Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Osvald

Uddo Osvald

Uddo V Osvald, direktör, Göteborg, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län 24/11/1898 som son till sjökapten Karl Olsson och  Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Osvald och Olof Osvald. Gift 1928 med Elin Liljeberg f 1898, dotter till bagarmästare Albert Liljeberg och Justina Eriksson. De fick barnen Kerstin Osvald, född 1929 och Inger Osvald, född 1931.

Efter studier i Göteborg gjorde han praktik på  sjöfartskontor i  England 1922,
anställd i olika sjöfarts- och kolimportföretag 1923-34 och från 1935 i Adolf Bratt & Co. Han blev avdelningschef där 1938 och var VD i Bratts Kol & Koks AB samt
dess dotterbolagAB Bränsleimport i Halmstad 1954-63. Styrelseordförande Göteborgs Vedinköps AB 1944-48, styrelseledamot Rederi AB Korsborg 1932-34,
Bratts Kol & Koks AB samt AB Bränsleimport i Halmstad 1962-63, Göteborgs kolimportörsförening 1957-63 (suppleant från 54), Gbgs kolimportörers arbetsgivarförening 1954-63, Sveriges stenkolsimportförening 1957-63, Stiftelsen Ekedalens barnhem från 48.

Ledamot handels- och sjöfartsnämnden Göteborg från 1951,  ledamt taxeringsnämnden 1941-54, revisor kyrkonämnden Göteborg 1939-48,
Göteborgs Domkyrka 1944-48. Vidare var han ordförande i  Göteborgs
kyrkogårdstyrelse från 1954 (ledamor från 1952), Göteborgs kyrkofullmäktige
från 55 (ledamot från 1947), ledamot av kyrkonämnden från 1961
(suppleant från 1952), Carl Johans förs kyrkoråd från 1948, kyrkovärd från 1952, ordförande i  dess kyrkostämma från 1961; styrelseledamot Göteborgs småkyrkostiftfrån 1946 och innehade dessutom ytterligare en rad uppdrag inom Svenska Kyrkan.

Advertisements

Olof Osvald

Olof Osvald

Olof Osvald

Olof Konrad Osvald, övertandläkare. Född i Göteborg 31/12/1903 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1931 gift med tandläkare Gunny Falk, född 1904, dotter till dir. August Falk och Karin Svensson.

Studentexamen i  Göteborg 1922, tandl. 1930, praktik i Kungälv 1931-32, chef för Gbgs kommuns tandpoliklinik vid Drottningtorget 32-48, övertandläkare v. centr. tandpolikliniken vid Sahlgrenska sjukhuset och tandvårdsinspektör 1948 (tf. 47), sekr. i Gbgs tandläkarssällskap 1936-38 och 1942-43, i Nordiska odontoloiska föreningen 1937-38 (ordf. 47-48), i Sveriges tjänstetandläkarförening 1939-42, ordförande i sistnämnda förening 1943-47.

Han var bl.a. ledamot av 1946 års folktandvårdsakkommitté och 51 års tandläkarekommitté. Censor vid Statens tandt:sk. i Göteborg från 1948,
styrelseledamot Göteborgs vattenverk 1947-59, vice ordförande från 1951, leamot i styrelsne för Göteborgs vatten och avloppsnämnd som ordförande år 1960
v. ordf. Göteborgs sjukhus 1952, huvudman i Göteborgs sparbank från 1954, Stadsfullmäktigeledamot 1955-60.

Redaktör för Odontologisk tidskrift 39-52 och författare av artiklar i diverse facktidskrifter.

Gunnar Osvald

Gunnar Sixten Osvald direktör, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 9/1/01 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson.Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1927 gift med Margit Stenbeck, född 1899, dotter till direktör Axel Stenbeck och Gerda Heyman. Han dog 1984.

Tog realexamen 1916, till sjöss som jungman 1916-19, styrmansexamen. 20, sjökaptensexamen 1921. Arbetade som styrman 1922-30 och som befälhavare på motortankfartyget Gust. E. Reuter 31-34 (Reuters rederier). Hamndirektör i Gbg 1944–47 och VD i Koppartrans Olje AB 1947–55. Han var en av de drivande krafterna bakom skapandet av Koppartrans.

Han var VD i Sveriges fartygsbefälsförening 1934–44, ordf i De anställdas centralorganisation (Daco) 1938–44 och chef för Statens trafikkommissions sektion för ärenden rörande inrikes sjöfarten och hamnarna 1940–42.

1934 blev Gunnar Osvald ledamot av 1933 års bemanningskommitté, och han var också ledamot av 1939 års sjöfartsskyddskommitté, 1941 års isbrytarkommitté samt de 1943 tillsatta kommittéerna rörande handelsfartygs bärgningsredskap och utbildning av fartygsbefäl.

Var redaktör för Nautisk tidskrift 1934-40.

