Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Oscar von Sydow

Oscar von Sydow

Oscar von Sydow

Oscar von Sydow

Oscar Fredrik von Sydow, född 12 juli 1873 i Kalmar, död 19 augusti 1936 i sitt hem i Drottningholm, var en svensk politiker och ämbetsman. Han var civilminister 1914-17, statsminister februari-oktober 1921, landshövding i Göteborgs och Bohus län 1917-1934 samt riksmarskalk 1934-36.

Han var son till magistratsekreteraren, rådmannen Henrik August von Sydow (1823-1876) och Euphrosyne Maria, född Modin (1836-1876). Han föddes i Kalmar, blev tidigt föräldralös och växte upp i Norrland. Han tillhörde en äldre Kalmargren av en tysk ätt, inflyttad från Pommern. Gift 16 oktober 1911 med Mary Emily Wijk (1884–1957), dotter till grosshandlaren Erik Wijk (1836–1910) och Emily, född Dickson (1849–1943). Paret fick tre barn, ambassadören Erik von Sydow (1912–1997), direktören Kristian von Sydow (1917–2008) och Marie, född 1919, gift Andréen. Oscar von Sydow var farfars far till Ebba von Sydow.

Oscar von Sydow tog mogenhetsexamen vid Högre allmänna läroverket i Östersund 1890 och studerade från samma år juridik vid Uppsala universitet, och tog redan 1894 sin hovrättsexamen där. Under sin ungdomstid blev han medlem i anrika ÖGF Lyran (Östersunds Gymnasiiförbund Lyran). År 1906 utnämndes von Sydow till tillförordnad expeditionschef i Civildepartementet, till ordinarie och assessor 1907 och hovrättsråd i Svea hovrätt 1909. På våren 1911 lämnar han departementet och blir tillförordnad landshövding i Gävleborgs län, innan han på hösten utnämns till landshövding i Norrbottens län.

I regeringarna Hammarskjöld och Swartz 1914-1917 var han civilminister (17 februari 1914-29 juni 1917) och inrättade 1914 Statens arbetslöshetskommission, samt genomförde 1916 års olycksfallsförsäkringslag. Åren 1919-1920 var han ledamot i den internationella kommission som enligt Versaillesfördraget skulle dra upp nya gränser mellan Danmark och det nya Tyskland.

Den 3 juli 1917 utnämndes von Sydow till landshövding i Göteborgs och Bohus län. Han blev den 15 september 1934 fil. hedersdoktor vid Göteborgs högskola.

Efter det att statsminister Louis De Geer, av sin egen ministär, tvingats avgå i februari 1921 hade kungen svårt att finna en villig regeringsbildare så nära ett riksdagsval. När Branting avböjt ett andra erbjudande gick till sist uppdraget till ännu en landshövding, Oscar von Sydow, som tackade ja och blev statsminister under perioden 23 februari–13 oktober 1921. von Sydow var påtänkt redan förra gången, men stod mer till höger än vad som passade de valtaktiska övervägandena hos såväl högerledaren Lindman, vilken inte ville att regeringen skulle betraktas som ”deras”, som Branting, vilken inte ville ge makten åt högern.

Partierna visste också att von Sydow var mer hårdhudad och mer politiskt slipad än De Geer d.y. von Sydow ställde villkor och tänkte inte leda en handlingsförlamad och maktlös regering. Han krävde att socialdemokraterna skulle lova stödja regeringen i centrala frågor om statsinkomster och försvar. Trots uppgörelser röstades även den nya regeringens förslag ned av riksdagen. Oscar von Sydows bestående insats blev beslutet om att lägga fram proposition om dödsstraffets avskaffande, ett förslag som regeringen Edén arbetat fram men som blivit liggande. Efter valet avgick hans regering planenligt.

Oscar von Sydow var ordförande för Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet från 1925. Han var ledamot av Lantbruksakademien, och av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg. Hedersledamot av Göteborgs- (hösten 1918) och Norrlands nationer i Uppsala samt av Göteborgs nation i Lund. Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps stora guldmedalj.

von Sydow var styrelseledamot i Ostkustbanan 1911-1912, renbetesdelegerad 1913—1919, ordförande i Statens arbetslöshetskommission 1914, svensk representant i Internationella kommissionen vid folkomröstningen i Slesvig 1919, ordförande i Arbetsfredsdelegationen och Arbetsfredskommissionen 1929 och ordförande i Statens steninköpskommitté 1931. Han var ordförande i styrelsen för Göteborgs högskola, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Chalmers tekniska institut och Göteborgs museum. Han innehade Norrbottens läns skytteförbunds guldmedalj.

Från 1934 och fram till sin död 1936 var von Sydow riksmarskalk.

Text från Wikipedia

Advertisements

Några landshövdingar

Endast för medlemmar

Broströms – sinnebilden för redarsocieteten

Del 1 av 12 i serien Finansfamiljer i Göteborg

Den 5 mars 2008 hade Göteborgs-Posten en artikel med rubriken ”Redarsocietetens siste har gått bort”. Artikeln handlar om Kristian von Sydow, den siste ur släkten Broström (han var gift med Marie-Christine Broström, dotter till Tor Erland J:son Broström, kusin med Dan-Axel Broström) som var chef för familjens rederi- och varvskoncern. En av de förfäder (farfar) som Veckorevyns chefredaktör Ebba von Sydow kallat arbetare. Han var naturligtvis allt annat än arbetare. Chef för ett av Sverige största företag och huvudman, under en tid, i en av de 5 familjer som av CH Hermansson på 1960-talet, i boken om de 15 familjerna, såg som de mäktigaste i de svenska näringslivet.

