Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Röhss & Brusewitz

Elis Fredrik Brusewitz

Elis Fredrik Brusewitz, född 1802-10-21 i Göteborg och död i samma stad 1867-10-14.  Son till Erik Elias Brusewitz och Catharina Elisabeth Lamberg.

I första äktenskapet gift med Hilda Grönvall och i andra äktenskapet med Anna Cecilia Hegardt. I första äktenskapet föddes Johan Fredrik Leopold Brusewitz, Erik Filip Brusewitz, Hilda Augusta Brusewitz samt i andra äktenskapet Emil Henrik Brusewitz och Wolrath Henrik Brusewitz.

Grundade ihop med svärfadern  Johan Gabriel Grönvall firman J.G. Grönvall & Co år 1832. Drevs av de två tillsammans intill år 1839 då även Wilhelm Röhss d.ä. tycks ha blivit delägare. Elis Fredrik Brusewitz övertog samma år svärfaderns andel i firman Grönvall & Röhss som då bytte namn till Röhss & Brusewitz.

1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna.

1865 bildade E.F. Brusewitz tillsammans med brodern Oscar Brusewitz, C.G.Kihlman och August Leffler rederibolaget Göteborgs Rederi AB som kom att överta rederiverksamheten från J.G. Grönvall & Co.

Advertisements

Wilhelm Röhss d.ä.

Wilhelm RöhssWilhelm Röhss, född den 20 september 1796 i Schleswig i norra Tyskland, död den 24 juni 1858, var en svensk affärsman och donator. Han var son till bokhandlaren Johan Gottlob Röhss (1766-1842) från Schleswig, och far till bland andra Wilhelm Röhss d.y., August Röhss och Harald Röhss. Han var gift med Carin Bressander.

Som apotekarlärling tog han farmaceutisk examen i september 1818. Därefter arbetade han på olika platser i Tyskland innan han fick anställning på den stora Dunklerbergska fabriken i Elberfeld i Hannover.

Röhss besökte de skandinaviska länderna flera gånger under åren 1824–1827. Johan Gabriel Grönvall var vid den tiden den störste importören av Dunklerbergs garn i Sverige och insåg affärsmöjligheten för färgerier i Göteborgstrakten. Röhss erbjöds bli Grönvalls verkmästare på det blivande färgeriet Levanten. Röhss krävde dock en andel i affären för det fall han skulle lyckas. Ett kontrakt uppgjordes och Röhss flyttade till Göteborg från Schleswig och ansökte om svenskt medborgarskap i september 1827. Samma år bildade de två kompanjonerna Färgeri AB Levanten. Han blev svensk medborgare den 5 januari 1827 under förutsättning att han inom sex månader skulle avsäga sig sitt danska medborgarskap.

1882 bildade han och Johan Gabriel Grönvall också ett handelsbolag som då fick namnet Grönvall & Röhss. 1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidig över till den nybildade firman J.G. Grönvall & Co som drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz.

Fabriksrörelsen och de inländska affärerna bedrevs under firma Röhss & Brusewitz där Wilhelm Röhss ingick som partner. Firman hade stora importaffärer av kolonialvaror som kaffe, bomull och färgstoffer samt hudar med mera. Den ägde Levantens färgeri och sålde Rosenlunds spinneribolags hela tillverkning av garn efter att det företaget bildats 1846.

Export-, import- och rederiaffärerna bedrevs under firma J.G. Grönvall & Co där Wilhelm Röhss ingick som kompanjon. Denna firma exporterade järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland. De hade arton fartyg i sjötrafik.

År 1853 utträdde Wilhelm Röhss ur dessa båda firmor och fortsatte fabriksdrift och handelsrörelse under firman Wilh. Röhss & Co. Bakgrunden till detta var sannolikt att ett ömsesidigt misstroende uppstod mellan de två kompanjonerna.

Separationen innebar att Wilhelm Röhss för sin del fick firman Röhss & Brusewitz, anläggningarna i  Hälsingland och Värmland, aktierna i Rosenlunds Spinneri AB och Färgeri AB Levanten och hälften av fartygsandelarna.

Vid Röhss död 1858 övertogs firman av änkan Carin Röhss att förvaltas av henne med hjälp av sonen Wilhelm Röhss d.y. och sedermera August Röhss för gemensam räkning. Sistnämnde son upptogs som bolagsman 1860.

År 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Text i huvudsak från Wikipedia

Röhss & Brusewitz – Wilh. Röhss & Co

Del 4 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Firma som grundades 1828 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall med namnet Grönvall & Röhss. Sysslade främst med importaffärer av kolonialvaror som bomull och kaffe samt var delägare i Färgeri AB Levanten som grundats av Wilhelm Röhss d.ä. år 1827.

1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidigt över till den firman J.G. Grönvall & Co som efter det drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz. Firmans kontor i Göteborg låg i det så kallade Thamska huset på Norra Hamngatan.

