Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Hans Hedlund

Sveahuset

Endast för medlemmar

Kvarteret Arsenalen

Kvarteret Arsenalen på Kungshöjd i Göteborg avgränsas av Kungshöjdsgatan och Arsenalsgatan som löper runt kvarteret på tre sidor. Kvarteret har sitt namn efter den arsenalsbyggnad (tyghus), som uppfördes på platsen 1853–59 för Göta artilleriregemente:

År 1854 kämpade Ryssland mot västmakterna England och Frankrike. Karlstens fästning på Marstrand tjänstgjorde i vanliga fall som fängelse, men i dessa orostider vågade Sverige inte ha kvar fångarna på Karlsten och det beslutades att de skulle flyttas till Skansen Kronan.

Detta var inget som gladde göteborgarna, men väl militären som hoppades få billig arbetskraft till uppförandet av ett nytt tyghus, Arsenalen:

Vi tar hjälp av Hans Lennart Lundhs bok Kungl. Göta Artilleriregemente:

”Ledare för arbetet var överstelöjtnant August af Peterséns. Det blev en mycket stor byggnad. Den uppfördes i sydfransk borgstil som en räcka rektangulära byggnader, omslutande en vidsträckt borggård (108×58 m.) Den var försedd med hörntorn – rättvinkliga dubbeltorn i två våningar med krenelerad muravslutning. På mitten av norra muren fanns två liknande torn, mellan vilka infartsvägen löpte. Den södra muren avbröts på mitten av ett högt åttakantigt torn. Invid södra muren låg en 54 meter lång sal, som ursprungligen var tänkt som gymnastiksal men som efter hand gjordes om till matsal och som, då det regnade, också användes som exercislokal.”

Arsenalen

Arsenalen sedd från sydost

När Göta artilleriregemente år 1895 flyttade till Kviberg såldes arsenalen (tyghuset) till Kungshöjdens Fastighets AB, bildat samma år, varpå byggnaden revs efter att tiden fram till rivning ha förfogats av hantverkare av olika slag.

1903 påbörjades anläggandet av gator. Arsenalsgatan anlades ytterst mot söder med de delvis omlagda små bastionerna Christina Regina och Carolus Gustavus Rex som stödmur.

Flerfamiljshusen i kvarteret 41 Arsenalen på Kungshöjd uppfördes 1904–13 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund, Eugen Thorburn, Arvid Bjerke med flera. Den främre raden av 5-vånings hyreskaserner fick fasader av gult tegel och kraftigt krenelerade torn med inspiration från den tidigare Arsenalsbyggnaden på platsen.

Arsenalsgatan 12 byggdes 1910 för brukspatron G T Lindberg enligt ritningar av O. Hedlund. På 1920-talet moderniserades byggnaden med vattentoaletter. Ägare då var sjökapten O W Holm som själv bodde i huset. I bottenvåningen fanns Holm & Jönssons snickerifirma samt H Nilsson Bildhuggareverkstad.

Televerkets hus

Televerkets hus är en byggnad som upptar hela kvarteret Telegrafen i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Huset uppfördes 1909–12, och utvidgades därefter 1946 och 1955. Kvarteret avgränsas av Kungsgatan, Kaserntorget och Kaserngränden.

Huvudentrén med trumman för den roterande dörren i koppar ligger i hörnet av Kungsgatan och Kaserntorget. Komplexet utgör en mycket karaktäristisk byggnad i området, med sina massiva murar av tegel och natursten. Huset är byggnadsminne sedan 1 juli 1993 enligt 3 kap. Kulturmiljölagen.

Huset i fem våningar uppfördes i jugendstil 1909-12 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och invigdes den 13 maj 1913. Byggnadsfirman F O Peterson & Söner var huvudentreprenör. Telegrafstationen flyttade dock in redan 1912, och stängdes den 31 januari 1986. Huset upptog inte hela kvarteret från början, utan några kasernbyggnader fanns kvar i den södra delen, som slöts först vid en tillbyggnad 1946. Fasaden är mot Kungsgatan och Kaserntorget i råhuggen granit och rött tegel, och mot Kaserngränden i rött tegel med enkel mönstermurning och arkad.

Från den rivna kasernen hade några äldre barockportar tillvaratagits, som fick pryda fasaden mot Otterhällan. Telefonisalen mäter 16×44 meter, och som större interiör anses den vara en av jugendepokens bäst bevarade.

