Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Konstnär

Carl Olsson (konstnär)

Endast för medlemmar

Christina Elisabeth Carowsky

Christina Elisabeth Carowsky, född 5 mars 1745 i Göteborg, död 1797, svensk konstnär.

Dotter till Maria Carowsky och Michael Carowsky. Carowsky var välkänd som porträttmålare i Göteborg. Gift 1787 med rektorn vid Göteborgs trivialskola Engelbert Jörlin.

Text från Wikipedia

Ingrid Simonsson

Svensk konstnär som föddes 1885 som Ingrid Gustafsson. Dotter till disponenten Hans Gustafsson och Fanny von Zweigberk. Hon dog 1977. Från 1915 gift med konstnären Birger Simonsson (1883-1938).

Utexaminerad 1907 från Tekniska skolan i Stockholm som mönsterritare. Ägnade sig därefter åt mönsterritning för textilier, keramik och tapeter. Hon var även lärare vid Tekniska Skolan en tid. Levde åren 1916-19 i Göteborg och därefter i Paris till 1926.

Under sitt senare liv målade hon också akvarell och olja. Gav 1970 ut en bok, Konstliv kring det unga seklet, som handlade om de konstnärskretsar hon och hennes man rört sig i.

Gösta Sandels

Gösta SandelsAdrian Gösta Fabian Sandels, född 25 april 1887 i Göteborg, död 14 augusti 1919 i Granada, Spanien, var en svensk konstnär. Son till fotografen Carl Sandels och Emma Tillberg. Sandels var från 1917 gift med Elaine Hallberg (1891–1967) som senare gifte om sig med Pär Lagerkvist.

Sandels studerade i Konstnärsförbundets skola, 1907 flyttade han till Paris och levde sedan ett kringresande liv, bland annat i Spanien, Sydfrankrike, Stockholm, på svenska västkusten, i Göteborg och i Kungälv. I Kungälv bodde han tillsammans med vännen Birger Simonsson åren 1914-16.

År 1909 deltog Sandels i ”De ungas” utställning, bland annat med porträtt, stadsmotiv och stilleben:

Simonsson tillhörde västkustfalangen av de så kallade 1909 års män, som introducerade den moderna konsten i Sverige. Sandels anslöt sig till Simonsson när denne kom i bråk med Isaac Grünewald. Sandels var en helt annan typ än den självsäkre reklammakaren Grünewald – han var inbunden, nervig och stammade.

Under sitt liv sålde Sndles mycket lite konst och han räddades delvis av den rika Conrad Pineus i Göteborg som sponsrade hans flytt till Granada och gjorde äktenskapet med Elaine Hallberg möjligt. Hans liv blev dock kort på grund av tyfus och olycka i Granada:

Sandels drabbades av tyfus, med hög feber och yrsel. Elaine somnade ifrån en natt, då maken vacklade fram till det låga balkongräcket, föll och dog av skadorna.

Sandels finns representerad bland annat på Nationalmuseum i Stockholm och Göteborgs konstmuseum.

Torget i Kungälv

Torget i Kungälv

Agnes Heiberg-Mannheimer

Föddes den 16 maj 1894 i Göteborg som Agnes Mannheimer, död 8 februari 1934 i Oslo, var en svensk-norsk konstnär. Hon var dotter till Otto Mannheimer och Charlotte Abrahamson och från 1922 gift med konstnären Jean Heiberg.

Hon studerade för Birger Simonsson vid Valands målarskola i Göteborg och vid Carl Wilhelmson och Grünewalds målarskolor i Stockholm samt för Henrik Sørensen i Oslo och under ett flertal studieresor till Frankrike. Separat ställde hon ut på bland annat Kunstnerforbundet i Oslo 1931 och hon medverkade i Oslos høstutstilling 1933.

Hon var i sin tidiga konst påverkad av Göteborgskonstnärerna Birger Simonsson och Gösta Sandels medan hon i slutet av sin levnad tog intryck av det strävare norska måleriet.

Hennes konst består av stilleben, porträtt ,figurmotiv, blommor och landskap med motiv från Skåtøy vid Kragerø och Holmsbu. Agnes Heiberg är representerad vid Göteborgs konstmuseum.

Ett flertal minnesutställningar har visats med hennes konst, den första var 1935 i Göteborgs konsthall som visade verk av Charlotte Mannheimer och Agnes Heiberg som båda avled 1934. Galleri God Konst i Göteborg visade ett urval av hennes produktion 1947 och Kunstnerforbundet i Norge visade 1964 ett urval av hennes akvareller som var målade 1917-1934.