1844 köptes Sälboda bruk i Värmland av Röhss & Brusewitz och Wilhelm Röhss svåger J.C. Bressander. Köpebrevet omfattade västra Sälboda inkl. befintliga industrier, delar av östra Sälboda samt egendomar inkluderande olika företag i Kettersrud, Säterud, Järperud, Björkenäs, Bjälverud och Kyrkeby. De nya ägarna påbörjade en omfattande sanering av byggnaderna på bruket och smedjan. År 1847 övertog Svante Fleetwood 25% av Sälboda och 1857 köpte de tre Sälbodaägarna också Gammalkroppa bruk och gruva. Gammalkroppa såldes 1879. 1874 fanns det nästan 430 anställda på Sälbodas olika bruk. 1873 ombildades Sälboda till aktiebolag och såldes till ett norskt konsortium.

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss d.y.

Firman deltog i bildandet av Rosenlunds Spinneri AB år 1846 som en av de tre delägarna samt bedrev också egen rederiverksamhet och var ensam återförsäljare av garner från Rosenlunds Spinneri. De övriga var Alex. Barclay & Co och C.D. Lundström.

Wilhelm Röhss lämnade bägge firmorna 1853 och fick i delningen firman Röhss & Brusewitz som bytte namn till Wilhelm Röhss & Co, ägandet i Sälboda järnbruk i Värmland, Woxna järnbruk och Ljusne sågverk i Hälsingland, andelarna i Färgeri AB Levanten och Rosenlunds Spinneri AB samt andelar i flera fartyg.

Orrholmens sågverk i nuvarande Karlstad uppfördes år 1854 av Röhss & Brusewitz. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen.

Johan Gabriel Grönvall dog 1856. E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

1857 blev Wilhelm Röhss d.y. också delägare i Wilh. Röhss & Co. 1858 avled Wilhelm Röhss d.ä. varvid hans andel i Wilhelm Röhss & Co övertogs av änkan Carin Röhss.

August Röhss blev år 1860 delägare i firman och år 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Andelarna i Rosenlunds Spinneri AB såldes 1880 efter att företagets största anläggningar som låg i Gamlestaden sålts till Johansson & Carlander. Wilh Röhss & Co tycks istället ha förvärvat aktier i Ahlafors Nya Spinneri AB i Ahlafors norr om Göteborg. Ett företag som hade 500 anställda som mest. Huvudägare i detta företag var dock sen 1855 familjen Evers. Ahlafors grundades av bl.a. Alexander Keiller och Edwin Willerding.

1861 bildade Wilh. Röhss & Co Skönviks AB tillsammans med Friedrich Bünsow och dennes morbror H.F. Postel. Bolagets anläggningar kom att omfatta Skönviks ångsåg, Ortvikens, Östrands och Stafre sågverk, alla i Sundsvallstrakten. Wilh. Röhss & Co blev minoritetsägare och Bünsow kontrollerande ägare. Bünsow ärvdes senare av ättlingar med efternamnet Norström.

1881 deltog Wilh. Röhss & Co också i bildandet av Ljusne-Woxna AB. Egendomarna i Hälsingland som firman innehade fördes över till detta företag liksom skogsegendomar, bruk och annat som vid bildandet var i Wilhelm H. Kempes ägo.  Även här var Röhss & Co minoritetsägare. Majoritetsägare var till en början Wilhelm H. Kempe. 1886 hade företaget 1 100 anställda.

Vid mitten av 1880-talet sågade Skönviks AB omkring 28 50o standards brädor per år medan Ljusne.Woxna AB stod för 22 500. Det senare företagets aktiemajroitet ägdes vid denna tid av Kempes svärson Walther von Hallwyl.

1928-29 införlivades Skönvik i Svensk Cellulosa AB (SCA) men Röhss hade sannolikt avvecklat sina intressen i samband med att Wilhelm Röhss d.y. dog år 1900 och August Röhss dog fyra år senare.

Ljusne-Woxna avvecklades successivt i början av 1900-talet, sågar och bruk lades ner och 1926 såldes kvarvarande delar till Ströms Bruk AB. Även här avvecklades säkert familjen Röhss intressen innan bolaget började avvecklas.

Vid bröderna Röhss död tyck i själva verket hela deras firma ha avvecklats inklusive ägandet i Färgeri AB Levanten och Ahlafors Nya Spinneri AB.

Källor:
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Röhss och Thamska huset

Endast för medlemmar

Rosenlund

Endast för medlemmar

Johan Anders August Röhss

Endast för medlemmar

Carin Röhss

Del 18 av 22 i serien Lazarus: Svenska miljonärer 5-8
Endast för medlemmar

Carl Wilhelm Christian Röhss

Endast för medlemmar

Lazarus om Wilhelm Röhss d.ä.

Del 18 av 21 i serien Lazarus: Svenska miljonärer 1-2
Endast för medlemmar