Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Johan Gabriel Grönvall

J.G. Grönvall & Co

Del 5 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Rederi- och importfirma som grundades av Johan Gabriel Grönvall och svärsonen Elis Fredrik Brusewitz år 1832. Drevs av de två tillsammans intill år 1839 då även Wilhelm Röhss d.ä. tycks ha blivit delägare. Elis Fredrik Brusewitz övertog samma år svärfaderns andel i firman Grönvall & Röhss som då bytte namn till Röhss & Brusewitz.

1850 hade firman skeppen Australia, Harald, Thetis, Montrose, Solo, Antelope och Fata Morgana samt briggarna Balder, Selma, Activ, Emil, Zephir och Susanna. J.G. Grönvall & Co var ett av de största rederierna i Göteborg vid denna tidpunkt i konkurrens med James Dickson & Co.

1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. De fick hälften av fartygsandelarna var men J.G. Grönvall & Co förblev huvudredare för de flesta fartygen. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte därefter ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Verksamheten innefattade också export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland. Rederiverksamheten var dock företagets huvudverksamhet. Hade 17 skepp på sammanlagt 2 930 läster år 1864.

1866 bildade E.F. Brusewitz Göteborgs Rederi AB som successivt kom att överta rederiverksamheten från J.G. Grönvall & Co som avvecklades allteftersom. I början av 1870-talet avvecklades också Göteborgs Rederi AB.

