Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Politiker

Nelly Thüring

Nelly Maria Thüring, född 21 juni 1875 i Vankiva, död 2 januari 1972 i Enskede, var en svensk fotograf och socialdemokratisk politiker. Hon var en av de fem första invalda kvinnorna i Sveriges riksdag (1921).

Dotter till Nils Nilsson och Pernilla Persdotter. Gifte sig 23 juni 1903 i Lund med redaktör Johan Göransson, född 16 april 1860 i Bösarp. Äktenskapet upplöstes 17 februari 1917.

Efter genomgången handelsskola var Thüring anställd som affärsbiträde och kassörska 1890-96, därefter var hon verksam som fotograf 1896-33, varav i Skåne 1896-1910, i Göteborg 1911-26 och därefter i Enskede som innehavare av egen firma. Hon var ledamot av livsmedelsnämnden 1917-18, av livsmedelsnämndens kvinnliga råd 1917-18, av vedbyrån 1917-21 och av barnavårdsrådet 1919-20. Hon var ledamot av beredningen för undersökning av möjligheterna att använda vissa donationer för upprättande av spädbarnshem 1917-27, revisor för Julius Lindströms stiftelse 1918-19. Hon

Nelly Thüring var ledamot av andra kammaren 1922-1928, invald i Göteborgs stads valkrets. Hon invaldes samtidigt som Bertha Wellin (Lantmanna- och borgarepartiet), Agda Östlund (s) och Elisabeth Tamm (lib.s.) – alla i andra kammaren – och Kerstin Hesselgren (i första kammaren), vilka tillsammans utgjorde de första kvinnorna i Sveriges riksdag. Thüring hade erfarenhet av kommunalpolitik som ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1917-1920.

Thüring var även ledamot av styrelsen för Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 1924-28 och ordförande i Enskede socialdemokratiska kvinnoklubb 1926-28.

Texten från Wikipedia

Advertisements

Thure Höglund

Thure Höglund

Thure Höglund

Thure Karl Höglund, född 10 maj 1914 i Hamrånge församling, Gävleborgs län, död 28 maj 1987, var en svensk socialdemokratisk kommunalpolitiker i Göteborg. Han var son till pappersarbetare Karl August Höglund och Tekla Helena Jonsson. Gift en 19/8 1939 med Anna Margareta Lundberg (född 1918) som dotter till sågverksarbetare Johan Sigfrid Lundberg och Hilma Sofia Thunman.

Anställd som sågverksarbetare 1928-29 och verkstadsarbetare 1930-46, ombudsman i Göteborgs arbetarekommun 1946, stadssekreterare i Göteborg 1955 och sjukvårdsdirektör där 1958. Ordförande i förvaltningsrådet för Konsumtionsföreningen Göteborg med omnejd

Han invaldes i Göteborgs stadsfullmäktige 1951 och var dess ordförande 1963–64. Han hade ett stort antal kommunala uppdrag däribland som styrelseledamot i Robert Dicksons stiftelse som ordförande 1948-54, Stiftelsen Familjebostäder i Göteborg 1950-54 varav som ordförande 1952-54, Charles Felix Lindbergs donationsfond 1952-54, Valands konstskola 1952-55, AB Långedrag från 1960 och Styrsö Trafik AB från 1960. Vidare var han huvudman för Göteborgs och Bohus läns Sparbank från 1956.

Thure Höglund var under sin tid som sjukvårdsdirektör den som formellt anställde Jan Lindqvist, den så kallade sjukhusspionen.

Andra källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Ernst Jungen

Ernst Jungen

Ernst Jungen

Ernst Birger Jungen, född 6 september 1890 i Skrea i Hallands län, död 12 oktober 1981 i Örgryte församling, var en svensk pedagog och kommunalpolitiker. Han var son till transportarbetaren och småbrukaren Bengt Peter Andersson och Albertina, född Johansson. Gift den 23 december 1919 med Signe Charlotta Stenberg (1893-1976), dotter till järnvägsman Anders Stenberg och Sofia, född Sjöberg.

Efter utbildning och praktik inom snickeriyrket 1905-14 (på olika platser i Sverige, en kort period i Norge och i Tyskland 1911-12), studier vid folkskoleseminariet i Göteborg 1914-18, folkskollärareexamen där 1918, specialstudier i språk, nationalekonomi och statskunskap vid Göteborgs högskola, studieresor och resor till kongresser och för officiella uppdrag till flertalet europeiska länder samt America och Asien, bland annat som delegat vid Delawarejubileet 1938. Jungen var extra ordinarie folkskollärare i Örebro 1918-20 och i Göteborg 1920-21, ordinarie folkskollärare i Göteborg 1921-55, varav som överlärare i Nordhemsdistriktet 1933-55. Dessutom instruktör för studiecirklar i ABF Göteborg 1921-26 och föreläsare inom ABF.

