta område införlivades i Göteborgs stad 1909. Gränsen har nog så länge folk minns dock ansetts ha gått vid järnvägen, senare motorvägen, i norr. Västgränsen är förstås och har alltid varit Mölndalsån. Gubbero tillhör idag, både i folks medvetande och formellt, i Olskroken.

Direkt söder om Dämmegatan, i Södra Gårda, fanns en blandad bebyggelse med villor och små hyreshus längst mot öster som mot söder övergick i kvarter med landshövdingehus. Ungefär hälften av dessa kvarter upptas idag av motorvägen. Förutom längst i söder är alla dessa hus rivna och ersatta med kontorsbyggnader, och parkeringshus. Allra längst söderut fanns det återigen villor, men mycket större enfamiljsvillor än de i norr. Idag är dessa ersatta av parkeringshuset och varuhuset Focus samt en biltrafikapparat. Gränsen för Gårda i söder gick och går i Örgrytevägen. Gränsen i öster gick vid bergskanten (Ranängsbergen).

Gårda

Gårda, Underås, Överås och Bö år 1908. Kartan innefattar också planer så allt som syns byggdes aldrig.

Mot Mölndalsån låg hela vägen en rad industrier. Många av dessa byggnader finns kvar idag men är ombyggda till bostäder och kontor.

År 1900 bildades Gårda municipalsamhälle inom Örgryte Landskommun, men det upplöstes igen år 1921. Municipalsamhället omfattade inte området norr om nuvarande Alströmergatan (då Ceresgatan) och Gubbero. 1922 införlivades de kvarvarande delarna av Örgryte socken med Göteborg stad. Förutom Gårda omfattade detta också nuvarande Krokslätt, Överås, Bö, Skår, Kallebäck, Jakobsdal, Lunden, Kärralund, Stora Torp, Lilla Torp, Delsjöområdet, Skatås, Härlanda tjärn, Vidkärr, Torpa, Fräntorp, Sävenäs och Björkekärr. Idag ingår Överås, Bö, Skår, Jakobsdal, Stora Torp, Lilla Torp och ibland också Kärralund i det som idag brukar kallas Örgryte.

Gårda idag

Numera ingår Södra Gårda (söder om Ullevigatan) i primärområdet Heden medan Norra Gårda ingår i primärområde Stampen. Kyrkligt ingår delar av Gårda i Örgryte församling tillsammans med delar av Lunden samt hela Delsjön, Jakobsdal, Överås, Kärralund, Torp, Bö, Skår och Kallebäck. Norra Gårda ingår istället i St. Pauli församling.

Gubberområdet nordöst om järnvägen uppfattas nog idag som en del av Olskroken och hör till Olskrokens primärområde tillsammans med kvarvarande husrad från kvarteren öster om motorvägen och järnvägen men nedanför berget.

 

Advertisements

Stora Gårda

Stora Gårda är en herrgård i Örgryte i Göteborg som har en lång historia. Den äldsta noteringen hittills återfinns i Gustaf Olofsson Stenbocks jordebok av år 1550.

Gården går i äldre tider under många benämningar, Gorde, Gåhla, Gåla, Gårda och Stora Gårda. Från 1550-1633 brukades gården av skattebönder. År 1633 köpte Göteborgs ”borgmästare” Nils Börjesson gården av arvingarna till den siste skattebonden.

När Nils Börjesson adlades år 1647 (enligt Adelskalendern adlades han aldrig, däremot sönerna år 1643) och antog namnet Drakenberg blev gården herrgård. Den östra flygeln byggdes år 1756 av major Olof Giers och på 1830-talet då Ludvig Dümling var ägare tillkom den mindre källaren. Veranda och trapphus byggdes av grosshandlare Oskar Larsson på 1880-talet och burspråket på södra sidan byggdes av stadsingenjören Albert Lilienberg år 1922.

Den intilliggande Egmontsgatan har uppkallats efter stadsmäklaren Petter von Egmont, som bodde på Stora Gårda i början av 1700-talet. Under 1850- och 1860-talen ägdes gården av industrimannen Carl David Lundström.

De senaste 100 åren har huset ägts av flera svenska formgivare och arkitekter, däribland Ingrid Wallberg.

Stora Gårda

Stora Gårda herrgård

Ingrid Wallberg

Ingrid Wallberg

Ingrid Wallberg. Bilder: Slottsmöllans Fastighets AB

Ingrid Wallberg (1880-1965) växte upp i en förmögen familj vid Slottsmöllan i Halmstad, där familjen ägde textil- och tegelindustrier (Wallbergs Fabriks AB och Slottsmöllans tegelbruk). Hon bodde tillsammans med sina föräldrar Alfred Wilhelm och Lotten Wallberg och syskon på Villa Ekebo som fadern låtit bygga. Hon gick på Flickskolan i Halmstad och studerade sedan på Djursholms samskola i Stockholm.

1909 gifte hon sig med arkitekten Albert Lilienberg och flyttade till Stora Gårda i Örgryte. Lilienberg hade då arbete som förste stadsplaneingenjör i Göteborg och Wallberg började arbeta som hans medhjälpare samma år. 1913 deltog paret i en stadsplaneringstävling i Chicago och kom på tredje plats. Wallberg var länge engagerad i arbetarnas bostäder och lade tonvikten vid funktionalitet.

1926 skilde sig Wallberg och Lilienberg, varpå Wallberg åkte med sonen Björn Wallberg (1917-34) till sin ena syster i Paris. Systern Lotti Rääf var då tillsammans med Albert Jeanneret, bror till den franske modernistiska arkitekten Le Corbusier. 1928 gjorde Wallberg ett halvårs praktik på Le Corbusiers kontor. I Paris träffade Wallberg också Alfred Roth, en schweizisk arkitekt som flyttade med Wallberg tillbaka till Göteborg. Där startade de ett eget arkitektkontor som fick namnet R&W i trädgårdsmästarbostaden på Stora Gårda och de inledde ett samarbete med HSB. Hon gifte sig med stadsläkaren Gösta Göthlin år 1929.

De skapade bostadshus för HSB men även villor. Parets idéer och byggplaner möttes ofta av hårt motstånd:

Meningen var att villan så småningom skulle bli paret Göthlin/Wallbergs hem, men då hade de inte gjort upp räkningen med grannarna i de välbeställda Örgrytekvarteren. Platt tak, fönsterband och fritt komponerade fasader uppskattades inte på gator där nationalromantisk jugend och klassicism stod sida vid sida. Nymodigheten med den öppna planlösningen var möjligen mindre provocerande. Efter många turer och överklaganden stoppades bygget.

[…]

Kontoret R&W fick nöja sig med andra projekt. I Masthugget och Örgryte, och dessutom ett uppmärksammat sommarhus i Kungsbackatrakten. Sedan Roths och Wallbergs arbeten presenterats av HSB på Stockholmsutställningen flyttade Roth hem till Schweiz där han sedermera kom att få en lång och framgångsrik arkitektbana. Ingrid Wallberg fortsatte att driva arkitektkontoret utan Roth och ritade bland annat tre anslående funkisvillor i Änggården. Ett område vars planering Albert Lilienberg tidigare medverkat i.

Huset på Prytzgatan kom till slut att byggas ändå. Några år senare tänkt. Wallberg drev arkitektkontoret fram till början av 40-talet då hennes far avled och hon flyttade till Halmstad för att leda familjeföretaget. I Halmstad fortsatte hon dock att även arbeta som arkitekt.

Roth/Wallbergs hus på Prytzgatan

Roth/Wallbergs hus på Prytzgatan