Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Kapare

Carolus XII

Kaparfregatt ursprungligen köpt år 1708 från Frankrike. Köpare var Sebastian Tham för fraktfart på Medelhavet. Fördes då av Christian Gathe. Fick kaparbrev den 23 oktober 1711 och hade då Sebastian Tham, Hieronymus Gripenstedt, Matthias Schildt, David Amija och Alexander Williamsson som delägare. Befälhavare ombord år 1711 var Olof Anckarström.

Med Carolus XII som då förde 10 järnkanoner och 12 träkanoner (dvs attrapper), begav sig Olof Ankarström år 1712 till den norska kusten för att bedriva kaperiverksamhet men hade i juni 1712 oturen att bli tagen av en norsk kapare från Bergen, vilken emellertid beviljade Ankarström och hans besättning fritt avtåg.

Advertisements

Måns Månsson

Även kallad Magnus Månsson. Född före 1690 i Hagen, Onsala och död före 1721. Kusin med Olof Nilsson Hammar, far till Ingela Hammar som var gift med Lars Gathenhielm. Skeppare, storredare inklusive kaparredare. Bl.a. delägare i kaparhuckerten La Bonne Espérance.

La Bonne Espérance

Kaparhuckert som anmäldes den 6 mars 1711 av delägarna Olof Häger, Magnus Månsson, Cornelius Thorsson och Claes Habicht. Befälhavare år 1711 var Olof Larsson men i augusti samma år efterträddes han av Anders Strömberg.

En huckert eller hukare var ett rundgattat fartyg på cirka 100-150 ton, vanligen galeastacklat. Ibland försett med råsegel även på aktermasten och då kallat krysshuckert. Oftast lättare bestyckat men hade goda seglingsegenskaper och var lättmanövrerat. Var därmed mycket lämpligt som kaparfartyg.

Kaparfartyg under det stora nordiska kriget 1700-21

Kaparfartyg i Göteborg eller ägda av göteborgare under det stora nordiska kriget 1700-21.

Namn, årtal

Aftonstiernan, 1715-
Amazone,
Andromeda, 1711-17
Anna Margaretha, 1711-

Braxen, 1716-

Carolus XII, 1711-
Concordia, 1716-
Constantia, 1710
Cupido, 1717-

Dankbarkeit, 1716-
De Kugell Dreijer, 1715-17
De Patiente, 1719
De Restauration, 1718-
Delphin (fregatt), 1717-21
Delphin (eschaloupe), 1717-
Diana, 1715-

Enigheten, 1715-18
Europa, 1710-

Falchen,
Falcken, 1717-
Falken, 1711-
Fenix, 1714-
Flygande Fisken, 1715-
Flygande Kråkan, 1716-
Flygande Mercurius, 1715-
Fortuna, 1715-
Fredrik, 1717-
Fröken,
Fröken Anna Sophia, 1711-
Förgyllda Eschaloupen, 1711-

Glupande Ulven, 1711-
Greve Gyllenborg, 1718-
Gripen, 1717-
Göta Lejon, 1710-1713
Göteborg, 1710-

Halmstad, 1717
Havfrun, 1714-
Hjorten, 1710-
Hector, 1715-
Hjälparen, 1718-
Hoffnung, 1714
Hoffnung (galliot), 1714-
Hoppet (fregatt), 1711-
Hoppet (pinass), 1715-1716
Hoppet (eschaloupe), 1717-
Hornbjässen, 1716-1721
Håckebåten
Höken (brigantin), 1711-

Jakthunden, 1718-
Jungfru Ewa Catharina, 1718-
Jägaren (I), 1710-
Jägaren (II), 1711-