Segelfartyg

  • Antilope (Antelope), skepp på 175 läster. Ägt 1840-54. Befälhavare P.N. Hultman, A (eller H) Fleetwood, J.P (eller J.F) Lübeck
  • Louise, brigg på 100 läster. Införskaffad 1840 eller 1841. Såld 1850 eller 1851. Befälhavare H. Fleetwood, P.N. Hultman och W. Aminoff.
  • Elof, skonert på 64 läster, Införskaffad 1840 eller 1841. Övertagen av Wilh. Röhss vid delningen av företaget 1853. Befälhavare J.P. Forslund, H.P. Röyter och C.G. Liljegren.
  • Actif (Activ), skepp på 143 läster, senare 136 läster och 116 läster. Byggt 1838. Inköpt 1845 eller 1846 från A.E Haeger. Sålt 1866 till Göteborgs Rederi AB. Befälhavare N. Sjöberg, J.G. Holmgren, A. Jansson, J.O. Löfqvist, C.F. Hjärne, J.P. Engström och C.J.E. Törnström.
  • Balder, brigg på 179 läster. Byggt 1845 på Gamla Varvet i Göteborg. Sålt till Göteborgs Rederi AB 1867. Befälhavare E. Schale, C.M. Sjöberg, C.A. Sjöberg och J.O. Löfqvist.
  • Jenny, brigg på 122 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Otto Lindberg tidigast 1854 och senast 1856. Befälhavare C.M. Kruse och C.A. Almqvist.
  • Julie, brigg på 115 läster, senare 102 läster. Köpt 1845 eller 1846. Såld till Robert Lindhult 1849 eller 1850. Befälhavare F.M. Gegerfeldt.
  • Enigheten, skonert på 55 läster. Övertagen från G.H. Hegardt & Co, sannolikt 1847. Befälhavare Z.R. Abelin, H.P. Röyter och C.J.E. Törnström. Såld 1862 eller 1863.
  • Harriette, brigg på 75 läster. Övertagen från M.L. Magnus & Hartvig år 1846. Såld samma år eller året efter. Befälhavare Z.R. Abelin.
  • Norden, skepp på 291 läster. Troligen införskaffat 1846. Befälhavare J.C. Nieman och L.P. Stillström. Sålt 1858.
  • Norden, brigg på 116 läster. Köpd 1858 och sannolikt såld året efter. Befälhavare C.A. Stjernberg.
  • Presto (Prestho), brigg på 130 läster. Inskaffad 1846 och såld 1850 eller 1851. Befälhavare C.J. Norlin och C.A. Wiman.
  • Svea, skepp på 152 läster. Införskaffat 1846. Troligen sålt 1854, eventuellt till E. Rundberg. Befälhavare T. Koch, J.O. Lund, F.M. Gegerfeldt och J.F. Strömberg
  • Ida, skonert på 58 läster. Köpt 1848. Övertogs av Wilhelm Röhss vid delningen av företagets verksamhet år 1853. Befälhavare C.F. Hjärne och A. Hallengren.
  • Jenny Lind, skonert på 73 läster. Införskaffa 1847 eller 1848. Troligen såld 1855. Befälhavare T. Koch och E. Schale.
  • Zephir, brigg på 108 läster, senare 102 läster. Byggd 1849, såld 1864 eller 1865. Befälhavare P.N. Hultman.
  • Carin Cecilia, skepp på 203 läster. Troligen införskaffat 1850 och sålt 1861. Befälhavare C.F. Hjärne, J.E. Kindeblad, C.J. Bratt och H.D.B. Bergström.
  • David Carnegie, skepp på 195 läster. Köpt från D. Carnegie & Co 1849 eller 1850. Avyttrat 1853. Befälhavare C.F. Wallander.
  • Duo, brigg på 113 eller 114 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Såld till T. Koch 1855 eller 1856. Befälhavare C.O. Eneroth och J.R. Möllerström
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Troligen såld 1865. Befälhavare J. Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Selma, brigg på 125 läster. Byggd 1850. Övertogs 1866 av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.M. Westerberg, C.F. Wallander och S. Larsson.
  • Solo, brigg på 181 läster. Byggd 1849 på Oscars varv i Luleå, såld senast 1865. Befälhavare Edward Norman. C.E. Olsson, J.M. Kruse och C.A. Wiman.
  • Africa, skonert på 92 läster. Ägd kring 1852. Befälhavare J.H. Hallberg.
  • Emil, brigg på 116 läster. Byggd 1850. Reparerad 1862. Såld 1865. Befälhavare J.Ekman, J. Hall, P.J. Wulff, J.F. Appelberg, A. Österberg och G.F. Gädda.
