Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Peter Lamberg

Antonsonska huset

4 roten nr 115, kvarteret Frimuraren, Drottninggatan 34. År 1746 köptes det av handelsmannen Johan Anders Lamberg, som även ägde Drottninggatan 35 mitt emot. Sedan fadern dött 1783 övertogs fastigheten av yngste sonen Carl Lamberg, bror till Peter Lamberg.

Efter branden 1802 uppfördes ett tvåvånings stenhus år 1810. År 1891 förändrades fasaden och första våningen försågs med stora skyltfönster. Efter försäljning år 1916 till AB John Antonsons Boktryckeri kom fastigheten att kallas för Antonsonska huset. Tryckeriet höll till där fram till 1932, då fastigheten övertogs av Svenska Handelsbanken.

Drottninggatan 34 och 36.

Drottninggatan 34 och 36. 1954 innan rivningen. Licens: CC-BY-NC-ND

Det Antonsonska huset revs 1954 och ersattes med ett nytt bankpalats, ritat av Kjell Westin. Byggnaden var i tre våningar, där den första var indragen, så att en arkad bildades över trottoaren och fasaden var klädd med koppar. Denna fastighet revs 1976. Nu ligger Handelsbankens nya hus där och på flera närliggande tomter.

Advertisements

Vauxhall

Vauxhall var ett nöjespalats och värdshus för överklassen, vid området kring nuvarande Första Långgatan 10 i stadsdelen Masthugget i Göteborg. Utöver värdshuset, fanns där en större trädgård samt en dans- och konsertsal.

vauxhall1

Huset var ursprungligen ett landeri som från slutet av 1600-talet i flera generationer tillhörde släkten Amija. Källarmästare Johan Bartram Kitz (1712-1759) köpte år 1745 trädgårdsdelen för att där driva värdshus, som länge gick under namnet Kitziska trädgården.

Den som fick idén starta ett ordentligt värdshus på platsen invid Smala vägen var Peter Lamberg. Han hade övertagit egendomen av David Sandberg (adlad af Sandeberg), direktör i Ostindiska kompaniet. Sandberg i sin tur hade köpt anläggningen ”med hus, tobaksplantage och fiskdammar” för 20 100 daler. Satsningen var inspirerad av nöjeslokalen Vauxhall i London och fick därförsamma namn.

Den 15 augusti 1773 öppnades nöjespalatset för allmänheten och biljetterna kostade 1 daler silvermynt. Närmare 600 personer infann sig och bjöds på musik från en 14-mannaorkester samt mat och dryck.

Betjänter och folk med ”skinnkasketter och bindmössor” släpptes inte in och fick ej heller ens mot avgift vistas i trädgården. Det var ett nöjesställe för överklassen och inga andra. Speciellt Göteborgs officerare var förtjusta i stället.

Dåvarande hertig Karl (sedermera Karl XIII) och hans nyblivna fru Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp besökte den 24 september 1774 Vauxhall, då omkring 1 000 personer var samlade på Vauxhall. Besöket upprepades 1779. Sju år senare besöktes stället av Gustav III, åtföljd av kronprins Gustav Adolf då stadens borgerskap passade på att ge en storartad fest på Vauxhall den 12 juli 1786.

Peter Lamberg överlät 1779 Vauxhall till doktor Evald Riben, som i sin tur redan 1780 överlät den till källarmästare Samuel Gabrielsson. Åtta år senare köptes Vauxhall av grosshandlare Samuel Dahlin, därefter av direktören för Ostindiska kompaniet Martin Törngren, senare av hovsekreterare C V Hjelm och handlanden Adam Gavin som ägde stora sillsalterier. I och med detta var storhetstiden för värdshuset över men det fortsatte sin verksamhet och hade författaren Johan Anders Wadman var en flitig gäst på Vauxhall då han vi denna tid bodde vid den närbelägna Breda vägen.

I början av 1820-talet förvandlades Vauxhall till bostäder, och den tidigare så uppskattade trädgården med 218 fruktträd fick ge plats för fler byggnadskvarter.

Vauxhall revs den 3 januari 1906. Delar av byggnaden flyttades enligt CRA Fredberg till Särö för att användas i andra byggnader.

Grunden till texten från Wikipedia, redigerad och ändrad.