Gösta Osvald

Gustaf (Gösta) Osvald Osvald, civilingenjör, direktör, Gislaved, född i S:t Peder (Lödöse), Älvsborgs län, 27/2/95 som son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Bror till till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Karin Kihlman, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Gift 1922 med Anna Janson, f. 1893, dotter till sjökapten Mauritz Janson och Jenny Dannberg. Dog 1982.

Examen från CTH 916, driftsingenjör på AB Astra 1917-21 (dirassist. 1920-21), ch. f. AB Syntes, Nol, 1921-23, ingenjör i AB Wilh. Dahl & Co, Stockholm, 1923-29, driftsingenjör 1929-31, disponent 1932-43 och VD i Svenska Gummifabriks AB Gislaved från 1952. VD i Karlholms AB 50-51, styrelseledamot i KF och dess dotterföretag 43-54, i Sv. Oljeslageri AB (SOAB) från 1948, insp. f. kommun, mellanskola och samrealskola från 1942 i Gislaved.

Karin Kihlman

Karin Kihlman (fram till 1917 Olsson, 1917-1929 Benktander; i riksdagen kallad Kihlman i Göteborg), född 27 september 1890 i Göteborg, död där 12 april 1977, var en svensk adjunkt och politiker (folkpartist). Dotter till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Syster till Hugo OsvaldIngrid Osvald, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. I andra äktenskapet gift med läroverksadjunkten Herman Axel Constantin Kihlman (1890—1974).

Karin Kihlman blev filosofie magister 1912 vid Uppsala universitet och var sedan lärare i främst Göteborg fram till 1955, från 1947 som läroverksadjunkt. Hon var ledamot i Göteborgs stadsfullmäktige 1943-1959 och var också ledamot i Sveriges stadsförbunds förhandlingsdelegation i avtalsfrågor, 1959 som förste vice ordförande.

Hon var riksdagsledamot i andra kammaren den 8 juli-31 december 1940 för Göteborgs stads valkrets.

Huvuddelen av texten från Wikipedia.

Hugo Osvald

Hugo OsvaldKarl Hugo Osvald (i riksdagen kallad Osvald i Uppsala, senare Osvald i Knivsta), född 21 november 1892 i Göteborg, död 2 november 1970 i Knivsta, var en svensk botanist och politiker (folkpartist). Son till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson och bror till Ingrid Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Från 1921 gift med Agnes Almstrand (1900-55), dotter till politikern Henrik Almstrand, i sitt första äktenskap. Från 1956 gift med Lise Berggreen (1916-2008).

Han blev filosofie doktor 1923 vid Uppsala universitet och var därefter docent i växtbiologi 1924-1925, tillförordnad och senare ordinarie föreståndare vid Svenska mosskulturföreningen i Jönköping 1925-1934 samt professor i växtodlingslära vid Lantbrukshögskolan 1933-1959. Av hans arbeten i övrigt kan nämnas Vetenskapernas roll i de nya staternas framåtskridande (1961) och Jorden kan föda oss (1963).

Osvald var riksdagsledamot i första kammaren 1948-1963 för Södermanlands och Västmanlands läns valkrets och var i riksdagen bland annat ordförande i tredje lagutskottet 1953-1962. Han var särskilt engagerad i jordbruksfrågor men ägnade sig också åt miljö- och naturskydd.

Hugo Osvald var också Svenska naturskyddsföreningens ordförande 1947-1953 samt ordförande i Samfundet Sverige-Israel 1958-1968. Han var en tid bosatt i en flygel till Noors slott i Knivsta.

Texten delvis från Wikipedia.

Ingrid Osvald-Jacobsson

Ingrid Maria Osvald, född den 31 december 1896 i Sankt Peder (Lödöse) i Älvsborgs län, död den 14 oktober 1987 i Göteborg, var en svensk ämbetsman och folkpartistisk politiker. Dotter till sjökapten Karl Olsson och Hulda Börjesson. Syster till Hugo Osvald, Karin Kihlman, Gösta Osvald, Gunnar Sixten Osvald, Olof Osvald och Uddo V. Osvald. Hon var gift med landshövdingen Malte Jacobsson från 1951.

Efter studier i Uppsala, Danmark och USA blev hon 1934 statens inspektris för lanthushållningsskolorna och därefter byråchef i Överstyrelsen för yrkesutbildning 1947-1961. Hon var också ordförande i Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund 1961-1972.

Hon var också ledamot av 1936 års lantbruksundervisningskommitté och 1937 års hemkonsulentkommitté samt 1939–50 av Uppsala läns landsting. 1941 blev hon ledamot av en delegation rörande det husliga arbetet, yrkesutbildning för de inom hemmet arbetande kvinnorna och hemhjälp mm, och 1945 blev hon sakkunning för utredning rörande organisationen av lärarinneutbildningen på det husliga området mm samt ledamot av kommittén för utredning angående den husliga utbildningens centrala ledning.

Hon var riksdagsledamot 1947-1950 i första kammaren för Stockholms och Uppsala läns valkrets och var bland annat suppleant i statsutskottet under samma tid. I riksdagen engagerade hon sig särskilt för yrkesutbildningar till exempel i hushåll och slöjd.