Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Lars Bergman

Rosenlund

Endast för medlemmar

Lundström – Rosenlund

Del 23 av 26 i serien Göteborgskapitalet

Carl-David Lundström (1809-1879), son till prästen Niclas Lundström och Maria Levgren, etablerade sig som köpman i Göteborg år 1834. Maria Levgren var dotter till grosshandlaren Lars Levgren (1784-1824) och syster till Anders Georg Levgren (1788-1857).

Den vinhandelsfirma han grundade 1834 tillsammans med John Swalin, Lundström & Swalin, lämnade han dock redan 1837. Därefter var han anställd hos J.E. Geijer i 3 år och  från 1841 i Alex.Barclay & Co.

1846 grundade Lundström, då anställd i Alex. Barclay & Co, tillsammans med Alex. Barclay & Co  samt Röhss & Brusewitz Rosenlunds Spinneri som åren efter det uppförde ett stort bomullspinneri vid  i Göteborg, i det område som idag har namn efter fabriken. Ytterligare en delägare var Lars Bergman troligen via delägarskap i Alex. Barclay & Co. C.D. Lundström blev disponent för det nya företaget. Lars Bergman far till C.D. Lundströms fru Malin (Amalia) Bergman (1816-67). 1854 inköptes också det gamla Sahlgrenska sockerbruket i Gamlestaden där en filialfabrik öppnades.  1855 hade Rosenlundsföretaget 500 anställda vid sina två anläggningar som också kompletterats med ett väveri vid fabriken inne i Göteborg.

På 1870-talet expanderade Rosenlundsföretaget kraftigt och fabriken i Gamlestaden byggdes ut med ett helt nytt spinneri i en ny byggnad. 1873 köptes dessutom Anderstorps spinneri i Lindome. Vid mitten av 1870-talet hade företaget  cirka 1 000 anställda.

Carl David Lundström

Carl David Lundström

Emellertid fick firman problem på grund av spekulationerna i bomull som den ena huvudägaren, Alex. Barclay & Co ägnade sig åt. Alex. Barclay & Co gick i konkurs år  1877. Under trycket från denna konkurs tvingades Rosenlundsföretag avveckal filialverksamheterna. Gamlestadsfabrikerna såldes till Johansson & Carlander. Kvar blev bara fabriken inne i staden och 1880 när den såldes till Charles Hill hade den 250 anställda. Han innehade Rosenlunds Spinneri AB intill 1883 när verksamheten överläts på en nytt bolag ägt av hans son Edmund Hill och G. Rettig från Stockholm. 1894 rekonstruerades detta företag med Edmund Hill, D.G. Restadius och Gustaf Werner i styrelsen. 1902 brann fabriken ner och företaget avvecklades.

Carl David Lundströms son David Lundström (1847-1924) var gift med Hilda Prytz (1854-1933). Deras son var Einar Lundström (1877-1917). Utöver David Lundström hade Carl David Lundström ytterligare två söner, Victor Lundström och Carl Lundström. Victor Lundström ägde godset Cederslund i Bohuslän. Sondottern Dagmar Lundström (1867-1932) var gift med statsministern Carl Swartz (1858-1926).

Andra källor:
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-24

Barclay – bomull och socker

Del 10 av 26 i serien Göteborgskapitalet

Alexander Barclay (1778-1833) var ytterligare en av de skottar som kom till Göteborg för att tjäna pengar under kontinentalblockaden och Napoleonkrigen. En i den första vågen tillsammans med sådana som Robert Dickson d.ä. och David Carnegie d.ä.

1807 kom han till Göteborg och 1815 grundade han Alex. Barclay & Co. Firman blev en av de ledande järnexportfirmorna i Göteborg under 1820- till 1840-talen. Utöver järn exporterade firman också trä samt var stadens största bomullsimportör.

1847 deltog Alex. Barclay & Co i bildandet av Rosenlunds Spinneri tillsammans med firman Röhss & Brusewitz och initiativtagaren C.D. Lundström. Ägare av Alex. Barclay & Co vid denna tid var Alexander Barclay d.y. (1817-1885), brorson till firmans grundare och Lars Bergman, svärfar till C.D. Lundström (1809-1879). År 1854 inköpte Rosenlund också familjen Magnus gamla sockerbruk i Gamlestaden och inrättade där en filialfabrik, ett spinneri och blekeri. På 1860-talet låg produktionen i Gamlestaden nere under flera år, men på 1870-talet byggdes det nytt och det investerades kraftigt i fabriken där och 1873 köptes Anderstorps spinneri i Lindome. 1875 hade firman över 1000 arbetare i sina fabriker, varav hälften i Gamlestaden.

Firman Alex. Barclay & Co spekulerade samtidigt kraftigt i bomull och misslyckades med detta varvid en konkurs var ett faktum år 1877. Eftersom firman ägde 1/3 av aktierna i Rosenlund och hade lånat ut bedytande belopp till textilföretagets expansion innebar detta också problem för Rosenlundsföretaget som tvingades sälja fabrikerna i Anderstorp och Gamlestaden. De senare köptes av firman Johansson & Carlander år 1880. C.D. Lundström dog 1879 och Rosenlundsbolaget övergick då i Charles Hills ägo.

John Barclay (1810-1867), äldre bror till Alexander Barclay d.y., blev 1851 delägare i D. Carnegie & Co HB med 1/7 av kapitalet vilket svärfadern Jan Lamberg (1771-1834) varit hälftenägare från 1803 till sin död. Innan dess hade John Barclay varit delägare i det konkurrerande sockerbruket Idogheten mellan 1827 och 1849. Företaget ägdes tillsammans med F. Willerding. Vid faderns död år 1867 inträdde John Barclays bror Alexander Barclay i D. Carnegie & Co istället. Vid hans konkurs år 1877 inlöstes hans andel i bolaget. Även en annan delägares, Morris Jacobson, andel inlöstes samtidigt.

John Barclay och Martina Lamberg

John Barclay och hans fru Martina f. Lamberg.

En son till John Barclay, George Barclay (1841-1921) gifte sig med Wilhelmina Dickson från den rika och inflytelserika Dickson-familjen. Dottern Martina Barclay gifte in sig i familjen Gibson och en syster var gift med handels- och industrimannen Peter Hammarberg.

I dagens Sverige finns det två personer med namnet Barclay som kan hittas bland företag och verksamheter. Bägge på olika sätt involverade i fatsighetsbranschen. Det är dels William Barclay (1928-) och Max Barclay (1971-), verksam inom fastighetsbolaget Newsec.

Läs mer: Systembolaget, Katolska kyrkan Gbg1, Katolska kyrkan Gbg2, HGU,

Andra källor:
Ivan Lind, Göteborgs Handel och Sjöfart 1637-1920, 1923
Carl. A Tiselius, Göteborg under kontinentaltiden 1808-1810, 1935
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
G. Bodman, Göteborgs äldre industri, 1923
H. Fröding, Berättelser ur Göteborgs äldre historia, 1919