  • Othello, skonert på 99 eller 101 läster. Byggd 1850 i Luleå. Troligen såld 1857. Ny ägare blev då N.C Pyk i Helsingborg och hemmahamn Höganäs. Från 1869 hemmahörande i Göteborg igen med A. Pyk som ägare. I slutet av 1870-talet blev N.C Pyk återigen ägare och fartygets hemhörighet blev återigen Höganäs. I slutet av sin existens fanns skeppet i Arild. Befälhavare C.J. Norlin, J.H. Hallberg och C.A. Wiman.
  • Aegir, skonert på 62 läster. Ägd 1854, kanske också 1853 och 1855. Befälhavare C.G. Österström.
  • Alida, skonert på 71 läster. Byggd 1842. Köpt 1855 eller 1856, reparerad 1862 och såld 1866. Befälhavare A. Hansson, A. Österberg, G.L. Nilsson, H.D.B. Bergström och R.A. Sönnerberg.
  • Susanna, brigg på 78 läster. Byggd 1850 i Sunderland. Köpt senast 1856, såld till Alfred Svensson 1866 eller 1867. Befälhavare N.P. Reuter och J.A. Hederstedt.
  • Vanadis, brigg på 138 läster. Införskaffad 1849 eller 1850. Ägdes fram till 1854. Befälhavare G. Hilleström och O.B. Pettersson.
  • Vanja, brigg på 125 läster, senare 131 läster. Byggd 1851, Vid delningen av företaget 1853 blev Wilhelm Röhss huvudredare. Befälhavare C.F. Kahl.
  • Antelope, skepp på 182 läster. Byggt 1852. Reparerat 1858. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.J.E. Törnström, J.H. Hallberg och P.J. Wulff.
  • Wilhelm, skonert på 44 läster, från 1858 på 65 läster. Köpt 1854 och såld 1860 eller 1861. Befälhavare W. Aminoff, J.F. Appelberg och P.V. Bredelius.
  • Fata Morgana, skepp på 191 läster, senare 176 läster. Byggt 1856 i Söderhamn. Reparerat 1861. Sålt till Göteborgs Rederi AB år 1866. Befälhavare C.A. Stjernberg och R.V.S. Flemming.
  • Australia, skepp på 361 läster. Införskaffat 1855 eller 1856 och troligen sålt 1863. Befälhavare J.F. Strömberg, och C.F. Wallander.
  • Gefion, skonert på 63 läster. Troligen inköpt 1855 från V.J. Valentins Enka men ägdes bara en kort tid, troligen bara 1856, av J.G. Grönvall & Co. Befälhavare B.B. Söderberg.
  • Harald, skepp på 265 läster (1856), 306 läster (1858), senare 284 läster. Byggt i Quebec, Kanada, år 1855. Övertogs av Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare J.W. Wennerholm och P.V. Bredelius
  • Montrose, skepp på 266 läster byggt på Svartviks varv. Köpt från Jam. Dickson & Co år 1857. År 1866 övertaget av Göteborgs Rederi AB. Befälhavare L.P. Olsson, J.C. Niemann, G.M. Löfgren och C.A. Wiman.
  • Thetis, skepp på 279 läster. Byggt 1854. Köpt senast 1860, reparerat 1863 och sålt 1866. Befälhavare A. von Reis, C.J.T. Rhodin och M.G. Prytz.
  • Helena Elisabeth, skonert på 64 läster. Byggd 1849. Införskaffad 1861 eller 1862 och såld igen 1865. Befälhavare H.P. Röyter.
  • Jenny, skonert på 59 läster. Byggd 1856 i Rå vid Askersund. Inköpt 1863 eller 1864. Såld till Göteborgs Rederi AB år 1867. Befälhavare A.J. Johansson.
  • Oscar, skepp på 422 läster. Byggt 1857 i Kristinestad, Finland. Införskaffat 1863 eller 1864. Överlåtet till Göteborgs Rederi AB när detta bolag bildades. Befälhavare P.J. Wulff och G.F Gädda.
  • Triton, skepp på 215 läster. Byggt 1854. Köpt 1863 eller 1864. Sålt 1866 eller 1867. Befälhavare J.M. Kraeft och H.D.B. Bergström.
  • Alida, skonert på 89 läster. Byggd 1842. Reparerad 1862. Troligen inköpt 1863. Överlåten till Göteborgs Rederi AB 1866. Befälhavare H.D.C.B. Bergström och R.A. Sönnerberg,
  • Edgar, skepp på 312 läster. Köpt 1865 eller 1866 och överlåtet till Göteborgs Rederi AB när det bolaget bildades. Befälhavare C.J.T. Rhodin.