Ovanför huvudentrén, i fasaden, hittas friser i sten av konstnären Carl Eldh. Två björnar av skulptören Carl Fagerberg – inhuggna i trappans sidor hör till den konstnärliga utsmyckningen, samt hundhuvuden på den kraftiga hörnpelaren. En tillbyggnad mot Kaserngränd gjordes 1946 och ytterligare en tillbyggnad gjordes 1955 då merparten av gården togs i anspråk, arkitekt Björner Hedlund. Den södra flygeln byggdes på 1963. Efter originalritningar renoverades vissa publika delar år 1990. År 2004 byggdes Stora- och Lilla Rikssalen om från kontor till träningsanläggning.

Televerkets manuella avdelning var helt inflyttade 1923, och som mest arbetade här 1 000 telefonister, dygnet runt. I den så kallade ”Stora salen” fanns bland andra riksexpeditioner, lokalexpeditioner, namnanropsexpedition, centralbeställning och expedition för ankommande närtrafik. Det fanns ett rörpostsystem mellan riksexpeditioner och centralbeställning för distribution av skrivna beställningblanketter. I den ”Lilla salen” fanns expeditioner för telefonvakt, hänvisningsbesked, vakansbesked, nummerbyrå och nummerregister. Ursprungsverksamheten började avvecklas i slutet av 1990-talet.

En portal som riksantikvarien har inskriven som kulturminnesmärkt, revs i maj 1956. Det var från den gamla artillerikasernen. Då Televerket övertagit den centrala tomten för sina anläggningar, byggdes portalen in i den garagelänga av trä som fanns vid Kaserngränden. Åren 1945-48 kom tillbyggnaden mot Kaserngränd och trottoaren förvandlades till en arkad över vilken huset sköt ut och den gamla portalen flyttades in på gården där den fick tjänstgöra som infartsport till garaget. År 1956 blev halva gården tomt för ett fyrvåningshus och portalen blev lagd på lager i avvaktan på en framtida möjlighet att bli hopmurad igen.

Televerkets hus vid Kaserntorget

Televerkets hus vid Kaserntorget. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC BY-SA 3.0

Huvuddelen av texten från Wikipedia

Tomtehuset

Tomtehuset är ett bostadshus i korsningen Viktoriagatan/Vasagatan i centrala Göteborg. Huset uppfördes 1890 för publicisten och riksdagsmannen Sven Adolf Hedlund efter ritningar av arkitekterna Hans Hedlund – brorson till beställaren – och Yngve Rasmussen. Huset är byggnadsminne sen den 25 oktober 1982. Huset består av två delar, dels en lägre tvåvåningsdel mot Vasagatan där en fotateljéfirma från början huserade, dels ett trevåningshus mot Viktoriagatan sammanbyggt med det förstnämnda. Det senare var bostadshuset.

Den ena  delen av huset, den del som ligger mot Vasagatan, har två våningar med souterrängvåning och är uppfört i tegel med en fasad med putsade ytor kombinerat med tegel. På första våningen finns bland annat al frescomålningar kring fönstren. På andra våningen mot Vasagatan finns väggmålningar, som avspeglar husets första invånare och deras yrken. På målningarna syns tomtar verksamma som arkitekter, boktryckare och fotografer.

Målningarna är signerade med arkitekternas och Thorvald Rasmussen initialer samt daterade 4/10 1890. Thorvald Rasmussen var konstnär med tomtar som specialité och bror till Yngve Rasmussen. Om Hedlund och bröderna Rasmussen själv utfört målningarna är inte helt klarlagt men målarmästaren Q.W. Bergqvist var helt säkert engagerad i måleriarbetena.

Övre våningen i husdelen som vetter mot Vasagatan var ursprungligen inredd till fotoateljé för firman Dahlöf & Hedlund i vilken S.A. Hedlunds son Torsten Hedlund var verksam. Fotoateljén byggdes om till bostad på 1920-talet, varvid ett stort glasfönster mot Vasagatan murades igen och taket förändrades. I övrigt bevarar exteriören i stort sett sitt ursprungliga skick.

Tomtehuset

Tomtehuset och familjen Hedlunds bostadshus till vänster. I bakgrunden till höger syns Odd-Fellowshuset. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC-BY-SA 3.0

Familjen Hedlunds bostadshus var den med Tomtehuset sammanbyggda huskroppen som vetter mot Viktoriagatan.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning

Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning (GHT), även Handelstidningen, var en svensk dagstidning. Den gavs ut i Göteborg åren 1832–1985, åren 1973–84 som veckotidning. En annan tidning med samma namn utgavs åren 1818-19.

Bokhållaren Magnus (Måns) Prytz (1802–74) begärde utgivningsbevis för Götheborgs Handels och Sjöfarts Tidning den 11 februari 1832, men fick vänta till 28 mars samma år, innan detta beviljades. Under tiden lät han de första fjorton numren av tidningen följa med som bilaga till tidningen Götha Runor, startad 1831 av gymnasieadjunkten filosofie doktor Pehr David Lomberg. Tidningen kom ut med fjorton nummer, innan nummer femton kunde tryckas med eget namn, lördagen den 7 april 1832. Liksom Götha Runor trycktes GHT på Abraham Ericssons boktryckeri vid Trätorget (nuvarande Kungstorget).

