Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Sågverk

Säfveåns Aktiebolag

Del 6 av 18 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

Ekman, del 1 – järn och trä

Daniel Joensson Ekman inköpte familjen Ekmans första såg i Trollhättan. Detta som ett komplement till familjens järnhandel där man inköpte järn från bruken i Värmland och sedan sålde dem till handlare i Göteborg.  När Daniel Joensson Ekman dog övertogs denna såg av änkan Elisabeth Marcus.  Sönerna, främst Peter Ekman (I, 1663-1716), satsade än mer på sågverkverksamhet och trähandel. 1698 ägde han 3 sågar vid Trollhättefallen. Brodern Anders Ekman innehade tillsammans med Gabriel Beijer (Beyer) två sågar som ursprungligen ägts och byggts av Hans Belfrage.  Peter Ekman (I) fick därtill år 1698 tillstånd att uppföra ytterligare två sågar.

1714 ägde Elisabeth Marcus en såg i Trollhättan, Anders Ekman (-1714) en såg, och Peter Ekman (I) tre sågar. Totalt fanns vid denna tid 22 sågar i Trollhättan, varav en var öde och övergiven. Bräderna såldes i stor utsträckning till handelsmannen Johan Zander i Göteborg. Denne var gift med en dotter till Maccabeus Thornton och var svåger till Johan von Minden, vars dotter senare gifte sig med Peter Ekman (II), son till Peter Ekman (I). Huvudverksamheten för Peter Ekman (I) var dock järnhandel. Han fungerade som faktor i Vänersborg, köpte från bruk i Värmland och Dalsland och sålde järnet vidare till exportörer i Göteborg. Även bröderna Anders Ekman och Christopher Ekman såväl som svågern Bengt Haller, gift med Anna Ekman, ägnade sig åt  järnhandel.

Av familjen Ekman transiterat järn i Vänersborg

1705

Elisabeth Marcus 7 514 skeppund
Anders Ekman 3 563 skeppund
Peter Ekman 1 080 skeppund
Bengt Haller 1 151 skeppund

1715

Elisabeth Marcus 7 660 skeppund
Ingield (Engel) Bretman 4 587 skeppund
Peter Ekman 1 998 skeppund
Christopher Ekman 1 108 skeppund
Anna Ekman 1 151 skeppund

Elisabeth Marcus var änka efter Daniel Joensson Ekman, Engel Bretman efter Anders Ekman och Anna Ekman efter Bengt Haller. Total förmedlade familjen Ekman 13 308 skeppund år 1705, vilket var 23,8% av allt järn som transiterades genom Vänersborg. 1715 var motsvarande siffror 16 622 skeppund och 22,9%.

Peter Ekman (II, 1704-83), son till Peter Ekman (I)  föddes i Vänersborg och ägnade sig huvudsakligen åt handel med bräder och andra sågade trävaror under sitt yrkesverksamma liv.. 1727 fick han sin första anställning, som bokhållare på familjen Alströmers manufakturverk i Alingsås. Redan 1728 började han dock med egen affärsverksamhet, somf öräljare av produkter från de alströmerska verken och tobak som han också köpte från Alströmers som importerade detsamma via sin firman Sahlgren & Alströmer. Handel med timmer och trävaror började han med år 1730. 1731 flyttade han till Göteborg och inköpte också sitt först fartyg. rederirörelse kom sedn att föbli viktigt inom det ekmanska handelshuset för lång tid framöver.

Peter Ekman (II) köpte en stor del av sina bräder och andra trävaror från sin bror Carl Ekman som köpte upp timmer och trävaror i Värmland och Dalsland samt ägde ett antal sågar. Peter Ekman (II) sålde sen vidare till exportörerna i Göteborg, däribland främst Niclas Sahlgren, Volrath Tham och Thomas Mould. 1733 fick Peter Ekman (II) burskap i Göteborg med borgen från Niclas Sahlgren och Hans Olofsson Ström. Från 1736 var Peter Ekman II gift med Johanna von  Minden, dotter till Johan von Minden och Anna Maria Thornton.

1738 köpte Peter Ekman och hans bror Carl Ekman (1701-) sina första två sågar i Lilla Edet. Sedan tidigare ägde familjen Ekman också 5 sågar i Trollhättan. Köpet finansierades genom lån från svågern Abraham Wirgman, guldsmed. Ett av sågverken byggdes om med modern teknik och det var det första vattensågverket med finbladiga sågar i Sverige. Endast von Utfalls vädersåg i Göteborg hade den typen av sågblad tidigare.  Sågbladen köptes från Anthoni & Johannes Grill i Amsterdam. Sen byggdes även den andra sågen om av brodern Carl Ekman.