Jungen blev ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1931 och var dess ordförande 22 november 1934-62. Bland de många förtroendeuppdrag han märks uppdragen som ordförande i Robert Dicksons stiftelse 1933-38 och som ledamot i styrelsen för Göteborgs folkbiblioteks biblioteksnämnd 1926-38. Vidare var han ledamot i Göteborgs hamnstyrelse 1944-61, ordförande i styrelsen för Västsveriges Allmänna Restaurang AB 1951-61, ledamot i styrelsen för Göteborgs högskola 1936-54 varav som vice.ordf. 1945-54 och i styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek 1926-60, varav som vice ordförande 1931-60. Utöver detta satt han i otaliga nämnder, styrelser, utskott, utredningar och kommittéer.

Delar av texten från Wikipedia.

Andra källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Wilhelm Blomstrand

Wilhelm Blomstrand

Wilhelm Blomstrand

Gustaf Wilhelm Blomstrand, stiftsnotarie, Göteborg, född 2/9/1899 i Erode, Britt. Indien, som son till dåvarande missionären, sedermera kyrkoherden Theodor Blomstrand och Hilda Carlson. Gift 1932 med Ingeborg Ekström. Barn: Eva Blomstrand född 1934, Karin Blomstrand, 35 och Christian Blomstrand, 42.

Jur. kand. i Lund 1927. Advokatverksamhet 27-29, tingstjänstgöring. v. Askims domsaga 1929-32, amanuens i Göteborgs domkapitel 1932-37, stiftsnotarie Göteborgs domkapitel från 1937. Suppleant i stiftsnämnden från 1933, led. av stadsfullmäktige 1947, ordförande i Folkpartiet Göteborg 1947-51.

Hade som stadsfullmäktigeledamot en stor mängd förtroendeuppdrag inklusive ordf. i taxeringsnämnden 1941-52, ledamot av skolstyrelsens förvaltningsnämnd 1948-57, styrelseledamot i Hotell AB Heden 1951-60, ledamot av stadskollegiet från 1955 till 1968. Ordförande i stadskollegium år 1968. Vidare var han från 1956 ledamot i styrelsen för Lisebergs Restaurant AB, från 1958 för Lisebergs AB, 1959 AB Göteborgs lyriska teater, 1960 AB Långedrag och Styrsö Trafik AB. Hade utöver detta ytterligare en mängd uppdrag i nämnder, styrelser och utredningar.

Källor: Magnus Fahl, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, biografisk matrikel, 1963

Artur Fagerberg

John Artur Fagerberg, född 7 april 1898 i Göteborg, död 25 maj 1968 i Göteborg, var en svensk kommunpolitiker och styrelseledamot. Han var son till Johan Bernard Fagerberg och Anna Josefina Fagerberg, född Pettersson. Han gifte sig den 16 oktober 1920 i Göteborg med Amanda Bernhardina Berntsson (1895-1978)

Fagerberg var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1931-62, av styrelsen för stadsfullmäktiges socialdemokratiska grupp 1942-62, varav som ordförande 1948-62, av styrelsen för Göteborgs arbetarekommun 1931-45, varav som ordförande 1933-45, samt av styrelsen för Sveriges socialdemokratiska parti 1944-56. Ordförande i Göteborgs stadskollegium 1947-62.

Artur Fagerberg var dessutom styrelseledamot i Tryckeri AB Framåt från 34, i AB Svenska Amerika Linien från 1933, i  Göteborgs Stads Bostads AB som ordförande 1945-47,  ledamot av styrelsen för Järnvägs AB Göteborg-Särö 1944-61, av styrelsen för Hotell AB Heden som ordförande från 1947, av styrelsen för Bostads AB Nutiden från 1948, av styrelsen för AB Långedrag med Långedrags Restaurang AB som ordförande från 1949, av styrelsen för Styrsö Trafik AB från 1949 samt av styrelsen för Västsveriges Allmänna Restaurang AB från 1952.

Han var styrelseledamot av Svenska kommunalarbetareförbundets avdelning 53 i Göteborg 1922-33. Ledamot av 1944 års kommitté för kommunal samverkan.

Huvuddelen av texten från Wikipedia.

Karin Kihlman

Karin Kihlman (fram till 1917 Olsson, 1917-1929 Benktander; i riksdagen kallad Kihlman i Göteborg), född 27 september 1890 i Göteborg, död där 12 april 1977, var en svensk adjunkt och politiker (folkpartist). Dotter till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Syster till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. I andra äktenskapet gift med läroverksadjunkten Herman Axel Constantin Kihlman (1890—1974).