Grunden  till listan är hämtad från CRA Fredberg, Det gamla Göteborg, 1919-22. Fartyg från källan som ej kunnat hittas i skeppslistorna gällande åren 1837-1885 (de år som är tillgängliga på nätet) och sådana som jag bara hittat med andra ägare har strukits. Fartyg som finns i skeppslistorna med J.G Grönvall & Co som inte nämns av Fredberg har jag lagt till.

De skepp jag har kvar i listan är för perioden 1837-1885 bara sådana för vilka J.G Grönvall & Co var huvudredare för. Utöver detta kan företaget ha varit delägare i flera fartyg.

De med skepp betecknade fartygen (beteckningen är från skeppslistorna) är i allmänhet barkar, eventuellt fullriggare.

Advertisements

Kallebäck Nordgården

Sedan långt tillbaka var Nordgården frälse och låg under Råda. Som brukare noteras 1550 frälsebonden Laris.

Råda säteri ägdes och beboddes 1483 av väpnaren Magnus Rolandsson och i slutet av 1490-talet av dennes son Roland Magnusson, båda häradshövding i Vätle härad. Vem som därefter var ägare, är oklart, men det uppges at Råda i mitten av 1550-talet ägdes av Erik Månsson Ulf Sparre d.ä. till Broxvik i Gränna skn, knekthövidsman i Småland,  ståthållare på Kalmar slott 1560, död 1564. Kan var gift med Estrid Jönsdotter,  dotter av Jöns Jönsson (Stiernbielke) och Karin Björnsdotter (Sparre).  Genom sitt gift skall Erik Ulfsparre blivit ägare av såväl Råda som Källunda i Karda sk: Denna historieskrivning är emellertid omstridd. En viss Nils Persson,som 1559 beordrades att deltaga i gränsregleringen mellan Finland och Ryssland uppges även ha varit ägare av Råda åren 1537-1591. ”Fru Estrid” uppges emellertid ha flyttat från Broxvik 1595 till Råda,  där hon avled 1597, varefter egendomen med underlydande gårdar Övergick till sonen,  lagmannen, riksrådet och ståthållaren på Älvsborg Jöran Eriksson Ulfsparre (1544?-1612) till Öijared, Nääs i Skallsjö m.m.

Råda gick i arv till en ”av sönerna, Johan,  som överlämnade egendomen till sin hustru. Anna Carlsdotter Efter makens död gifte hon om sig med överstelöjtnanten Gustaf Krabbe. Rida med underlydande förvärvades 1626-1629 av en annan av Jöran Eriksson Böner, Peder Jöransson Ulfsparre till Ribbingtorp och Hedåker i Skarab. län samt Livered i Ale härad, ståthållare under olika perioder på Grips­holm, Älvsborg och över Skaraborgs län.  Hans dotter Ebba, född på Råda, blev gift med assessorn i Göta hovrätt Carl Pauli, som innehade Råda och underlydande Kallebäck Nordgård till sin död 1657. En av hans söner, ryttmästare Johan Pauli, innehade Nordgården till 1689, då han var nödsakad överlåta den till handelsmannen Johan von Minden i Göteborg.

Nordgården hade då varit pantsatt till von Minden sedan 1684, men detta räckte ,icke några ägandebevis.  Det blev rättegång mellan von Minden och överste Malcolm Hamilton, ”som af Pauli sig tillhandlat frälsehemmanet Kallebäck”.

I jordeboken 1697 är Nordgården ”förmedlad till 1/2”.  Som ägare anges då ”Öfwersten och Baronen Mallchum Hammilton”.

Friherre Malcolm Hamilton (1635-1698), överste vid Älvsborgs regemente 1678,  senare generalmaj or och 1698 landshövding i Västernorrlands län, var sedan 1661 gift med Catharina Macklier, då änka efter överste David Sinclair.    Efter Hamiltons död noteras sterbhusdelagarna som ägare av såväl Råda säteri som Nordgården intill 1719 då dottern Lunetta noteras för egendomarna.

Lunetta Hamilton var född 1674 och avled ogift på Råda 176l. Hon blev sista adliga ägare av Nordgården, som hon sålde till fortifikations smeden Anders Limmerhult i Göteborg. Denne avled 1741 och i JB 1742 uppföres hans änka som ägare av gården.

Dottern Sara Limmerhult var gift med borgaren Magnus Rebba,  son av gäst givaren Anders Rebba vid Redberget. Magnus Rebba köpte även l/4 mantal Kallebäck Mellangården. Fadern Anders Rebba sålde väl,  som alla gästgivare,  öl och brännvin.  Sonen Magnus gav sig på en annan form av handel. Han transporterade vatten i tunnor till rådhustorget i Göteborg och sålde det varje morgon kl 6 för ett öre kopparmynt pr kanna.’  Så lönsam var denna affärsrörelse förmodligen icke, särskilt sedan en konkurrent om kundkretsen etablerat sig 1764.

På Kallebäck tröttnade Magnus Rebba tydligen, ty samma år sålde han 1/2 mtl Nordgården och 1/4 mtl Mellangården till komministern i Gustavi domkyrkoförsamling Johan Gadelius för 10.000 daler s:mt.  Gadelius erhöll fastebrev 1767. 4) Då omtalas Magnus Rebba som ”numera borgaren i Kongelf”. Han innehade under slutet av 1760-talet och början av 1770-talet även en landeridel i Gamlestaden.

