Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Niels Georg Sörensen

Niels Georg Sörensen

Niels Georg Sörensen (född 21 februari 1833 i Drøbak , avled den 21 juli, 1917 i Foss socken i norra Bohuslän var en svensk affärsman med norskt ursprung.

Han var son till en köpman, kapten och fyrförvaltare Abraham Georg Sørensen (född 1794) och Anne Elisabeth (Nancy) Samuelson (född 1801). Niels Georg Sörensen gifte sig 1859 med Magdalena Margarethe Dahl (1836-1861) dotter till köpman Hans Herlof Dahl (1801-1866) från Kristiansund. Hustrun dog i Stockholm 1861.

1871 gifte han om sig med den tretton år yngre Sofia (Lizinka) Elisabeth af Ugglas (1847-1924),  dotter till Louis af Ugglas (1814 -1880) från Stockholm. Hans första dotter Magdalena Margrethe Sörensen (1861-1924) från det första äktenskapet var 1883 gift med premiärministern och guvernören, Gerhard Louis de Geer af Finspång (1854-1935) . I sitt andra äktenskap hade han sönerna Olof Tryggve Sörensen (1879), Einar Folke Sörensen (född 1875) samt döttrarna Anna Elisabeth Sörensen (1874-1959) som var gift med Carl Gustaf Leuhusen (1865-1939) och Charlotte Antoinette Ingjerd Sörensen som dog som barn, bara 6 år gammal år 1883.

Reste till Spanien 1849, bara sexton år gammal och flera år. Också hans bröder Abraham Sörensen och Johan Sörensen (1830-1918) följde efter.

Från 1856 drev han träimportverksamhet i Barcelona tillsammans med Hans Astrup (1831-1898) från Molde som senare skulle bli norsk minister. 1861 startade firman en filial i  Stockholm med kontor i Flemingska Palatset  med Niels Georg Sörensen som ansvarig på plats. 1872 sålde Niels Georg Sörensen sin andel i företaget till Astrup. Han inveesterade pengarna i skogsegendomar och fastigheter samt startade sågverksbolaget Säfveåns AB i Göteborg tillsammans med sina bröder.

1872 köpte han det Fersenska palatset i Stockholm som bostad för sig och sin familj. Bröderna lämnade dock snart företaget och Johan Sörensen flyttade till Christiania (Oslo) där han etablerade sig i förlagsbranschen. Niels etablerade Sågvärksegarnes garantiförening och låg bakom flera uppfinningar han patenterade.

Han och hans familj var bosatta i det Fersenska palatset i Stockholm vilket år 1881 renoverades av de svenska arkitekterna Adolf Emil Melander (1845-1933) och Helgo Zettervall (1831-1907). Melander ritade också Torreby slott som Sörensen lät uppföra som sommarbostad år 1887 på Torreby egendom i Foss socken i norra Bohuslän.  Efter Sörensens död 1917 såldes det Fersenska palatset till Säfveåns AB som i sin tur sålde fastigheten år 1935. Torreby slott och egendom övertogs av hans tre barn i det andra äktenskapet. 1948 var de dock tvungna att sälja egendomen.

Fri översättning från norska Wikipedia med en del ändringar och tillägg.

Advertisements

Säfveåns AB som trävaruföretag

Del 4 av 8 i serien Trävarubolag

H.R Astrup (1831-1898) och Niels Georg Sörensen (1833-1917) grundade en trävarufirma i Barcelona 1855, Astrup & Sörensen, som där blev den största importören av trävaror. Niels Georg Sörensen flyttade 1861 till Stockholm för att sköta företagets filial i den svenska huvudstaden. Astrup flyttade 1864 själv till Stockholm och de båda kompanjonerna lade ner verksamheten i Spanien mot slutet av 1860-talet.

1868-1869 anlade de stället Skutskärs sågverk vid Dalälvens mynning.De utnyttjade platsens läge genom att flotta timret på Dalälven till Marmafjärden och sedan via en flottningsränna till Skutskär. Även en hamn byggdes i anslutning till sågen. 1872 lämnade Niles Georg Sörensen firman och 1885 sålde H.R. Astrup Skutskärs sågverk till Stora Kopparbergs Bergslags AB och flyttade till Norge.

Niels Georg Sörensen inköpet efter att han lämnat firman Astrup & Sörensen stora skogsegendomar i bl.a. Småland och Östergötland. Dessutom köpte han Sävenäs egendom vid Säveån utanför Göteborg. Där grundade han företaget Säfveåns AB och anlade år 1874 en stor ångsåg med hyvleri. Delägare i bolaget var bland annat hans både bröder Abraham Sörensen och Johan Sörensen samt Niels R. Parelius.

Företaget inköpte snart även Karlstads ångsåg där den huvudsakliga sågningen kom att lokaliseras. Vid Sävenäs i Göteborg inrättades en exportterminal och fabriker för vidareförädling av de sågade produkterna från Karlstad. Säfveåns AB och Sörensen inträdde också som delägare och intressenter i Mora-Vänerns Järnväg. Redan vid starten hade Säfveåns AB omkring 100 anställda i Göteborg och därefter ökade antalet anställda kraftigt med tiden. Vid mitten av 1880-talet hade företaget över 200 anställda, år 1890 360 anställda, år 1900 över 600 anställda och kring 1910 nästan 800 anställda.