Karin Kihlman blev filosofie magister 1912 vid Uppsala universitet och var sedan lärare i främst Göteborg fram till 1955, från 1947 som läroverksadjunkt. Hon var ledamot i Göteborgs stadsfullmäktige 1943-1959 och var också ledamot i Sveriges stadsförbunds förhandlingsdelegation i avtalsfrågor, 1959 som förste vice ordförande.

Hon var riksdagsledamot i andra kammaren den 8 juli-31 december 1940 för Göteborgs stads valkrets.

Huvuddelen av texten från Wikipedia.

Hugo Osvald

Hugo OsvaldKarl Hugo Osvald (i riksdagen kallad Osvald i Uppsala, senare Osvald i Knivsta), född 21 november 1892 i Göteborg, död 2 november 1970 i Knivsta, var en svensk botanist och politiker (folkpartist). Son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson och bror till Ingrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1921 gift med Agnes Almstrand (1900-55), dotter till politikern Henrik Almstrand, i sitt första äktenskap. Från 1956 gift med Lise Berggreen (1916-2008).

Han blev filosofie doktor 1923 vid Uppsala universitet och var därefter docent i växtbiologi 1924-1925, tillförordnad och senare ordinarie föreståndare vid Svenska mosskulturföreningen i Jönköping 1925-1934 samt professor i växtodlingslära vid Lantbrukshögskolan 1933-1959. Av hans arbeten i övrigt kan nämnas Vetenskapernas roll i de nya staternas framåtskridande (1961) och Jorden kan föda oss (1963).

Osvald var riksdagsledamot i första kammaren 1948-1963 för Södermanlands och Västmanlands läns valkrets och var i riksdagen bland annat ordförande i tredje lagutskottet 1953-1962. Han var särskilt engagerad i jordbruksfrågor men ägnade sig också åt miljö- och naturskydd.

Hugo Osvald var också Svenska naturskyddsföreningens ordförande 1947-1953 samt ordförande i Samfundet Sverige-Israel 1958-1968. Han var en tid bosatt i en flygel till Noors slott i Knivsta.

Texten delvis från Wikipedia.

Ingrid Osvald-Jacobsson

Ingrid Maria Osvald, född den 31 december 1896 i Sankt Peder (Lödöse) i Älvsborgs län, död den 14 oktober 1987 i Göteborg, var en svensk ämbetsman och folkpartistisk politiker. Dotter till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Syster till Hugo Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Hon var gift med landshövdingen Malte Jacobsson från 1951.

Efter studier i Uppsala, Danmark och USA blev hon 1934 statens inspektris för lanthushållningsskolorna och därefter byråchef i Överstyrelsen för yrkesutbildning 1947-1961. Hon var också ordförande i Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1961-1972.

Hon var också ledamot av 1936 års lantbruksundervisningskommitté och 1937 års hemkonsulentkommitté samt 1939–50 av Uppsala läns landsting. 1941 blev hon ledamot av en delegation rörande det husliga arbetet, yrkesutbildning för de inom hemmet arbetande kvinnorna och hemhjälp mm, och 1945 blev hon sakkunning för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området mm samt ledamot av kommittén för utredning angående den husliga utbildningens centrala ledning.

Hon var riksdagsledamot 1947-1950 i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets och var bland annat suppleant i statsutskottet under samma tid. I riksdagen engagerade hon sig särskilt för yrkesutbildningar till exempel i hushåll och slöjd.

Malte Jacobsson

Malte JacobssonMalte Ferdinand Jacobsson, född 3 april 1885 i Kristianstad, död 22 december 1966 i Göteborg, var en svensk politiker (socialdemokrat), professor i filosofi och pedagogik vid Göteborgs högskola och landshövding i Göteborgs och Bohus län 1934-1950.

Föräldrar var hovrättsexpeditionsvakten Nils Jacobsson och Anna Jacobsson, född Persson. Båda tillhörde Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Malte Jacobsson gifte sig första gången den 7 juli 1912 med den i Wien födda filosofie doktorn Emma Charlotte Stiasny (1883-1977). Hon var dotter till Kommerzialrat Franz Clemens Stiasny och Anna Stiasny, född Karplus. Äktenskapet upplöstes 1950. Andra gången gifte han sig den 4 juli 1951 med byråchefen, senare folkpartisten och riksdagsledamoten Ingrid Maria Osvald (1896-1987).