Efter Gadelius död gifte hans änka Maria Såthman om sig med prosten i Örgryte Magnus Giesko Wallerius,  som 1771 noteras för Nordgården och Mellangårdsdelen. Varken Gadelius eller Wallerius bebodde Kallebäcks-gården utan arrenderade ut egendomen.

År 1770 namnges Johan Hillberg på Nordgården, 1777 var en kornett Niclas Litzberg arrendator. Ar 1781 övertog löjtnanten J.A.Carlberg Nordgården och Mellangårdsdelen av Vallerius.  Johan Adam Carlberg (1732-1799) var son av stadsingenjören överste Bengt Wilhelm Carlberg och hans maka i andra giftet Johanna Chris­tina Blaesingh.

Löjtnant Carlberg kom emellertid i ekonomiskt trångmål och sålde i slutet av 1780-talet Mellangårdsdelen samt Överlät 1789 Nordgården till sin måg, färgaren Fredrik Signeul, som dock avled samma år.

Styrman Axel Daniel Wenngren köpte 1792 Nordgården av Signeuls änka, Johanna Dorothea Carlberg för 1.666 rdr ’32 skill. specie eller 10.000 dir s:mt, samma summa som Signeul betalade sin svärfar.

Axel Wenngren var son av handelsmannen i Göteborg, senare brukspatronen på Thoreskog Olof Wenngren och Anna Catharina Maas.

Styrman Wenngren nr inblandad i en uppsats, som ekonomidirektören och manufakturfiskalen Mårten Staaf lämnade till Vetenskaps- och Vitterhetssamhället.  Staaf var ledamot av detta sällskap och uppsatsen trycktes i des3 handlingar.  Där heter det att ‘Wenngren hade tillvara­tagit en vildsint kinesisk katt,  då ostindiska kompaniets skepp ”Adolph Friedrich” lastade i Kanton.  Staaf ansåg katten synnerligen märklig och av särskild art, vadan han styrmannen till ära gav den namnet ”Viverra Wengreniana”.5)

Wenngren och hans maka Anna sålde 1809 Nordgården till ”vågmästaren Jacob Wimnell och dess Fru Sara Gustafwa ????” för 2289 rdr b:co. Wimnell sålde i sin tur 1813 till grosshandlaren i Göteborg Anders Björnberg för 15.000 rdr b:co.  Denna avsevärda skillnad i pris på endast fyra år tyder på att något skett med egendomen under tiden. Så var också fallet.

Anders Björnberg (1777-1813) hade 1806 erhållit förening med Handels-societeten i Göteborg och 1807 vunnit burskap som handlande i staden. Han gick ur tiden samma år han köpte Nordgården, varför tredje uppbudet på gården kom att gälla hans sterbhus. I bouppteckningen efter honom upptages ”Frälsehemmanet Nordgården i värde med derpå påbörjad tegelbruks-anläggning till 12.333 rdr 16 skill.brco”.

Wimnell hade tydligen påbörjat tegelbruket, men förmodligen har han saknat nödigt kapital att fullfölja, varför han förmått den förmögne Björnberg att överta egendomen.

Anders Björnberg var vid frånfället ogift och hade testamenterat en stor del av sin kvarlåtenskap till bl.a.  Sahlgrenska sjukhuset och Chalmerska slöjdskolan. Han var yngre broder till den mycket och illa omtalade storköpmannen, brännvinsmatadoren m.m. Niclas Björnberg.

Grosshandlaren Johan Gabriel Grönvall (1769-1856) övertog 1813 Nord­gården av Björnbergs sterbhusdelägare för samma summa,  som Björnberg betalat, och erhöll samma är fasta på hemmanet, som länge kom att stanna i hans släkt.    Några år senare anges Wimnell & Grönvall i mantalsläng­derna som ägare av tegelbruket.

J.G.Grönvall erhöll förening med Handelssocieteten i Göteborg 1802 och vann burskap i staden som handlande 18o3.