I februari 1833 överflyttades tidningens tryckning till Löwengrenska Boktryckeriet och i mitten av april kunde Prytz själv lägga sig till med titeln boktryckare. Detta då tidningen då började tryckas i hans eget tryckeri, M. Prytz tryckeri i f.d. Beindorffska lokalenlokal vid Ö. Hamngatan mittemot nuvarande Börsen (tidigare värdshuslokal). På Östra Hamngatan  hade även Magnus Prytz sin bostad.

1838 flyttade tidningen såväl som Måns Prytz till Kungsgatan 23, i ett hus som köpts av svågern Olof Wijk d.ä, men därefter överlåtits på Måns Prytz.

Utgivningen av tidningen försvårades flera gånger av att myndigheterna drog in tillståndet varvid Prytz fick döpa om tidningen ett flertal gånger för att kunna fortsätta ge ut den. Efter detta trycktes tidningen på Gumperts tryckeri.

Prytz var GHT:s utgivare fram till december 1848, då Johan Sandwall från Jönköping köpte tidningen. Sandwall hade genom förfalskningar kommit över en större summa pengar och tvingades 1851 att fly till USA. Den 1 maj 1851 gjordes då en överenskommelse mellan Prytz och redaktörerna C.J. Lindskog och J.M. Winnerstedt om att bilda Handelstidningens Aktiebolag. Den 1 oktober 1852 blev redaktören S.A. Hedlund huvudredaktör och delägare i GHT, vilket han var fram till sin död den 16 september 1900. Han efterträddes av sin brorson Hans Hedlund, som innehade posten till 1917.

Tidningen trycktes alltjämt hos Gumperts år 1856, då C.J. Lindskog och S.A. Hedlund köpte och satte upp Gumpertska tryckeriet i gamla Sahlgrenska sjukhuset, Ö Hamngatan 11 (det s.k. Oterdahlska huset där Medicinhistoriska museet inom SU huserar idag), nuvarande polisverket. Året därefter blev de ensamma ägare till tidningen.

Den 22 oktober 1876 invigdes tidningens nya tryckeri- och redaktionsbyggnad i tre våningar, vid Köpmansgatan 12 i Nordstaden i centrala Göteborg. Detta var troligen Sveriges första hus som var specialbyggt för tidningsproduktion, och ritades av stadsarkitekten Victor von Gegerfelt tillsammans med Hans Hedlund. Tidningens verksamhet flyttades till den nya byggnaden från Östra Hamngatan 10.

Viktor Rydberg anställdes som redaktör på GHT i maj 1855 och blev kvar på tidningen i tjugo år. 1865 anställdes Mauritz Rubenson som flygande reporter, han blev kvar fram till sin död 1899. C.T. Holmström var föreståndare för Skåneredaktionen 1915–21.

Göteborgs Handelstidnings AB övertogs år 1914 av ett konsortium av göteborgsliberaler med familjerna Mannheimer och Wijk i spetsen, som av arvingarna till S.A. Hedlund förvärvat aktiemajoriteten i företaget.

Konsortiet gick in i tidningen då de ville undvika att den dåvarande huvudägaren Fritz Pegelow, måg till S.A. Hedlund sålde tidningen till konservativa intressen. I konsortiet ingick även Axel Forssman som snart blev huvudägare. Han var redan från 1914 styrelseledamot i företaget som ägde tidningen, Göteborgs Handelstidnings AB. Från 1928 var han styrelsordförande.

Under chefredaktör S.A. Hedlund fick tidningen en liberal prägel. Den mest kände chefredaktören var Torgny Segerstedt som tillträdde 1917 och ledde tidningen till sin död 1945. Segerstedt blev internationellt känd för sin kritik mot Hitler och Nazityskland, som han inledde redan 1933.

Vid Axel Forssmans död övertogs ordförandeposten i styrelsen av hans son Hans Forssman. Han innehade denna post tills tidningen lades ner som dagstidning år 1973.

Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning dominerade stadens tidningsmarknad fram till 1930-talet, men förlorade efterhand mark till Göteborgs-Posten. Efter många år av sjunkande upplagor sades all personal upp den 22 augusti 1973 och den 7 september samma år gick tidningen i konkurs. Tidningen utkom sedan fram till 1984 som veckotidning och därefter åter till den definitiva nedläggningen februari 1985 återigen som sjudagarstidning

Hans Hedlund

Endast för medlemmar