Kristina, 1717-
Kristoffer, 1715-

La Bonne Espérance, 1711-
La Grande Familie, 1716-
La Revange, 1710-1718
Laxen (I), 1715-
Laxen (II), 1718-
Le Choc Hardi, 1716
Le Comte De Mörner, 1716-1719
Le Duc de Berg, 1716-
Le Esperance, 1717-
Le Fripon, 1718-
Le Triumphant, 1710-
Le Trompeur, 1716-
Le Wenguer (Le Vainquer), 1718-1720
Lilla Jägaren, 1710-
Lillia, 1715-
Lokatten, 1716-
Louis et Anne, 1718-1719
Lyckans Post,
Löparen, 1715-

Merkurius (Flygande Mercurius, huckert), 1711-16
Mercurius (galliot), 1716-
Morgonstiernan, 1715-
Måsen, 1715-

Neptunus, 1714-
Neptunus d.y., 1715-
Nordiska Hjelten, 1716-
Nordstjernan, 1711-

Onsala Galej, 1710-1717

Packan (galliot), 1711-1713
Packan, 1715-
Patientia, 1717-
Postilion, 1712-
Postiljonen, 1717-
Prinsessan Ulrica Eleonora, 1714-16 (samma som Svensk Islandsfararen)
Providentia, 1717-
Pärlan, 1718-

Räven, 1711-

Sankt Johannes, 1715-
Sankt Joris, 1712-
Sankt Jörgen, 1717-
Sankt Peter, 1716-
Seeport, 1715-
Siöblad, 1710-
Sjöhunden, 1710-
Sjöman, 1714-
Snappopp (I), – 1717
Snappopp (II, snau), 1717-
Stenbocken, 1711-1717
Stin Annas, 1718-
Stockholms Galej, 1712-1715
Stora Fortuna, 1713-
Stövaren, 1710-1718
Svarta Örn, 1715-
Svensk Lösen, 1711-
Svenska Islandsfararen, 1716-1717 (samma som Prinsessan Ulrica Eleonora)
Svenska Vapnet, 1710-1712

Ulf, 1715-

Walfisch, -1716
Valfisken, 1715-1718
Valfisken (snau), 1717-
Wanderingen, 1715-
Vandringsman, 1715-
Varberg, 1718
Vargen, 1716-
Wenden, 1711-
Victoria, 1715-
Vinthunden (I), 1711-1712
Vindthunden (II), 1715
Vita Duvan, 1715-
Vita Falken, 1711-
Vita Örn, 1719
Wäduren, 1714
Wärskytten, 1713
Västgöta Lejon -1713
Västgöten, 1710-1717
Wästskytten, 1713

Älvsborg, 1716

Kristoffer Justus Hoenstierna

hoenstiernaChristoffer Justus Hoen, adlad Hoenstierna, född 1675 i Stockholm. Son till Justus Hoen och Maria Mundt.

Gift 1714 med Helena Maria Tigerschiöld, född 1684-06-05, död 1753-06-15 i Kristianstad och jordfäst därst. s. å. 19/6 samt begraven i Dalby socken Malmöhus län, dotter av häradshövdingen Wickman Hornbeen, adlad Tigerschiöld, och hans 1:a fru Helena Elisabet Weinholtz.

Kofferdibåtsman 1692. Båtsman i brittisk tjänst 1695. Underarklimästare därstädes 1696. Avsked s. å. For på svenska handelsfartyg från 1697.

Konstapel vid amiralitetet i Karlskrona 1700. Konstapel och understyrman på ett engelskt skepp 1702. Amiralitetslöjtnant 1710. Skeppskapten 1712-08-16. Kaparkapten på kaparsnauen Snappopp åren 1718-19. Adlad 1719-11-13 Avsked ur svensk tjänst 1720-02-17.

Därefter kapten vid fortifikationen i Holstein. Död (oklart vilket år) barnlös.

Börje Andersson Hjelmström

Börje Andersson Hjelmström föddes omkring 1680 i Hjälmared, Älvsåkers socken i Halland. Han dog 1725 i Göteborg. Gift med Botilla Andersdotter Christman. Var skeppare och en period kaparkapten, bland annat på Snappopp.