År 1906 blev Malte Jacobsson filosofie kandidat vid Lunds universitet, 1908 filosofie licentiat, 1910 filosofie doktor — med avhandlingen Pragmatismen särskilt i dess förhållande till kriticismen — och docent i teoretisk filosofi i Lund 1910-1912. I Lund blev Malte Jacobsson vän med Albert Nilsson, Sigfrid Gunnäs och Ernst Wigforss. Under tiden i Lund var Malte Jacobsson medlem i D.Y.G, en radikal förening, en period dess ordförande. I hans livaktiga kamratkrets ingick förutom de tre redan nämnda personerna också Fredrik Lagerroth och Östen Undén, som gifte sig med en syster till Jacobsson. Jacobsson anslöt sig till Lunds arbetarkommun 1906

1912 flyttade han till Göteborg, där han hade fått befattningen som lärare i praktisk filosofi och pedagogik vid Kjellbergska högre lärarinneseminariet (1912-1926), ”det var arbetsamma år.” Han var tillförordnad professor i den nyupprättade professuren i filosofi och pedagogik vid Göteborgs högskola 1912-1920, och i filosofi från 1920 samt professor i teoretisk filosofi där 1920-1934.

Blev ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige år 1919 och efter att socialdemokraterna fick majoritet i stadsfullmäktige 1922 blev han efter ett par år stadsfullmäktiges vice ordförande och dess ordförande 1927-1934. Han var också ordförande i stadskollegiet 1932-1934. Som förtroendevald i Göteborgs stadsfullmäktige hade han en lång rad förtroendeuppdrag såsom exempelvis ledamot i styrelsen för Göteborgs museum 1923-56, varav som ordförande 1935-56, i styrelsen för Göteborgs arbetarinstitut 1923-31, i styrelsen för Broströmska donationen för sjöfartsmuseum 1924-33, varav som vice ordförande 1930-33, av styrelsen för friluftsskolan på Sommarro och Mossbergska donationens penningmedel 1925, i styrelsen för apotekare Fredrik Mossbergs donation 1925-50, hela tiden som ordförande, i polisnämnden 1928-34, hela tiden som ordförande, i stadskollegiet 1932-34, hela tiden som ordförande, och i styrelsen för Botaniska trädgården 1951-56

Jacobsson efterträdde Oscar von Sydow som landshövding i Göteborgs och Bohus län den 16 november 1934, efter förslag av Gustav Möller. Som landshövding hade han ännu fler uppdrag än som stadsfullmäktig. Han var ordförande i styrelsen för Svenska Skeppshypotekskassan 1935-57, i styrelsen för Brand och Livförsäkrings AB Svea 1936-54 och i styrelsen för Rederi AB Transatlantic 1936-39. Ordförande i Atomkommittén 1945-58, i styrelsen för AB Atomenergi 1947-56 och i Svenska Vägföreningen 1947-57. Ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola 1935-50, i styrelsen för Handelshögskolan i Göteborg 1935-50, i styrelsen för Socialinstitutet i Göteborg 1944-58 och i Göteborgs och Bohus läns länsarbetsnämnd 1946-50. Ordförande i styrelsen för Wilhelm och Martina Lundgrens vetenskapsfond 1943-54, ordförande i styrelsen för Chalmers tekniska institut respektive högskola 1934-39 liksom i styrelsen för Göteborgs tekniska gymnasium 1939-50. Ordförande i styrelsen för Oceanografiska institutet i Göteborg 1938-50 och i styrelsen för Statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg 1940-50. Ordförande i Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap från 1934, i västsvenska kretsen av Föreningen Norden från 1935, i Göteborgs och Bohus läns turisttrafikförening 1936-50, i styrelsen för Göteborgs och Bohus läns fornminnesförening från 1936, i stiftelsen Svenska Mässan 1944-50 och i styrelsen för Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne från 1950. Vice ordförande i Svenska stadsförbundets finansråd 1928-37.

1950 gick Malte Jacobsson i pension. 1964 gav han ut sina memoarer Minnesbilder, två år före sin död.

Nils Hörberg

Nils Axel Hörberg, född 20 augusti 1920 i Malmö, död 14 december 2004, var en svensk socionom och politiker (folkpartist).

Nils Hörberg, som var son till en folkskollärare och en skolföreståndare, tog socionomexamen 1945 och verkade därefter inom försäkringsbranschen, från 1951 i Försäkrings AB Svea. Han var ledamot av Göteborgs stadsfullmäktige 1968-1970, ordförande i drätselkammaren i Göteborg 1967-71 och ordförande för Folkpartiets Göteborgsavdelning 1967-1970.

Hörberg var riksdagsledamot för Göteborgs kommuns valkrets 1971-1979. I riksdagen var han bland annat ledamot i skatteutskottet 1976-1979.

Texten i huvudsak från Wikipedia.