Tillsamman med Wilhelm Röhss d.ä. ingick han till Kungl.Majjt med ”underdånig Ansökning att å Grönvalls egendom Kallebäck Norrgården vid Mölndahls åen få anlägga och drifwa en Färgeri-Inrättning för färgning av Bomullsgarn icke blott uti ägta Turkiskt Rött, utan äfwen i andra färgeri Grönvalls och Röhss ansökan beviljades av Kungl.Majt 2 april 13 även kallades Levanten.

Röhss,  som var född i Sleswig och avlagt farmaceutisk examen 1818, .”bo­satte sig i Göteborg 1827.  Han var en utomordentligt driftig man och blev så småningom ägare av olika affärsföretag: sockerbruk, bomullsspinneri, pappersbruk,  import- och exportföretag.   Genom sitt gifte med Carin Bressander blev Röhss besläktad med Grönvallska och Brusewitzska familjerna. Han gick ur tiden 1858.

Färgeriet Levanten innehades gemensamt av Grönvall och Röhss. Från 1831 drev de även tillsamman handels- och fabriksrörelse under firma Grönvall & Röhss fram till 1839 då Grönvall drog sig tillbaka från affärerna.

År l804 begärde Johan Niclas Grönvall fasta på Nordgården, som han genom arv efter föräldrarna bekommit.  Han avled 1866 och hans änka 1886.

År 1888 noteras lantbrukaren Carl Otto Andersson som ägare. Ännu 1924 upptagas hans arvingar för 1/2 mtl Nordgården, som då brukades tillsamman med 9/20 mtl Mellan gården och 23/190 mtl- Sörgården.

Fordgården med tillhörande delar av Mellan- och Sörgården såldes 1930 av Anderssons sterbhusdelägare till Göteborgs stad för 390.000 kronor. Sammanlagd areal redovisas med c:a 350 har.7)

SA Wilhelmsson

Noter

  1. Ortnamnen i Göteborgs & Bohuslän       del 2   sid 63f
  2. Göteborgs Jubileumspublikationer:     VI    sid 46
  3. ”Örgryte genom tiderna” av F.Stenström
  4. Landsarkivet Gbg:  Sävedals härads dombok 1767
  5. ”Göteborgs Historia under Gustavianska tiden” av H.Fröding sid 203
  6. ”Fabriker och Industrier i det gamla Göteborg” av G.Bodman   s.279
  7. Stadsfullmäktiges Handlingar:    1930
Kallebäck Nordgården

Kallebäck Nordgården

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall

Johan Gabriel Grönvall (1769—1856) var son till guldsmeden Johan Grönvall (död 1874) i Vänersborg. Han blev medlem i Handelssocieteten i Göteborg 1802 och vann burskap i staden som handlande 18o3.

Övertog år 1813 Kallebäck Nord­gården från Anders Björnbergs sterbhusdelägare för samma summa som denne köpt gården för. På gården fanns då ett teglbruk vars ägare var Wimnell & Grönvall.

Han var 1802—28 var delägare i firman Grönvall & Bergendahl, som sålde textilier från Boråstrakten och imoprterade garner från bl.a. den stora Dunklerbergska fabriken i Elberfeld i Hannover. Vid denna fabrik arbetade Wilhelm Röhss d.ä som färgare. Grönvall övertalade honom att åka till Sverige och starta upp ett färgeri. De grundade Färgeri AB Levanten år 1827.

1828 bildade de två också handelsfirman Grönvall & Röhss som han var delägare i intill 1839. Wilhelm Röhss var gift med en syster till Grönvalls svärson Jan Carl Bressander. 1832—39 innehade han därjämte tillsammans med sin svärson Elis Fredrik Brusewitz  den betydande rederi- och importfirman J G Grönvall & Co.

1839 blev istället Elis Fedrik Brusewitz delägare i firman Grönvall & Röhss som därmed bytte namn till Brusewitz & Röhss. I  J.G Grönvall & Co blev Röhss också delägare. 1853 delade Brusewitz och Röhss upp firmorna på grund av osämja. Röhss fick Röhss & Brusewitz medan Brusewitz fick J.G. Grönvall & Co. Johan Gabriel Grönvall dog 1856.