Broströms framväxt till en av de mäktigaste finansfamiljer startade redan 1865 då Axel Broström köpte sitt första fartyg. 1882 bildar Axel Broström, Ångbåts AB Ferm och några år senare, 1890, det som skulle bli koncernens moderbolag, Ångfartygs AB Tirfing. När Axel Broström dör 1905 har bolaget utvecklats till Sveriges största rederiföretag. Sonen Dan Broström tog över chefskapet i företaget och under hans tid startades en mängd olika dotterbolag med linjer över hela jordklotet, som exempelvis Svenska Ostasiatiska Kompaniet, Svenska Orient Linjen (SOL) och Svenska Amerika Linjen (SAL). Initiativet till SAL togs dock av Broströms konkurrent Transatlantic och dess initiativtagare Wilhelm R Lundgren. Företaget bedrev lasttrafik och passagerartrafik på Nordamerika. Det senare med bl.a. de välkända fartygen Kungsholm och Gripsholm i olika upplagor.

Dan Broström

Dan Broström

Vid Dan Broströms död 1925 kontrollerade Broströmskoncernen två varv, Götaverken och Eriksberg och var ett av Sveriges största företag. Hans änka, född Ann-Ida Mark, från en annan försvunnen göteborgsk finansfamilj, överlevde honom med 40 år och dominerade på många sätt den Broströmska släkten under sin levnad. Vid Dan Broströms död blev svågern J. Albert Janson, farfar till Kristian von Sydows fru, chef för familjeföretaget. Först 1949 tog Dan-Axel Broström, son till Dan, över ledningen.

Under 1950-talet skaffade sig Broströms intressen i svetsföretaget ESAB och 1965 i företaget Gunnebo Bruk. INtressena i Götaverken avvecklades under 1950-talet och 1963 övertog man 50% av aktierna i Uddevallavarvet (staten ägde den andra hälften). 1965 köptes också företaget Aug. Leffler & Son. Enligt den statliga koncentrationsutredningen hade familjen Broströms hel- och delkontrollerade företag ungefär 17 000 anställda år 1963.

Dan-Axel Broström levde delvis ett utsvävande playboyliv och var mycket omskriven i den göteborgska pressen. Det var också allmänt känt att han hade alkoholproblem och han avsattes som chef för familjeföretaget 1969 då Kristian von Sydow trädde in i hans ställe. Under 1970-talet hamnade koncernen i kris, precis som alla andra rederi- och varvsföretag. Varvet övertogs av staten utan att Broströms fick nån ersättning, 1976 döptes Tirfing om till Broströms Rederi AB och 1984 såldes hela linjenätet till Transatlantic. Resterna av bolaget köptes av ASEA år 1988 och 1992 såldes det till Shipinvest. Därefter kom ett nytt bolag i denna koncern att få namnet Broströms och det företaget har i dagarna köpts upp av Maersk.

1975 hade Kristian von Sydow efterträtts av Ingemar Blennow som VD i koncernen. Denne kvarstod till 1979. Enligt Industriverkets undersökning från 1978 hade företag som familjen Broström kontrollerade helt eller delvis endast 3 700 anställda år 1977 och familjens tid inom den svenska storfinansen var slut några år senare när det mesta av verksamheten såldes.

Jag har redan nämnt att familjen Mark och Broström var nära släkt. En annan familj som Broströms är släkt med är familjen Wijk, ytterligare en gammal finansfamilj från Göteborg. Kristian von Sydows far Oscar von Sydow var gift med Mary Wijk och Dan-Axel Broströms syster, Kerstin Broström var gift med Erik Wijk, under många år chef för Svenska Amerika Linjen. Erik Wijk är farfar till den vänsterradikale författaren med samma namn.

Förutom ovan nämnda Ebba von Sydow och Erik Wijk som ju finns i det offentliga Sverige, hittar man en del ättlingar till Broströms inom näringslivet. Jacob Broström, son till Dan-Axel arbetar bland annat i bolaget Business Region Göteborg AB, driver bolaget J.A.F. Broström & Partners AB och sitter i styrelsen för British-Swedish Chamber of Commerce tillsammans med bland annat Björn Savén i IK Investment och en del andra näringslivshöjdare. Flera hittar man annars i styrelsen för Herbert och Karin Jacobssons stiftelse, förutom Jacob Broström också Michael Moseby och Oscar von Sydow (far till Ebba von Sydow). Men som storfinansfamilj är familjen Broström död.

Läs mer: Sjöfartsmuseet, Populär Historia, GP, Ekonomisk Historia, Rötter, SSRS1, SSRS2, Vårt Göteborg, HD, GT, DN, AB, SVD, DM, Realtid, Resume, EX, GT, AB, LOKE, Ordfront,

Källor (förutom redan nämnda och länkade):
Algot Mattsson, Huset Broström, 1980
Algot Mattsson, En dynastis uppgång och fall, 1984