Den äldste brodern till Carl Ekman och Peter Ekman (II), Daniel Ekman (1696-1721) var soldat och slutade som fänrik, brodern Erik Ekman (1699-1752) blev för sin del löjtnant. Den senares son Johan Georg Ekman (1731-?) kom att ägna sig åt samma bransch som kusinen Peter Ekman (III), nämligen sillen.

Läs också: Ekman, del 2 – sill och järn

Säfveåns AB – ett klassiskt investmentbolag

Ursprungligen grundades Säfveåns AB som ett sågverksbolag. Sågverksbolaget skaffade sig stora markinnehav i östra Göteborg. Den som startade bolaget var norrmannen Niels Georg Sörensen, tidigare engagerad i Norrlands skogsindustri tillsammans med H.R. Astrup. De båda hade en trävaruimportfirma i Barcelona tillsammans, Astrup & Sörensen. När denna firma upplöstes 1869 anlade de båda kompanjonerna Skutskärs sågverk tillsammans.

1872 upplöstes kompanjonskapet och Sörensen köpte egendomar i Småland och Östergötland. Han köpte också Sävenäs egendom vid Säveåns mynning och anlade där ett sågverk år 1874, Säfveåns AB. Delägare i bolaget var också hans två bröder Abraham Sörensen och Johan Sörensen samt Nils Parelius. I början av 1900-talet var Säfveåns AB en av Sveriges största exportörer av sågade och hyvlade trävaror. Från start hade bolaget 100 anställda, för att år 1900 vara över 600. 1910 var det över 800 anställda i föetaget. Bolaget drev utöver sågen i Göteborg också en ångsåg i Karlstad vid denna tid. Nils Parelius lämnade företaget år 1905 och startade eget sågverk på Hisingen.

På 1920-talet kom Säfveåns AB i ekonomiska problem på grund av hög upplåning som hade finansierat expansionen. Skandinaviska Kredit övertog företaget och 1932 nedsattes aktiekapitalet rejält. Sågningen i företaget höll sig bra till slutet av 1920-talet men därefter minskade produktionen successivt för att slutligen läggas ner vid mitten av 1940-talet. 1944 såldes stora delar av företagets mark kring Säveån till SKF. Säfveåns AB blev ett vilande bolag under Skandinaviska Kredits kontroll.

Säfveåns AB förvandlades år 1959 till ett investmentbolag och fick då överta Skandinaviska Bankens aktier i Boliden och i AB Custos. Säfveåns AB kontrollerades av tre stiftelser som styrdes av Skandinaviska Banken i Göteborg och blev en central pelare i ägargruppen Skandinaviska Banken/Custos. Säfveåns AB var ett av de klassiska bankanknutna investmentbolagen tillsammans med Investor, Providentia, Industrivärden och Custos.

Med start 1963 och långt in på 1980-talet köpte Säfveåns AB på sig en mängd olika bolag, som exempelvis Ekman & Co som köptes från familjen Ekman, Fastighets AB Bohus, Gustaf Fagerbergs AB, Knivman, Jacobson & Ponsbach (1983) och Victor Hasselblad AB. 1985 såldes Hasselblad vidare till Incentive AB (idag Gambro AB). 1983 bildades också finansbolaget Probo AB ur Jacobson & Ponsbach som ett separat dotterbolag till Säfveåns AB. Utvecklingsbolaget Investment AB Gothia var ett dotterbolag till Säfveåns AB från nån gång på 1970-talet.

Säfveåns AB kom senare (1986) senare troligen fusionera med AB Catena, det bolag som idag är bilhandelsbolaget Bilia AB. Probo, Ekman & Co, Fastighets AB Bohus samt Fagerberg var fortfarande dotterbolag till Catena år 1992. Samma år var också Catena en av de större ägarna i Bilspedition (numera Schenker) som då också ägde kylrederiet Cool Carriers (tidigare Saléns, idag NYK Cool) och Atlantic Container Line (ACL, idag ägt av Grimaldi Group).

AB Catena men bytte 1997 namn till Bilia efter att de rörelsdrivande dotterbolagen sålts eller avvecklats. Andelen i Bilspedition, som nu hette BTL såldes till Finnlines Oy samma år. Fastighetsdelen knoppades av under namnet Catena år 2006. Det dotterbolag till Bilia AB som idag heter Säfveån AB var förut finansföretaget Probo AB. Huvudägare i Bilia blev senare Hagströmer och Qvibergs bolag Investment AB Öresund. Huvudägare i Catena är Erik Selin och Endicott Sweden AB. Det senare bolaget är dotterbolag till Sten Mörtstedts londonbaserade fastighetsbolag CLS Holdings.

Läs mer: AV1, SVD1, 2, E24, VA, DN, TV,

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
C-H Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3.e uppl, 1971
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Årsredovisning Säfveån 1983
Årsredovisning Catena 1992
Årsredovisning Bilia 1997
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963