Snappopp (I)

Kaparfartyg som tillhörde Lars Gathenhielm och en tid stod under Börje Andersson Hjelmströms befäl. Försvann med man och allt år 1717. Börje Andersson Hjelmström var inte ombord då.

Börje Hansson Wessing

Son till Hans Börjesson Wessing som var bror till Anders Börjesson Gathe. Börje Hansson Wessing var därmed kusin till Lars Gathenhielm och Nils Nilsson. Kaparkapten under det Nordiska kriget,  senare kofferdikapten och 1723 borgare i Göteborg.

1715 befälhavare på kaparhuckerten La Revange, 1716 på kaparhuckerten Onsala Galej, 1717 på kaparfregatten Dankbarkeit såväl som på Snappopp (II).

Dankbarkeit

Kaparfregatt bestyckad med 40 kanoner som år 1716 ägdes av Lars Gathenhielm. Befälhavare år 1716 var Christian Gathenhielm och 1717 var Börje Hansson Wessing befälhavare.

Fredrik (fregatt)

Fredrik var en 36 kanoners fregatt som 1717 var utlånad till Lars Gathenhielm för att användas till kaperiverksamhet. Befälhavare ombord var Nils Nilsson. Normal besättning av cirka 160 personer.

När Peter Tordenskiold angrep Göteborg den 2-3 maj 1717 deltog fregatten i försvaret av Nya Varvet och staden Göteborg:

Arvprins Fredrik av Hessen, senare kung Fredrik I, befann sig i Göteborg och tog nu aktiv del i försvaret. De två fregatter, Halmstad (46 kanoner) och Fredricus (36), som tidigare lånats ut till Gathenhielm ställdes på order av prins Fredrik under Strömstiernas befäl. Fredricus befann sig fullt rustad med besättning på 172 man till ankars utanför Nya Älvsborg, på väg ut på kaperi men hindrad av motvind. Den erfarne kaparkaptenen Nils Nilsson fick order att med sitt fartyg i stället delta i spärren över Göta älv. Fregatten Halmstad under befäl av kapten Henrik Wagenfelt var rustad, men inte bemannad, och var ”så förlagd inuti skeppshamnen, att den kunde beskjuta inloppet”. Manskap och befäl strömmade till från Nya Varvet. Halmstad och de övriga fartygen bemannades så gott det gick, och fyra fartyg lades i en spärrlinje tvärs över älven. Till skydd mot äntring lade man ut bomstängsel framför fartygen, samt riggade ut balkar från fartygssidorna. Bakom sänkverket på Nya Varvet förankrades också galären Wrede.

Efter striden var Fredrik svårt skadad och kunde inte användas av Lars Gathenhielm förrän i september. Två år senare var Fredrik ett av de skepp som svenskarna själva sänkte vid danskarnas anfall på Marstrand:

Samtidigt som de landsatta soldaterna stormade in fortsatte sluparna mot fartygen i hamnen. Eftersom de underbemannade besättningarna inte skulle klara den följande närstriden, samtidigt som reträttvägen mot fästningen var på väg att stängas, sköt fartygen några sista bredsidor. Därefter genomfördes de förberedda åtgärderna för att sänka fartygen, och grundskott sköts genom bordläggningen.

De flesta av fartygsbesättningarna lyckades ta sig tillbaka till fästningen. De fartyg som sänktes i hamnen var fregatterna Halmstad,Stettin och Kalmar, alla bestyckade med 40 kanoner, samt Fredricus (36) och Charlotta(30). Dessutom galärerna Stå Bra och Greve Mörner med 9 kanoner vardera, jakten Diana(4) och två brännare. Tordenskjolds soldater lyckades hindra sänkningen av fregatternaVarberg (40 kanoner) och William Galley(14), galären Prins Fredrik av Hessen (9) och skottpråmen Ge På (18). William Galley var troligen ett erövrat engelskt fartyg, eller möjligen ett kaparfartyg.