1920 utgjorde styrelsen av G.L. De Geer (ordförande), J.A. Hansson, E.J. Nathorst-Böös, E.F. Sörensen (VD) och O.T. Sörensen.  De två sistnämnda var söner till Niels G. Sörensen medan Gerard Louis De Geer var gift med en dotter. Antalet anställda var totalt 1 100.

På 1920-talet kraschade Säfveåns AB ekonomiskt. Skandinaviska Kredit AB övertog ägandet,  tillgångar såldes av och på 1940-talet lades verksamheten i Göteborg ner och marken i Sävenäs sålde av efter hand. Bolaget var därefter vilande tills 1959 då det återupplivades som ett investmentbolag som fick överta Skandinaviska Bankens (tidigare Skandinaviska Kredit) aktier i Bolidens AB.

Andra källor: Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963

Säfveåns AB – ett klassiskt investmentbolag

Ursprungligen grundades Säfveåns AB som ett sågverksbolag. Sågverksbolaget skaffade sig stora markinnehav i östra Göteborg. Den som startade bolaget var norrmannen Niels Georg Sörensen, tidigare engagerad i Norrlands skogsindustri tillsammans med H.R. Astrup. De båda hade en trävaruimportfirma i Barcelona tillsammans, Astrup & Sörensen. När denna firma upplöstes 1869 anlade de båda kompanjonerna Skutskärs sågverk tillsammans.

1872 upplöstes kompanjonskapet och Sörensen köpte egendomar i Småland och Östergötland. Han köpte också Sävenäs egendom vid Säveåns mynning och anlade där ett sågverk år 1874, Säfveåns AB. Delägare i bolaget var också hans två bröder Abraham Sörensen och Johan Sörensen samt Nils Parelius. I början av 1900-talet var Säfveåns AB en av Sveriges största exportörer av sågade och hyvlade trävaror. Från start hade bolaget 100 anställda, för att år 1900 vara över 600. 1910 var det över 800 anställda i föetaget. Bolaget drev utöver sågen i Göteborg också en ångsåg i Karlstad vid denna tid. Nils Parelius lämnade företaget år 1905 och startade eget sågverk på Hisingen.

På 1920-talet kom Säfveåns AB i ekonomiska problem på grund av hög upplåning som hade finansierat expansionen. Skandinaviska Kredit övertog företaget och 1932 nedsattes aktiekapitalet rejält. Sågningen i företaget höll sig bra till slutet av 1920-talet men därefter minskade produktionen successivt för att slutligen läggas ner vid mitten av 1940-talet. 1944 såldes stora delar av företagets mark kring Säveån till SKF. Säfveåns AB blev ett vilande bolag under Skandinaviska Kredits kontroll.

Säfveåns AB förvandlades år 1959 till ett investmentbolag och fick då överta Skandinaviska Bankens aktier i Boliden och i AB Custos. Säfveåns AB kontrollerades av tre stiftelser som styrdes av Skandinaviska Banken i Göteborg och blev en central pelare i ägargruppen Skandinaviska Banken/Custos. Säfveåns AB var ett av de klassiska bankanknutna investmentbolagen tillsammans med Investor, Providentia, Industrivärden och Custos.

Med start 1963 och långt in på 1980-talet köpte Säfveåns AB på sig en mängd olika bolag, som exempelvis Ekman & Co som köptes från familjen Ekman, Fastighets AB Bohus, Gustaf Fagerbergs AB, Knivman, Jacobson & Ponsbach (1983) och Victor Hasselblad AB. 1985 såldes Hasselblad vidare till Incentive AB (idag Gambro AB). 1983 bildades också finansbolaget Probo AB ur Jacobson & Ponsbach som ett separat dotterbolag till Säfveåns AB. Utvecklingsbolaget Investment AB Gothia var ett dotterbolag till Säfveåns AB från nån gång på 1970-talet.

Säfveåns AB kom senare (1986) senare troligen fusionera med AB Catena, det bolag som idag är bilhandelsbolaget Bilia AB. Probo, Ekman & Co, Fastighets AB Bohus samt Fagerberg var fortfarande dotterbolag till Catena år 1992. Samma år var också Catena en av de större ägarna i Bilspedition (numera Schenker) som då också ägde kylrederiet Cool Carriers (tidigare Saléns, idag NYK Cool) och Atlantic Container Line (ACL, idag ägt av Grimaldi Group).

AB Catena men bytte 1997 namn till Bilia efter att de rörelsdrivande dotterbolagen sålts eller avvecklats. Andelen i Bilspedition, som nu hette BTL såldes till Finnlines Oy samma år. Fastighetsdelen knoppades av under namnet Catena år 2006. Det dotterbolag till Bilia AB som idag heter Säfveån AB var förut finansföretaget Probo AB. Huvudägare i Bilia blev senare Hagströmer och Qvibergs bolag Investment AB Öresund. Huvudägare i Catena är Erik Selin och Endicott Sweden AB. Det senare bolaget är dotterbolag till Sten Mörtstedts londonbaserade fastighetsbolag CLS Holdings.

Läs mer: AV1, SVD1, 2, E24, VA, DN, TV,

Andra källor:
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
C-H Hermansson, Monopol och storfinans – de 15 familjerna, 3.e uppl, 1971
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Årsredovisning Säfveån 1983
Årsredovisning Catena 1992
Årsredovisning Bilia 1997
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963