Upptäck historien - familjerna, företagen och handelshusen
Den 1 januari 1900 öppnades Västergötland—Göteborgs järnvägar ochVästgötabanans station i Göteborg för trafik. Persontågstationen låg på Mårten Krakowsgatan vid Lilla Bommen på Hultmans holme och godstationen på samma gata vid Falutorget. En rangerbangård med lokstallar och verkstäder anlades på Marieholm varifrån en bro ledde över Läs mer …
BJ Hamnbana omfattade hamnbanan på Gullbergs Strandgata på Hultmans holme med spår från BJ:s bangård, industrispåret på Marieholmsgatan på Marieholm samt spåren till Lärje oljehamn. Den skapades 1877 efter att en överenskommelse slutits mellan Bergslagernas Järnvägar AB och Göteborgs stad. Spåret från Lärje bangård längs Läs mer …
I samband med byggandet av Göteborgs centralstation och SJ:s bangård avtalades med Göteborgs stad om att anlägga en hamnbana längs med södra älvstranden. Den drogs direkt från SJ:s bangård förbi Lilla Bommen och Stenpiren (då Stora Bommen) fram till dåvarande Nya hamnen vid Pustervik. Enligt Läs mer …
Göteborgs-Hallands Järnvägs AB bildades 1885 av bl.a J.J. Ekman, Olof Wijk, Theodor Mannheimer, Wilhelm Röhss och P. Andréen. Ägarna ingick i den krets som också ägde Bergslagernas Järnvägar AB och fick därför BJ:s station som ändstation i Göteborg. Järnvägen som gick mellan Göteborg och Varberg Läs mer …
Långedragslinjen byggdes som en järnväg mellan Stadsgränsen (nuvarande Kungssten) och Saltholmen. AB Långedrag bildades 1903 och fick tillstånd att bygga en järnväg år 1905. Banbygget startade 1906 och utfördes av ASEA på entreprenad. Göteborgs Spårvägar byggde samtidigt spårförbindelsen mellan det befintliga spårvägsnätet och Stadsgränsen . Långedragsbolaget Läs mer …
Göteborgs stads gatukontor hade mellan 1911 och 1942 en 3,5 km lång bana mellan en grusgrop i Rösered och en utlastningsbrygga i Göta älv vid Lärjeholm. Järnvägen passerade Bergslagernas Järnväg på en viadukt. Spårvidden var 1250 mm. Järnvägen inköpte tre lok varav ett också användes Läs mer …
Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg var en kommunal hamnbana med uteslutande godstrafik på Hisingen. Göteborg–Tingstad–Sannegårdens järnväg erhöll koncession den 31 december 1907 och öppnades den 3 januari 1914. Banan, som ägdes av Göteborgs stad, var ursprungligen tre kilometer lång, sträckte sig från Tingstad till Sannegårdshamnen och trafikerades redan Läs mer …
1850 invigdes Kristinehamns Järnväg (Christinehamn-Sjöändans Järnväg) mellan Kristinehamn och Bergsjöns södra ände (Sjöändan). Spårvidden var 1090 mm och den vara 11 km lång. Till en början drogs vagnarna av hästar. År 1858 införskaffades två ånglok och banan öppnades även för persontrafik. När trafiken nådde sin kulmen 1864 fanns Läs mer …
Egendomen Särö köptes 1898 av grosshandlaren H.L. Ygberg, som snart började ägna sig åt problemet med kommunikationen mellan Göteborg och Särö. C.H. Öhnell, som var major i Väg- och Vattenbyggnadskåren, fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag till järnväg mellan orterna. Till en början Läs mer …
Gävle-Dala Järnvägs AB (GDJ) bildades 1855 och järnvägen började byggas samma år. Bland intressenterna i och initiativtagarna till bolaget märktes bruksägaren A.W. Nisser, handelsmannen och politikern Pehr Murén och industrimannen Göran Fredrik Göransson (Sandvikens Jernverks AB). Som byggherre valdes Claes Adolf Adelskiöld. 1859 stod järnvägen Läs mer …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.