Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Mossen

En guide till Göteborgs stadsdelar – Krokslätt

Krokslätt är känt redan från medeltiden. Då tillhörde byn biskop Algot Brynolfsson i Skara. Redan från tidigt är det en märklig by då den är uppdelad på två socknar, Fässberg och Örgryte. Två av byns gårdar fanns i Fässberg socken och två i i Örgryte socken. Så var det i alla fall så tidigt som 1550 och kanske också innan dess. De förstnämnda var Hökegården och Sörgården. Det ena en gård som var ett militärt boställe och det andra en gård där innehavaren hade hand om post och andra transporttjänster.

I Örgryte socken låg Nordgården och Kongegården. Det senare var en skattegård där innehavaren betalade skatt till kronan och det förstnämnda var en så kallad frälsegård, dvs den var avsedd att tillhöra adelsmän. Krokslätts Nordgården ägde stora marker i Örgryte socken och var troligen den största gendomen efter kungliga (statliga) Älvsborgs Kungsladugård.

På Kongegårdens marker växte på 1700-talet upp en kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen vid Getebergsäng. Det var till stor del krogar som servade alla som vill bevittna eller hade bevittnat avrättningar på Göteborgs avrättningsplats som låg där Carlanderska ligger idag från 1702 fram till slutet av 1700-talet. Bebyggelsen gick under namnet Galgkrogarna och hade omkring 1774 cirka 50 invånare. När textilindustrin utvecklades och byggdes upp på 1800-talet växte denna kåkstad upp på Buråsberget och söderut så att också det gamla soldattorpet i Krokslätts by hamnade i området.

På marker som tillhörde Krokslätts Nordgården växte det tidigt upp arbetarstadsdelar i form av kåkbebyggelse precis utanför stadsgränsen till Göteborg i nuvarande, Albostaden i nuvarande Annedal och Landala. Dessa införlivades med Göteborg redan 1872 respektive 1883. Sistnämnda år inkorporerades också egendomen Gibraltar i Göteborgs stad vilket omfattade huvuddelen av det område som idag är Johanneberg.

Kring de olika textilfabrikerna och bryggerierna  längs med Mölndalsån växte det upp bostäder för de boende, först trähus i olika format, senare också landshövdingehus. Stadsdelar som Burås, Almedal, Elisedal, Mossen och Kallebäck växte fram. Förutom Kallebäck och Mossen låg dessa områden på Kongegårdens tidigare mark. 1884 bildades Krokslätts municipalsamhälle inom Örgryte landskommun. Municipalsamhället omfattade allt som var kvar av Örgryte väster om Mölndalsån. De delar av Almedal som låg öster om ån ingick inte i Krokslätt utan i Kallebäck och Skår medan delarna av dagens Liseberg och den gamla Saab-fabriken (på den tiden Bohus Mekaniska Verkstads AB) på östsidan av ån då låg i Jakobsdal.

På Krokslätt Nordgårdens (som då hette Fredriksdal) ägor växte också en villabebyggelse i slutet på 1800-talet och början av 1900-talet fram på och nedanför bergen  precis på gränsen till Mölndal. På flera håll sträckte sig bebyggelsen över gränsen. Dessa områden kallas idag Fredriksdal ihop med den senare solgårdshusbebyggelse som senare byggdes där den gamla frälsegårdens huvudbyggnad låg ner mot Elisedal och norr om villabebyggelsen. Nordgårdsgatan som fortfarande finns kvar i Elisedal som en oanvändbar gatstump mellan ett par byggnader och över en parkering var uppfarten till gårdens huvudbyggnad. Väster nuvarande Örgryte äldreboende och Krokslätts sjukhem är 1700-talsvägen som gick till Kongegårdens uthemman Burås fortfarande använd och existerande som en icke-officiell gångväg.

1922 införlivades hela den kvarvarande delen av Örgryte socken med Göteborg. Krokslätts municipalsamhälle blev en stadsdel i Göteborg med namnet Krokslätt. För många som bor i området är detta dock ett icke-existerande namn. Istället bor en i Mossen (väster om Fridkullagatan inklusive Chalmers studenthem men inte villorna i Grågåsgatans omgivning), Burås, Getebergsäng, Almedal, Elisedal och Fredriksdal.

Burås omfattar allt från Buråskyrkan i söder till Gyllenkroksgatan-Eklandagatan i norr som ligger öster om Fridkullagatan, norr om Kullegatans hus och väster om Mölndalsvägen förutom Örgrytehemmet, Örgrytekolonin och Almedal. Almedal är området söder om Framnäsgatan men nedanför backen och omfattar idag också Lyckholms bryggeri, före detta Almedahls fabriker och andra industrier på östra sidan Mölndalsån. Burås inkluderar det gamla villaområdet, studenthemmet Olofshöjd, Barnrikehusen kring Framnäsgatan, miljonprogramsfastigheterna på Glasmästargatan med mer. Det är en av Göteborgs socialt mest diversifierade stadsdelar.