E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

Johan Gabriel Grönvall var ledamot av stadens äldste 1818—-26, av handelssocieteten 1826 och av hallrätten 1830. Genom testamente donerade G 10 000 rdr rgs till Gbgs fattighus, vars föreståndare han varit 1813—20.

Färgeri AB Levanten

Färgeri AB Levanten som grundades 1827 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall bedrev färgeri, blekeri och appreturverk i en fabrik vid Elisedal i Almedal till någon gång i början av 1960-talet. Disponent vid starten var en man med namn Boysen. 1960 hade Levanten 50 anställda.

Ägandet i företaget övertogs 1828 av Röhss & Brusewitz och senare av Wilh. Röhss & Co. för att i början av 1900-talet sannolikt övertas av familjen Grauers. Delägare i färgeriet var under lång tid också Jakobsdals Kamgarnsspinneri AB,

Vid mitten av 1960-talet övertogs lokalerna av AB Bil & Truck, senare AB Bilia, som drev bilverkstad och biförsäljning där. Färgeri AB Levanten flyttade då tillverkningen till en fabrik i Partille, sannolikt i de lokaler som tidigare tillhörde familjen Grauers färgeri i Partille vid namn Aronsdal (låg fram till 1925 i Aronsdal i Örgryte). Aronsdal hade tidigare varit ett kattunstryckeri och därefter ett väveri ägt av firman Reis & Magnusson.

Levantens arbetarbostäder låg förr där motorvägen numera drar fram intill berget mot Kallebäck. Då var det strax söder om Almedals station invid vägen till Kallebäck och öster om Levantens färgeri och järnvägen.

Levantens bostäder

Den röda ringen markerar Levantens bostäder, väster om dessa och på andra sidan järnvägen låg Levantens färgeri. Norr om Levanten fanns Almedals Fabriker och norr om Skårs Led Lyckholms väster om järnvägen och Forshaga öster om.

Röhss & Brusewitz – Wilh. Röhss & Co

Del 4 av 21 i serien 1800-talets handelshus

Firma som grundades 1828 av Wilhelm Röhss d.ä. och Johan Gabriel Grönvall med namnet Grönvall & Röhss. Sysslade främst med importaffärer av kolonialvaror som bomull och kaffe samt var delägare i Färgeri AB Levanten som grundats av Wilhelm Röhss d.ä. år 1827.

1839 lämnade J.G. Grönvall firman och ersattes av mågen (svärsonen) Elis Fredrik Brusewitz varvid firman bytte namn till Röhss & Brusewitz. Rederirörelsen och importaffärer flyttades samtidigt över till den firman J.G. Grönvall & Co som efter det drevs av Röhss, Grönvall och Brusewitz. Firmans kontor i Göteborg låg i det så kallade Thamska huset på Norra Hamngatan.

1844 köptes Sälboda bruk i Värmland av Röhss & Brusewitz och Wilhelm Röhss svåger J.C. Bressander. Köpebrevet omfattade västra Sälboda inkl. befintliga industrier, delar av östra Sälboda samt egendomar inkluderande olika företag i Kettersrud, Säterud, Järperud, Björkenäs, Bjälverud och Kyrkeby. De nya ägarna påbörjade en omfattande sanering av byggnaderna på bruket och smedjan. År 1847 övertog Svante Fleetwood 25% av Sälboda och 1857 köpte de tre Sälbodaägarna också Gammalkroppa bruk och gruva. Gammalkroppa såldes 1879. 1874 fanns det nästan 430 anställda på Sälbodas olika bruk. 1873 ombildades Sälboda till aktiebolag och såldes till ett norskt konsortium.

Wilhelm Röhss d.y.

Wilhelm Röhss d.y.

Firman deltog i bildandet av Rosenlunds Spinneri AB år 1846 som en av de tre delägarna samt bedrev också egen rederiverksamhet och var ensam återförsäljare av garner från Rosenlunds Spinneri. De övriga var Alex. Barclay & Co och C.D. Lundström.