Peter Lamberg (III)

Peter Lamberg, bildkonstnär, tecknare, grafiker, född i Göteborg 1926. Död på samma ort ??. Han studerade för Nils Wedel och Endre Nemes. Målade havslandskap i olja och akvarell.  Barnbarn till juristen och politikerna Peter Lamberg.

Separatutställningar: Göteborg 1955, 1960, 1964, 1967, 1969, 1977, 1979, samt 1981, Alingsås 1968 och 1973. Deltagit i samlingsutställningar i Sverige och utlandet.

Offentlig utsmyckning: Monumentala uppdrag i Säffle 1954, Göteborg 1969 och 1980. Säffle 1954, Göteborg 1969 och 1980.

Representerad på Nationalmuseum i Stockholm, Göteborgs Konstmuseum, Alingsås stads samling, samt med grafik på Institut Tessin, Paris.

Kustlinje

Peter Lamberg (II)

Peter LambergPeter Fredrik Wilhelm Lamberg, född 12 februari 1857 i Göteborg, död 14 december 1924 i Göteborg, var en svensk jurist och ämbetsman.

Lamberg var son till prosten Jonas Casten Lamberg och Henriette von Proschwitz. 1886 gifte han sig med Ottilia Winge, dotter till dispachören Axel Winge och Betzy Larsson. Deras dotter Karin Elisabeth Lamberg (1887-1980) var gift med advokaten Erik Leman (1875-1948). Farfar till konstnären Peter Lamberg.

Lamberg bedrev studier i Uppsala 1874-1878, i Lund 1879-1880 och tog 1881 hovrättsexamen, blev vice häradshövding 1884, extra notarie i Göteborgs rådhusrätt 1884. Han gjorde en juridisk karriär och var lärare i handelsrätt och statskunskap vid Göteborgs handelsinstitut 1886-1901. Han var även verksam inom kommunala verksamheter, bland annat som ledamot och vice ordförande i Göteborgs drätselkammare och Göteborgs hamnstyrelse. Han hade även flera styrelseuppdrag, exempelvis i Bergslagernas och Gävle-Dala järnvägsaktiebolag.

Lamberg var en av initiativtagarna till bildandet av Göteborgs orkesterförening och var dess ordförande 1905–1922. Han invaldes som ledamot 551 av Kungliga Musikaliska Akademien den 24 mars 1915.

Hans bror Carl Mathias Lamberg (1845-1931) var läkare och politiker.

Text i huvudsak från Wikipedia

Peter Lamberg (I)

Peter Lamberg föddes i Göteborg 1742 och dog i samma stad år 1799. Son till Johan Anders Lamberg och Elisabeth Söderberg. Gift med Sara Charlotta Kåhre. Sonen Jan Lamberg (1771-1834) var en av grundarna av D. Carnegie & Co medan sonen Anders Lamberg (1778-1855) var stadsmäklare. Dottern Charlotta Lamberg var gift med grosshandlaren Johan Jacob Hammarberg (1774-1838) som var delägare i firman AP Oterdahl & Son. Deras son var Peter Hammarberg (1814-88) som var en av Göteborgs viktigare grosshandlare på 1800-talet. En annan dotter var gift Hummel och mor till David Hummel.

Från 1768 var Peter Lamberg tillsammans med brodern Carl Lamberg och Carl Carlsson delägare i faderns firma som nu hade namnet J.A. Lamberg & Söner. 1780 dog Carl Carlsson och Peter Lamberg lämnade firman för att starta egen verksamhet i firman P.Lamberg & Holst tillsammans med någon Holst.

Värdshuset och nöjespalatset Vauxhall i Masthugget startades på initiativ av Peter Lamberg. Vauxhall öppnade 1773. 1779 sålde Peter Lamberg inrättningen till doktor Evald Riben, som i sin tur redan 1780 överlät den till källarmästare Samuel Gabrielsson. Åtta år senare köptes Vauxhall av grosshandlare Samuel Dahlin, och därefter av direktören för Ostindiska kompaniet Martin Törngren och senare av hovsekreterare C V Hjelm.

Lilla Katrinedal

Fastighet på Levgrenska ängen, dvs där Ullevi (Nya Ullevi) ligger idag. Ägdes i början av 1900-talet av borgmästare Peter Lamberg. Revs 1956. Låg invid Stora Katrinedal.

