Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Ostindiska

Jacob Gabriel Ullman

Jacob Gabriel Ullman föddes 1764 i Göteborg som son till Jacob G Ullman och Christina Hierpe. Hans far tycks ha varit ägare av ett sillsalteri inne i Göteborg.

Jacob Gabriel Ullman var en av de sista svenska superkargörerna i Kanton tillsammans med Anders Ljungstedt och James Chalmers. Exakt när han tillträdde sin tjänst är dock lite oklart eller när han kom till Kanton är lite oklart.

Han stannade likhet med Anders Ljungstedt kvar i Macao efter att Ostindiska Kompaniet slutat sända skepp till Kanton. Han konverterade dessutom till katolicismen. Han gifte sig där med en portugisisk (egentligen var hon nog armenisk då hon var född i Armenien) kvinna, Rosa Rita Minas (1782-1822) och de fick 4 barn. Dottern Joana Maria Ullman (1808-1861) var gift med Joaquim José Ferreira da Veiga.

Ullman dog 23 juli 1837 i Macao.

Advertisements

Terra Nova

Byggd på varvet Terra Nova, 503 läster (under fjärde oktrojen ommätt till cirka 504 läster), 18 kanoner, 150 personers besättning. Skeppsbyggmästare Joseph Ekeberg.

1:a resan, till Kanton, 19/1 1775 – 9/6 1776

Kapten: Charles Chapman
Superkargörer: Henric König P:son, Carl H. Rappe

2:a resan, till Kanton, 18/1 1778 – 27/7 1779

Kapten: Gabriel Ström
Superkargörer: Jacob ArfwedsonHenric König P:son

Resan skildrad i skeppsjournal av andrestyrmannen Nils Ollonberg.

18/1 avseglar från Göteborg
15/2 anländer till Cádiz efter 28 dygn
17/3 avseglar från Cádiz
28/5 siktar Afrikas sydspets Cap Agulhas efter 72 dygn från Cádiz
13/7 siktar Java efter 118 dygn från Cádiz
5/8 anländer till Macau
7/8 anländer till Bocca Tigris
18/8 ankrar på Kanton redd efter 212 dygn från Göteborg
24/12 avseglar från Kanton efter 128 dygn
12/4 anländer till Table Bay efter 109 dygn från Kanton
4/5 anländer till S:t Helena
7/7 siktar Dover
27/7 anländer till Göteborg efter 215 dygn från Kanton

3:e resan, till Kanton, 4/4 1782 – 29/7 1783

Kapten: Jonas Israel Ekman
Superkargör: Lars Gotheen

4:e resan, till Kanton, 29/4 1784 – 29/6 1786

Kapten: Nils Almroth
Superkargörer: Henric König P:son, Nils Torb:son Bredberg

Okänd ostindieresenär med proppfull skrivbordslåda

Christopher Hinric Braad (1728–81) är den relativt okände skeppskrivaren vid Ostindiska kompaniet som gjorde karriär genom att lämna in ett par utsökt genomarbetade reseskildringar till kompaniets ledning efter sina resor till Kina och Indien vid mitten av 1700-talet.

Cadiz, ur en av Braads handskrifter

Cadiz, ur en av Braads handskrifter

Inga av Braads texter har någonsin tryckts, men delar av dem finns nu att läsa i en ny avhandling i nordiska språk från Göteborgs universitet. Att närma sig Braads efterlämnade skrifter är lite som att tömma någons skrivbordslåda – efter mer än 250 år. Braad tycks aldrig ha blivit riktigt nöjd med det han skrev, men han sparade omsorgsfullt alla sina kladdpapper. Många av dessa har överlevt till våra dagar i gömmorna vid Uppsala universitetsbibliotek.

– För en språkvetare är detta material en guldgruva. Tack vare att det finns så många utkast med ungefär samma innehåll bevarade kan man på nära håll följa redigeringsarbetet och få en inblick i vilka stilideal en skribent vid den här tiden höll sig med, säger Rickard Melkersson, avhandlingens författare.

Rickard Melkerssons avhandling går igenom alla de kvarlämnade papperen från Braads resa till Kanton i Kina med skeppet Hoppet åren 1748–49. En stor del av arbetet ägnas åt att reda ut i vilken ordning de olika versionerna har tillkommit.

Vissa dokument är så kraftigt ändrade att de nästan inte går att läsa och allra mest kryptiskt är ett skrivhäfte av kinesisk tillverkning som Braad måste ha köpt under sitt uppehåll i Kanton och börjat skriva i under hemresan. Sidorna i gamla kinesiska böcker är dubbelvikta med vecket utåt, detta för att inte tuschet skall gå igenom, och så såg även Braads skrivblock ut från början.

– Men någonstans under resan har han kommit på att det går att sprätta upp sidorna och få dubbelt så mycket papper – resultatet är att texten kommer i total oordning. Plötsligt kom de verkliga förhållandena ombord och den knappt tjugoårige skeppskrivarens vardagliga vedermödor mycket nära.

Tre av handskrifterna studeras närmare och delar av dem finns med i renskriven form i avhandlingens sista kapitel.

En stor och viktig del av undersökningen ägnas också själva skriftsystemet, alltså åt att reda ut vad olikheterna mellan vissa snarlika bokstäver har för betydelse. Spelar det någon roll att u ibland har en snirkel över sig och ibland inte? Spelar det någon roll om det är v eller w som används? Spelar det någon roll vilken av fem eller fler olika varianter av stort S det står?

– Med en delvis ny metodik visar jag att så är fallet, och detta är ett resultat av principiellt värde för studiet av äldre handskrivna texter, säger Rickard Melkersson.

Pressmeddelande från Göteborgs Universitet 2013-06-25

Avhandlingen: Rickard Melkersson, Skrifterna från Hoppet, 2013

Braads skrifter från resan med Hoppet 1748-49