Wilhelm Röhss lämnade bägge firmorna 1853 och fick i delningen firman Röhss & Brusewitz som bytte namn till Wilhelm Röhss & Co, ägandet i Sälboda järnbruk i Värmland, Woxna järnbruk och Ljusne sågverk i Hälsingland, andelarna i Färgeri AB Levanten och Rosenlunds Spinneri AB samt andelar i flera fartyg.

Orrholmens sågverk i nuvarande Karlstad uppfördes år 1854 av Röhss & Brusewitz. Det övertogs vid sekelskiftet 1900 av Nils Christian Jensen, som utvecklade sågverket och bildade Trävaruaktiebolaget N. CH. Jensen.

Johan Gabriel Grönvall dog 1856. E.F. Brusewitz fortsatte ensam driva J.G. Grönvall & Co som var en av Göteborg största kaffeimportörer. Denna firma tog hand import- och exportaffärerna samt hälften av fartygsandelarna. Verksamheten innefattade export av järn och metaller från Göteborg samt trävaror från Norrland och Finland.

1857 blev Wilhelm Röhss d.y. också delägare i Wilh. Röhss & Co. 1858 avled Wilhelm Röhss d.ä. varvid hans andel i Wilhelm Röhss & Co övertogs av änkan Carin Röhss.

August Röhss blev år 1860 delägare i firman och år 1869 utträdde Carin Röhss ur firman som drevs vidare av de två sönerna.

Andelarna i Rosenlunds Spinneri AB såldes 1880 efter att företagets största anläggningar som låg i Gamlestaden sålts till Johansson & Carlander. Wilh Röhss & Co tycks istället ha förvärvat aktier i Ahlafors Nya Spinneri AB i Ahlafors norr om Göteborg. Ett företag som hade 500 anställda som mest. Huvudägare i detta företag var dock sen 1855 familjen Evers. Ahlafors grundades av bl.a. Alexander Keiller och Edwin Willerding.

1861 bildade Wilh. Röhss & Co Skönviks AB tillsammans med Friedrich Bünsow och dennes morbror H.F. Postel. Bolagets anläggningar kom att omfatta Skönviks ångsåg, Ortvikens, Östrands och Stafre sågverk, alla i Sundsvallstrakten. Wilh. Röhss & Co blev minoritetsägare och Bünsow kontrollerande ägare. Bünsow ärvdes senare av ättlingar med efternamnet Norström.

1881 deltog Wilh. Röhss & Co också i bildandet av Ljusne-Woxna AB. Egendomarna i Hälsingland som firman innehade fördes över till detta företag liksom skogsegendomar, bruk och annat som vid bildandet var i Wilhelm H. Kempes ägo.  Även här var Röhss & Co minoritetsägare. Majoritetsägare var till en början Wilhelm H. Kempe. 1886 hade företaget 1 100 anställda.

Vid mitten av 1880-talet sågade Skönviks AB omkring 28 50o standards brädor per år medan Ljusne.Woxna AB stod för 22 500. Det senare företagets aktiemajroitet ägdes vid denna tid av Kempes svärson Walther von Hallwyl.

1928-29 införlivades Skönvik i Svensk Cellulosa AB (SCA) men Röhss hade sannolikt avvecklat sina intressen i samband med att Wilhelm Röhss d.y. dog år 1900 och August Röhss dog fyra år senare.

Ljusne-Woxna avvecklades successivt i början av 1900-talet, sågar och bruk lades ner och 1926 såldes kvarvarande delar till Ströms Bruk AB. Även här avvecklades säkert familjen Röhss intressen innan bolaget började avvecklas.

Vid bröderna Röhss död tyck i själva verket hela deras firma ha avvecklats inklusive ägandet i Färgeri AB Levanten och Ahlafors Nya Spinneri AB.

Källor:
Artur Attman, Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Jan Glete, Ägande och industriell omvandling, 1987

Röhss och Thamska huset

Endast för medlemmar

Carin Röhss

Del 18 av 22 i serien Lazarus: Svenska miljonärer 5-8
Endast för medlemmar