Elisedal omfattar Örgrytekolonin, ett nybyggt kvarter invid, ett studenthem samt industri- och kontorsområdet söder därom fram till Mölndalsgränsen vid Lana på västra sidan Mölndalsån. Östra sidan Mölndalsån är egentligen Kallebäck men får nog idag anses vara en del av Elisedal. Men de som bor där idag kallar troligen inte sitt område för Elisedal även om spårvagnshållplatsen heter så. Lana är inte och har aldrig varit en stadsdel, det var namnet på en fabrik som låg vid stadsgränsen.

Många studenter och nyinflyttade som bor området kallar Burås för  Johanneberg efter den mer kända stadsdelen i norr och eftersom det står på bussen som går till gränsen mellan Burås, Mossen och Johanneberg. Fredriksdal kallas i allmänhet Fredriksdal, Almedal kallas Almedal och Getebergsäng som omfattar  remsan mellan Liseberg och Mölndalsvägen samt parkeringen söder om Liseberg samt numera också de delar av Jakobsdal som hamnat väster om motorvägen. Dessutom inkluderas husen längs med Mölndalsvägen fram till Buråsliden oftast i benämningen

Idag ingår hela Krokslätt i Krokslätt primärområde tillsammans med delar av Kallebäck, Skår och Jakobsdal som numera ligger väster om motorvägen såväl som en del av Johanneberg som består av Carlanderska sjukhuset och bebyggelsen norr därom ner till Korsvägen. Humanisten och Renströmsparken ligger dock inte i Krokslätts primärområde.

Kyrkligt ingår Krokslätt i Johannebergs församling som bildades 1929 genom utbrytning ur Vasa församling. År 1951 överfördes Krokslätt från Örgryte församling och samtidigt återfördes ett större område till Vasa församling.

Källor: Kartor som jag har i min ägo, samtal med äldre släktingar till min fru, böcker av Sören Skarback och skrifter från den numera sannolikt insomnade stadsdelsföreningen Gamla  Galgkrogspojkar och töser. Dessutom Wikipedia och egen lokalkännedom.

 

Advertisements

IK Virgo – Lilla Milan

Den 17 juni 1909 bildade några grabbar från Getebergsäng (som då låg utanför stadsgränsen i Örgryte socken och Krokslätts municipalsamhälle) en fotbollsförening som de kallade Örgryte BK. Örgryte IS protesterade dock 1913 mot att namnet var för likt och föreningen tvingade således till en namnändring. Föreningen tog då istället namnet efter det café som föreningen hade bildats på, Café Virgo på Smedjegatan i Västra Nordstaden och blev Idrottsklubben Virgo (IK Virgo) också kallade Lilla Milan på grund av att de spelar i likadana dräkter.

Den första klubblokalen hyrdes nere vid Balders Hage beläget inne på dagens Liseberg. Därefter följde olika klubbutrymmen vid Buråsskolan, Buråsliden och Varbergsgatan. Den 8e augusti 1981 brann klubbhuset ner inklusive klubbens dokumenterade historia i form av bilder och priser. Därefter följde lokaler vid Framnässkolan, Göteborgsvägen 91 i Mölndal, Kallebäck, Dalbogatan i Krokslätt, Johannebergs IF gamla klubblokal på Mossen för att slutligen år 2010 hamna i Landala IFs gamla klubblokal på Mossens IP.

Virgo hade fina framgångar på 1910-talet. Men Virgo värvades därefter sönder av de större de föreningarna. Virgospelarna blev, tack vare sin omtalat fina teknik, ett hett villebråd för stadens alliansklubbar.  Mest framgångsrik på landslagsnivå blev Ivar ”Klinga” Klingström med sina 24 A-landslagsmatcher efter att ha representerat ÖIS. Ivar missade dock tyvärr 1924 år OS-turnering, dåtidens motsvarighet till VM, då han inte fick ledigt från jobbet. Andra Virgofostrade landslagsspelare från denna tid var Harry ”Dicko” Magnusson, Nils ”Skottland” Larsson, Bror ”Brollan” Carlsson, Henning ”Charmören” Helgesson, Åke ”Bajen” Hansson, Arthur (egentligen Algot) Bengtsson och Evert ”Sperlingen” Hansson. ”Lång-John” Nilsson vann den allsvenska skyttligan 1931. Trotts att han bara fick chansen i två landslagsmatcher, gjorde han hela 6 mål i den gulblåa tröjan. Sammanlagt har Virgofostrade spelare representerat Sverige i 89 landskamper. De nämnda spelarna hade lämnat IK Virgo när de spelade i landslaget och både Ivar Klingström och Evert Hansson spelade för ÖIS. De växte dessutom upp bara 100 meter från varandra på Kopparslagaregatan i Burås.