Text från Wikipedia.

På landet, 1930.

Birger Simonsson

Birger Simonsson

Birger Simonsson

Birger Simonsson, född 3 mars 1883 i Uddevalla, död 11 oktober 1938 i Stockholm, var en svensk målare. Föräldrarna var bokhållaren Johan Simonsson och hans hustru Maria f. Widerberg. Från 1915 gift med konstnären Ingrid Simonsson (f. Gustafsson, 1885-1977).

Simonsson studerade vid konstskolor utomlands och i Sverige i flera år:

vid Kristian Zahrtmanns målarskola i Köpenhamn hösten 1904. Där fick han bl a som kamrat norrmannen Henrik Sørensen och de blev vänner för livet. Sedan följde studier vid Konstnärsförbundets skola i Stockholm med Karl Nordström som lärare. Men kontinenten lockade: Académi Colorossi i Paris 1906, någon tid hos prof. Hölzel i Württemberg och slutligen de viktiga studierna hos Matisse 1908-1910.

Birger Simonsson tillhörde konstnärsgruppen ”De unga” som debuterade  vid en utställning på Hallins konsthandel på Drottninggatan i Stockholm i mars 1909. Gruppen kom därför också att kallas 1909 års män. Utställningen 1909  innebar modernismens genombrott i Sverige.

I början av 1910-talet vistades Birger Simonsson främst i Göteborg. Han var 1914-16 tillsammans med vännen och målarkollegan Gösta Sandels bosatt i Kungälv. Åren 1916-19, bodde han återigen i Göteborg, sedan han utsetts till föreståndare för Valands rit- och målarskola där han också var lärare under samma period.

1919-26 bodde han i Paris. Somrarna tillbringades  i Normandie, Sydfrankrike, och på svenska Västkusten. Från hösten 1926 till sin död 1938 var han bosatt i Stockholm med sommarvistelser på Västkusten, Torekov 1925-28 samt Koön vid Marstrand 1929-38. År 1931 blev han professor vid Konsthögskolan.

Han målade soldränkta bohuslänska landskap, kvinnor och barnporträtt. Simonsson är representerad vid Nationalmuseum i Stockholm.

Badande 1937

Badande 1937

Charlotte Mannheimer

Charlotte Emma Mannheimer, född 5 april 1866 i London, död 10 september 1934 i Göteborg, var en svensk konstnär och mecenat.

Charlotte Mannheimer var dotter till grosshandlaren Abraham Meyer (Arnold) Abrahamsson (1831–1911) och Flora Henriette de Jongh (1842–1922). Hon var från 1893 gift med advokaten Otto Mannheimer samt mor till Agnes Heiberg och Edgar Mannheimer samt syster till Florence Olga Abrahamson.

Charlotte Mannheimer studerade konst på South Kensington Art School i London 1882 och vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn 1887. Hon medverkade från 1893 i utställningar i Köpenhamn, Stockholm och Göteborg. Hennes konst består av stilleben och landskapsmålningar och några porträtt. En minnesutställning med hennes och dotterns konst visades på Göteborgs konsthall 1935 och på Konstnärshuset i Stockholm genomfördes en större utställning med hennes konst 1950.

Förutom målning arbetade hon för att sprida samtida konst till Göteborgs skolor. Hon stödde också konstnärer som Sigrid Hjertén, Sigfrid Ullman, Birger Simonsson och Gösta Sandels. Hon var också en drivande kraft i grundandet av Göteborgs Högre Samskola 1901.

Charlotte och Otto Mannheimer har donerat medel till en fond i deras namn, instiftad 1912. Fonden har bland annat köpt in konst till skolor och sjukhus i Göteborg och delar idag ut stipendier till konstnärer och pedagogisk utveckling och forskning.

Mannheimer är som konstnär representerad på Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum och Nasjonalgalleriet i Oslo.

Texten i huvudsak från Wikipedia.

Ivar Arosenius

Endast för medlemmar

Gerhard Henning

Gerhard Henning

Gerhard Henning 1908.

Gerhard Henning föddes 27 maj 1880 i Stockholm som Gerhard Nilsson, död 16 september 1967 i Hellerup i Danmark, var en svensk-dansk skulptör och verksam vid Den Kongelige Porcelænsfabrik 1909-14 och 1920-25. Han var gift med väverskan och textilkonstnären Gerda Henning (1891-1951).