Lilla Katrinedal

Lilla Katrinedal från tegelbruksområdet med Stora Katrinedal i bakgrunden. Foto från 1955 av Allan Nilson.

Lamberg

I början av 1770-talet ägde handelsmannen Johan Anders Lamberg (1712-83) ett sillsalteri och trankokeri vid Sörhall på Hisingen. Förutom detta ägde han eller ägde andel i den Sandbergska klädesfabriken, det Schutzka kattunstryckeriet, en stärkelsefabrik i Getbergsäng åren 1752-77 och ett färgeri. Dessutom odlade han tobak. Johan Anders Lamberg var gift med Elisabeth Söderberg (-1768) och son till Petter Lamberg och Sofia Schröder.

J.A. Lamberg var en av Göteborgs störst tyg- och klädeshandlare. Huvuddelen av den Sandbergska fabrikens tillverkning såldes genom honom och så var fallet mde de felsta textilfabrikerna i Västsverige, såsom klädesfabrikörerna J & C Coopman, tygfabrikören Peter Coopman (tillsammans med J.A. Lamberg från 1745 förordnad som föreståndare för stadens spinnhus), sidenfabrikören Thomas Fehman, silkesfabrikören Johan Hellman och dessutom pappersfabrikören Daniel Schiller liksom fabrikörerna Svanberg & Zachau i Mariestad. Också Alströmers Alingsås manufakturverk sålde en del av sin produktion genom Lamberg. J.A. Lamberg var dessutom en stor importör av textilier och andra produkter för textilindustrins behov liksom av kolonialvaror och salt.

Från 1768 drevs firman tillsammans med sönerna Peter Lamberg och Carl Lamberg samt svärsonen Carl Carlsson under namnet J.A. Lamberg & Söner. 1780 dog Carl Carlsson och Peter Lamberg lämnade firman för att starta egen verksamhet i firman P.Lamberg & Holst tillsammans med någon Holst. Firman fick då namnet J.A. Lamberg & Son. På grund av ekonomiska svårigheter vid mitten av 1770-talet tvingades firman sälja sin andel i kattunstryckeriet, stärkelsebruket och tobaksodlingarna år 1777. Vid J.A. Lambergs död drevs firman vidare av sonen Carl Lamberg.

Värdshuset och nöjespalatset Vauxhall i Masthugget startades på initiativ av Peter Lamberg. Vauxhall öppnade 1773. 1779 sålde Peter Lamberg inrättningen till doktor Evald Riben, som i sin tur redan 1780 överlät den till källarmästare Samuel Gabrielsson. Åtta år senare köptes Vauxhall av grosshandlare Samuel Dahlin, och därefter av direktören för Ostindiska kompaniet Martin Törngren och senare av hovsekreterare C V Hjelm.

Jan (Johan) Lamberg (1771-1834) var son till handlanden Peter Lamberg (1742-99) och Sara Charlotta Kåhre. Peter Lamberg var i sin tur son till Anders Lamberg och Elisabeth Söderberg. Sara Charlotta Kåhre var sannolikt syster till handelsmannen Lars Kåhre vars dotter Maria Juliana Kåhre (1778-1845) var gift med sin kusin Jan Lamberg. Peter Lambergs dotter Charlotta Lamberg var gift med grosshandlaren Johan Jacob Hammarberg (1774-1838) som var delägare i firman AP Oterdahl & Son. Deras son var Peter Hammarberg (1814-88) som var en av Göteborgs viktigare grosshandlare på 1800-talet.

Vid David Mitchells död 1803 så övertog David Carnegie d.ä. och Jan Lamberg verksamheten i Mitchells firma (Erskine & Mitchell). Firman fick då namnet D.Carnegie & Co. Jan Lamberg tycks ha varit anställd som bokhållare hos Mitchell innan dess. Jan Lambergs son Gustaf Lamberg (1800-66) var delägare i Carnegie mellan 1828 och 1841.

Anders Lamberg (1778-1855), bror till Jan Lamberg, var stadsmäklare.

Jan Lambergs dotter Sofia Vilhelmina Amalia Lamberg (1820-95) var först gift med löjtnanten Karl Sebastian Tamm, sen med fideikommissarien Sten Vilhelm Teodor Ankarcrona och slutligen med Carl FB von Bergen (1838-97) i dennes första äktenskap. En annan dotter till Jan Lamberg var gift med John Barclay (1810-67).