Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Johanneberg

En guide till Göteborgs stadsdelar – Landala och Johanneberg

Landala var ursprungligen en gård utanför Göteborgs stadsgräns på 1800-talet på marker som låg under adelsgården (frälsegården) Krokslätt Nordgården i Örgryte socken. Namnet Landala kommer sannolikt av namnet på en av gårdens ägare, kopparslagaren Bengt Landin.

Under 1860-talet började de norra delarna av Landala, närmast Göteborgs stadsgräns, bebyggas. De dåvarande innehavarna till egendomen Landala, grosshandlare Eugéne Sundberg och änkan Justina Lindqvist, som började arrendera ut tomter i de bergiga, norra delarna av egendomen. Åren 1876-1877 köpte staden egendomarna Landala och Gibraltar. 1882 beslutades om införlivning med Göteborg och 1883 utgjorde Landala en ny stadsdel i staden.  I denna ingick också delar av det som idag är Norra Guldheden. Där byggdes det också trähus av lite olika slag. Gibraltar innefattade huvuddelen av det som idag är Johanneberg. Detta fördes i huvudsak till den 14:e roten (senare Lorensberg).

Landala och Gibraltar 1877

Landala och Gibraltar 1877

I dalgången där delar av Chalmers ligger idag anlades koloniträdgårdar och på höjden mot väster byggdes Landala Egnahem och några kvarter med landshövdingehus och trähus med start 1914. Hela området på höjden kallas idag Landala Egnahem, men ursprungligen var det bara villaområdet som bar det namnet.

Idag uppfattar nog de flesta att övre delen av Karl Gustavsgatan och västra sidan av Erik Dahlbergsgatan norr om Föreningsgatan är delar av Landala, men från början var detta delar av Vasastaden där den västra delen kring Karl Gustavsgatan tillsammans med villaområdet kring Föreningsgatan mot Annedal till kallades ingick i den del av Vasastaden som kallades Brantdala.

När Guldheden skapades på 1940-talet avskiljdes en del av Landala upp på bergen för att ingå i den nya stadsdelen. Där låg bland annat fyrverkerifabriken Hanssons Pyrotekniska fram till 1935. Byggnaden stod kvar tills nån gång på 1980-talet.

På Gibraltars ägor anlades Vasa sjukhus och senare byggdes också Chalmers ut på detta område.

Stadsdelen Johanneberg avskiljdes 1920 från rote 14 (från 1923 Lorensberg) och fick namnet efter Johannebergs landeri som ligger vid Korsvägen och inte alls i stadsdelen Johanneberg. Gränsen mot Landala gick där Gibraltargatan går fram så uppenbart hade markerna som tillhört Gibraltar delats upp i en del som tillhörde Landala och en som tillhörde 14:e roten. Vasa sjukhus och Chalmers byggdes i den del som tillhörde Landala.

I Nedre Johanneberg och kvarteren söder om Korsvägen uppemot det som idag är Carlanderska sjukhuset, men då var Karlsbergs landeri byggdes en fortsättning på den stenstad som fanns i Vasastaden, Lorensberg och Heden. Detta var områden som redan innan 1883 var delar av Göteborgs stad genom att de tillhörde den så kallade donationsjorden. Men sen dundrade funktionalismen in och Övre Johanneberg bebyggdes med höga lamellhus som står fria i en parkmiljö. Längs med Gibraltargatan behölls dock en mer stadsliknande prägel då bebyggelsen lades längs med gatan.

Till Johanneberg anser sannolikt de flesta att allt  söder om Lorensbergs Villastad och Renströmsparken inklusive husen mellan Korsvägen och Carlanderska sjukhuset hör. Dessutom allt norr om Eklandagatan inklusive husen som ligger mellan Chalmers och Gibraltargatan-Eklandagatan. Gränsen i väster går i Gibraltargatan och Chalmers anses av de flesta som bott länge i området ligga i Landala.

Officiellt tillhör dock hela Chalmersområdet (förutom Chalmers Teknikpark och Johanneberg Science Park som ligger i Krokslätts primärområde) sen 1993 primärområdet Johanneberg medan husen mellan Carlanderska och Korsvägen liksom själva Carlanderska ligger i Krokslätts primärområde. Johannebergsgränsen i norr går i Läraregatan och sen upp längs Viktor Rydbergsgatan till Pontus Wiknersgatan och ner genom skogen till Carlandersplatsen. Märkligt är att funkishusen öster om Pontus Wiknersgatan inte hör till Johannebergs primärområde.  Detta stämmer ganska väl med det område som folk faktiskt kallar Johanneberg även om det finns många nyinflyttade som också kallar delar av Krokslätt för Johanneberg.