Gerhard Henning var son till skräddaren August Henning Nilsson och Alma Sofia Göthberg. År 1882 flyttade familjen till Köpenhamn, därefter 1894 till Helsingborg, och 1896 till Göteborg. Han arbetade som målarlärling samtidigt som han på kvällarna studerade vid Slöjdföreningens skola 1897-98. Där blev han vän med Ivar Arosenius. År 1898 blev båda elever på Valands konstskola under ledning av Carl Wilhelmson.

Gerhard Henning och Ivar Arosenius sökte sedan till Konstakademien i Stockholm. Ivar Arosenius blev antagen, men inte Gerhard Henning. Båda två flyttade dock till Stockholm, där Gerhard Henning hade blivit antagen vid Konstnärsförbundets skola. Snart lämnade Ivar Arosenius Konstakademien på grund av otrivsel med ledningen och Gerhard Henning lämnade Konstnärsförbundets skola. Han bosatte sig på det konstnärshem, som mecenaten och konstsamlaren Ernest Thiel hade startat.

År 1900 återvände han till Göteborg för att börja på Valands konstskola. Det dröjde inte heller länge tills också Ivar Arosenius flyttade till Göteborg. Där bildades ett kotteri runt de båda, i vilket bland andra Ole Kruse ingick. Trion Arosenius, Henning och Kruse tillhörde sällskapet Brödernas inre krets och lämnade också minnen i form av dekorationer i det numera byggnadsminnesförklarade Soltorpet som ägdes av redaren Werner Lundqvist.

Gerhard Henning vid denna tid ännu inte hittat sin särart. Han betraktade med intresse många av de gamla mästarna. Mest påverkades säkert hans tecknande och måleri av Ivar Arosenius. Genom ett stipendium från Otto och Charlotte Mannheimer kom Henning till Rom, där han framför allt studerade skulptur på museerna. Åren 1907-08 kom genombrottet. Vid det laget delade han ateljé med Filip Wahlström i Göteborg. Den låg på Drottningatan 35.

Från 1909 till 1914 var han anställd på Den Kongelige Porcelænsfabrik i Köpenhamn. Där skapade han sina mest kända figurer, som Nickedockan Anne-Marie (1909), Faun och Nymf (1910), Prinsessan på ärten (1911, för vilken han; vann guldmedalj i Paris) och Kinesisk brud (1922). Vid sidan om fortsatte han med sin egen konst. År 1914 var han trött på porslinsfigurer och lämnade företaget, men blev kvar i Köpenhamn. Åren 1920-25 arbetade han under en andra period på porslinsfabriken.

Under 1920-talet kom han igång med skulpterandet på allvar. År 1924 hade han sin första separatutställning. Två år senare vann han en pristävling om utsmyckning i Malmö med en skulptur av en sittande flicka. Den förverkligades senare som skulpturen Öresund. År 1937 mottog han Thorvaldsenmedaljen. Under 1930-talet blev han dansk medborgare.

Sittande flicka,

Sittande flicka, skulptur på rådhusets innergård i Göteborg

Text i huvudsak från Wikipedia

Filip Wahlström

Filip Artur Wahlström, född 5 augusti 1885 i Göteborg, död 9 juni 1972 i Göteborg, var en svensk konstnär och författare. Föräldrar var sjökaptenen Axel Gustaf Samuel Wahlström (1847-1923), gift 1882 med Alice Maud, född Seaton i London, död 1904.

Filip Wahlström var gift med med Anna Elisabeth, född Olsson-Dahlin 1886 i Gagnef, Dalarna, död 1971 i Göteborg.

Filip Wahlström utbildades vid Valand och var privatelev hos Gerhard Henning, som han delade ateljé med 1907-1908. Utöver flera böcker om konst har han 1965 gett ut sina memoarer med titeln Sanningen om Filip samt har lämnat bidrag till Ivar AroseniusOle KruseGerhard Henning. Minnesbilder nedtecknade av Signe Lagerlöw-Sandell, Ernst Spolén, Asta Linden-Buchman, Sven Sandström och Filip Wahlström, utgiven av Lagerlöw-Sandell, M. Signe med flera.

Retrospektiv utställning på Kronhuset i Göteborg 1970. Representerad på Göteborgs konstmuseum. Teckningar av Filip Wahlström med göteborgsmotiv finns i de stadshistoriska samlingarna på Göteborgs Stadsmuseum.

Text från Wikipedia