Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Magistraten har i dagarna godkänt ett förslag, som säkert blir av allra största intresse för var och en som bygger och bor i Göteborg. Det är icke fråga om något mer eller mindre än att döpa om staden eller åtminstone vissa delar därav. D.v.s. Göteborg förblir fortfarande Göteborg Läs mer …
Sannegården var den största gården i Lundby socken på Hisingen. Det var en statligt ägd gård och på gårdens marker arrenderades en del områden ut. På 1700-talet arrenderades det ut områden till sillsalterier. Bland de sillsalterier som låg på Sannegårdens marker märks Eriksberg, Kristineberg, Nordviken Läs mer …
Sannegården var en gård som låg väster om Lindholmen ungefär där Sannegårdshamnens bassäng idag tar slut. Gården är känd sen 1300-talet och har omväxlande varit kronogård, frälsegård och skattegård. Från 1734 var gården säte för biskopen av Göteborg och från 1834 arrenderades den av Göteborgs stad. Läs mer …
Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg var en kommunal hamnbana med uteslutande godstrafik på Hisingen. Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg erhöll koncession den 31 december 1907 och öppnades den 3 januari 1914. Banan, som ägdes av Göteborgs stad, var ursprungligen tre kilometer lång, sträckte sig från Tingstad till Sannegårdshamnen och trafikerades redan Läs mer …
Namnet Eriksberg är ett mycket ungt namn på en del af den gamla Sannegården, det gamla godset, där drottning Margareta en gång vistades och som längre fram blef biskoparnes sommarbostad för att sedermera omsider inköpas af Göteborgs stad. År 1852 anlade Carl Christian Barchmann en Läs mer …
Gård på Hisingen som enligt CRA Fredberg, Det Gamla Göteborg, tidigare hette Sandgården. I Ortnamnen i Göteborgs- och Bohus län ges många fler varianter av namnet. Gården omnämns redan i Erikskrönikan från 1300-talet, då under namnet Sanda. Så kanske var det ursprungliga namnet det korta och koncisa Läs mer …
Jacob Benzelius, född 25 februari 1683 i Uppsala, död 19 juni 1747 i Stockholm, var en svensk ärkebiskop och prokansler för Uppsala universitet. Jacob Benzelius var son till ärkebiskopen Erik Benzelius den äldre och Margaretha Odhelia (1653–1693), vars mormorsfar var ärkebiskop Petrus Kenicius och kom Läs mer …
Det nuvarande Göteborgsområdet var det område där de flesta sillsalterier faktiskt fanns under 1700-talets stora sillperiod. Många av dem fanns inne i själva den dåvarande staden som låg innanför vallgraven och murarna. Salterierna i själva staden var i jämförelse med de som låg längre ut Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.