Under första världskrigets svåra år lyckades också IK Virgo klättra uppåt i seriesystemet, och under den serielösa säsongen 1919 kvalade de till SM. Där förlorade de dock mot GAIS, som sedermera blev Svenska mästare. Säsongen 1920-21 spelade klubben i Västsvenska serien, då gällande som andra division i Sverige, och kom på sjätte plats. 1922-23 tog IK Virgo sin bästa placering någonsin, när de kom tvåa i Västsvenskan efter Fässbergs IF. IK Virgo blev det året rankat 18:e bästa lag i Sverige. 1925 blev det utträde ur Västsvenskan och sedan dess har IK Virgo aldrig varit med på elitnivå, även om man hade chansen i en kvalmatch mot IF Welox 1928.

IK Virgo hade en viss tillbakagång under 1930-talet då man låg i Göteborgsserien (ungefär motsvarande dagens division IV) och sedan var nere i klass II (det vill säga division V). Under krigsåren fick Virgo ett visst uppsving och kunde efter kriget mönstra ett starkt lag som 1950 avancerade upp till lägsta nationella serien division III (motsvarande dagens division 1). På denna tid användes gamla Krokslättsvallen vid Göteborgsvägen i Mölndal som hemmaplan.

Mot slutet av 50-talet blev det svårare och svårare med återväxten. Virgo hade sinat på ungdomsspelare och talanger från de egna leden. En av anledningarna var att de områden som låg inom IK Virgos upptagningsområde blev allt mer ungdomsfattiga. 1968 var sista gången som Virgo lyckades avancera en serie under 1900-talet, när de gick upp till division IV.

1970 åkte klubben ur division IV tillsammans med BK Häcken och 1986 åkte man ur division V. Ledarna tröttnade och spelarna blev äldre och äldre.  Träningsplan saknades och tränade därför på de gräsplättar som kunde hittas i villaområden. Det var också under denna period som klubbhuset på Varbergsgatan i Fredriksdal brann ner till grunden.

16 mars 1990 ändrades namnet till IK Virgo/Lindhaga efter en sammanslagning med Lindhaga IF. Det något otympliga namnet ändrades den 10 februari 1991 till Virgo LIF. Sammanslagningen ledde till att klubben fick ett tillskott av spelare, men Lindhagas spelare var också på väg att sluta så problemen sköts bara uppe ett par år. Men samtiigt hade klubben ekonomiska problem med skulder på 500 000 kronor.  Klubben räddades dock genom insatser från några medlemmar. Den 9 januari 1997 ändrades namnet tillbaka till det ursprungliga, IK Virgo, efter en sammanslagning med KF Fotbollslaget som då sköt till med ytterligare ett några spelare.

Den stora vändningen för klubben kom när Erik Gregorsson tog över tränarsysslan i början av 2000-talet.  År 2004 vann laget division VII och 2007 blev Virgos bästa år sedan 1980-talet när laget tog en fjärdeplats i division VI B. Under 2010-talet breddades spelarunderlaget. Mycket tack vare att klubbstugans placering på Mossen och dess närhet till Chalmers Tekniska Högskola och flertalet av Göteborgs Studenthem präglades föreningen under dessa år av en härlig blandning av nyinflyttade studenter och urgöteborgare. Detta borgade för att föreningen år 2009, samma år som de firade 100 år, kunde vinna Div. 6B Göteborg. Året efter spelade klubben således åter i Div. 5 för första gången på 24 år.

2011 var första gången på nästan 50 år som Virgo mötte sin lokala ärkefiende Mossens BK i seriesammanhang. Lillebror Virgo gick segrande ur den striden. Detta efter att ha vunnit första derbyt med 2-1 med två man mindre i matchens slutskede och efter 2-2 i en av höstdelens få ljuspunkter.

2012 vann klubben division 5A och avancerade till lokalfotbollens finrum, division 4, efter 50 års frånvaro.

2017 spelar IK Virgo i Div 3 Nordvästra Götaland och har alltså avancerat ytterligare en serie vilket skedde efter att ha blivit etta i division 4 år 2014. Hemmamatcher spelas på Mossens IP eller Guldheden Södra. Därmed ligger IK Virgo en serie högre än lokalkonkurrenten Mossens BK. Mossens BK är dock den större klubben med en stor ungdomsverksamhet.

Texten i huvudsak från IK Virgos hemsida, men bearbetad, förkortad och redigerad.