Landala primärområde omfattar det egentliga Landala samt alla delar av Vasastaden som ligger söder om Föreningsgatan och väster om Aschebergsgatan. Däremot ingår inte Landala Egnahem i Landala primärområde utan i Guldhedens primärområde.

Södra Göteborg

110 är Krokslätt, 111 Johanneberg, 112 Landala och 113 Guldhedens primärområden.

Kyrkligt ingår Landala och Johanneberg i Johannebergs församling tillsammans med Krokslätt. Johannebergs församling grundades 1929 som en utbrytning ur Vasa församling. Fram till 1940 var Landala kapell församlingens kyrka. 1951 överfördes Krokslätt till Johannebergs församling från Örgryte församling.

Källa: Wikipedia och personlig kunskap nedförd via tradering från min frus släkt. Vidare Vasastaden och Lorensberg, Planering och byggande utanför vallgraven 1850-1900, kapitel 3, 2016.

Advertisements

Tobissons – fastighetsklippare

Del 4 av 6 i serien Bygg- och fastighetsbolag

I Göteborg på 1970-talet fanns det en rad med obskyra fastighetsägare i centrala staden. Medan miljonprogramsområdena, såväl i förorterna som i centralare delar av Göteborg ägdes av de allmännyttiga och kommunalägda bolagen Bostads AB Poseidon, Familjebostäder och Göteborgs Bostads AB (Bostadsbolaget), av bostadsrättsföreningar anslutna till HSB eller Riksbyggen eller av de stora bygg- och fastighetsbolagen som Wallenstam, Kullenberg, Alexandersson, Rosén med flera så ägdes innerstadens fallfärdiga hus till stor del av det offentligt kontrollerade bolaget Göta Lejon och av mindre nogräknade mindre fastighetsägare och spekulanter.

En ökänd fastighetsägare var K.A. Andersson som såg till att bara ha andrahands, tredjehands eller ännu avlägsnare hyresgäster i sina hus. Utan att officiellt godkänna det hela förstås. Det bodde alltså i stort sett bara rättlösa hyresgäster i KA Anderssons hus med följden att denne aldrig reparerade nånting, aldrig åtgärdade felanmälningar osv. Husen förföll alltså så sakta om inte de boende själva såg till att fixa och reparera.

Nästan på samma sätt var det också i Göta Lejons fastigheter, där man inte förvänatdes ha riktiga kontrakt utan baar rivningskontrakt med kort uppsägningstid. Det fanns dock möjligheter att få riktigt kontrakt genom att inofficiellt, vid sidan av de gängse kanalerna, kontakta en speciell person på Göta Lejons kontor, Jan Sundberg (har för mig han hette så), som faktiskt var chef för bolaget.

Lars Tobisson

Lars Tobisson

Utöver detta fanns det några andra spekulativa och nolltaxerande fastighetshajar i 1960-talets- och 70-talets Göteborg. Det var bl.a. Möbel-Tiberg ute i Majorna och familjen Tobisson. Den mest kände företrädaren för nämnda nolltaxerarfamiljen var den mångårige moderate toppmannen Lars Tobisson som snart ska komma ut med sina memoarer. Lars Tobisson var i likhet med sin far och sin bror Olle Tobisson ständiga nolltaxerare på samma sätt som Jan Pehrsson. En specialitet för både Tiberg och Lars Tobissons far och bror var att hyra ut smålägenheter för dyra pengar till prostituerade. Sålunda var både Tibergs hus på Bangatan i Majorna och Pettersson & Katz-huset vid Kungstorgets som länge ägdes av Tobissons fulla med prostituerade kvinnor som tvingades betala ockerhyror.

Olle Tobisson och andra ur familjen är ännu idag fastighetsägare i Göteborg och överlevde sålunda fastighetskraschen i början av 1990-talet. De äger bl.a. fastigheter i Kommendantsängen, Johanneberg, Lorensberg och andra centrala stadsdelar. Även brodern Lars Tobisson är fastighetsägare med inblandning i en mängd kommanditbolag, oftast tillsammans med syskon och ingifta i familjen.

Läs mer: Newsdesk, AB, NM, DN, SVD, AB, Alba,

Johanneberg

Del 8 av 32 i serien Landerier
Endast för medlemmar

Gibraltar

Del 4 av 32 i serien Landerier
Endast för medlemmar