Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Pölsebo

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg

Del 8 av 9 i serien Järnvägar

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg var en kommunal hamnbana med uteslutande godstrafik på Hisingen.

Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg erhöll koncession den 31 december 1907 och öppnades den 3 januari 1914. Banan, som ägdes av Göteborgs stad, var ursprungligen tre kilometer lång, sträckte sig från Tingstad till Sannegårdshamnen och trafikerades redan från start av Statens Järnvägar. En ranger- och uppställningsbangård, kallad Sannegården, anordnades vid banans västra ändpunkt hade till slut ett tiotal spår. Från denna bangård utgick i västra änden hamnspår till kajerna vid Sannegårdens massgodshamn. I östra änden anlades spår till Götaverken med förgrening till Lundby hamngata.

Sträckan till Sannegården var bara tre kilometer lång men banan har sedan förlängts i omgångar: 1934 till Pölsebo, 1955 till Älvsborgshamnen och 1960 till Arendal. 1961 öppnades även ett sidospår till Volvos Torslandaanläggning som från start ägts av Volvo. Vid Pölsebo anlades en större bangård. Väster om Tingstads station anlades Kvillebangården. Från Kvillebangården fanns tidigare ett spår till Frihamnen, men denna förbindelse revs 2006. Strax väster om Älvsborgsbron finns Hökebangården. Hamnbanans huvudspår har sin bortre ändpunkt vid Göteborg-Skandiahamnen som består av flera bangårdar. Här finns bland annat Skandiaterminalen med sin containerhantering, Älvsborgsbangården och Arendalsvarvet.

Banan ingår sedan den 1 januari 1998 i Göteborgs hamnbana och förstatligades den 1 januari 1999. Sträckan Skandiahamnen–Torslandaverken ägs dock fortfarande av Volvo. Bangården vid Sannegården är idag borta och den statliga delen av banan elektrifierades åren 2004-2005.

2014 startade utbyggnad till dubbelspår med ett brobygge över älven och hela utbyggnad fram till Skandiahamnen beräknas vara klar 2022. Pölsebo bangård kommer att rivas i samband med att en tunnel byggs under Bratteråsberget och Krokängsparken.

Växlingen till Älvsborgshamnen, Skandiahamnen och Bilhamnen ombesörjs idag med diesellok av företaget Baneservice Skandinavia på Göteborgs Hamns uppdrag. Som dragkraft använder man moderna diesellok av typen Voith Gravita. Tåg till Energihamnen och Volvo körs av Green Cargo.

De flesta av Sveriges godsoperatörer på järnväg har någon form av trafik till och från hamnbanans bangårdar såsom Green Cargo, Tågfrakt, CFL Cargo, Hector Rail, Tågab och CargoNet.

Advertisements

Arvidssons söners båtvarv

Del 13 av 19 i serien Varv

Bröderna Arvidssons båtvarv i Pölsebo fanns 1887-1957. Det tycks ha varit det första egentliga yachtvarvet på västkusten och kallades senare ofta för Arvidssons söners båtvarv. Verksamheten började med att man byggde roddbåtar, kapproddbåtar och kanoter, så småningom även större båtar.

Bröderna Arvidssons varv kring 1900

Bröderna Arvidssons varv kring 1900.

Varvet grundades av Svante Arvidsson (född 1852) men därefter drevs det av bröderna Erik, Anders, Axel, Sven och Karl Arvidsson som alla var födda mellan 1884-1896). Varvet kom med tiden att bygga allt fler livbåtar istället för fritidsbåtar. Varvet lades ner 1957 då Eriksbergs Mekaniska Verkstad ville bygga en ny torrdocka på platsen. Det är den docka som idag är småbåtshamn under den stora bockkranen.

Ingrid i Långedrag efter jungfrufärden över älven från Färjenäs. Dagen var 15 maj 1939.

Arvidssons söners båtvarv

Båtbyggare på Arvidssons söners båtvarv

Året är 1936. På fördäck står varvets elektriker och gör de sista justeringarna innan Jarry ska överlämnas till beställaren, Dir. Heribert Andersson. Platsen är Pölsebo i Göteborgs hamn och det är Bröderna Arvidssons Båtvarv som har stått för byggandet. CeGe är konstruktör. Eriksbergs Mek. Verkstads AB i bakgrunden