Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Gunnar Tellander

Clareberg

Del 7 av 9 i serien Gods och gårdar i Bohuslän

Gården Berg i Säves socken nämndes i skrift första gången på 1400-talet och från 1600-talet finns det gåvobrev från 1698 som gav Johan von Seth besittningsrätten kvar. Efter honom innehades gården av Gabriel von Seth men 1720 såldes den till Johan Andreas Olbers (1643-1741) och Clara Schröder(-1749). De sålde gården vidare till auditören Fägerplan år 1729.

1738 köpte Magnus Lagerström (1691-1759), sekreterare och direktör i Ostindiska kompaniet, gården som nu bytte namn till Claraberg efter hans fru, Clara Olbers (1713-1778), som var dotter till Johan Andreas Olbers (1673-1741). Senare har namnet på gården av okänd anledning ändrats till Clareberg. Fabrikören Albrekt Skarman köpte gården 1780 av Clara Lagerströms arvingar och därefter fanns bland ägarna bland annat Johan Olof Sandbäck, F O Sundbäck och byggmästare O A Burman. Han råkade i ekonomiska svårigheter och under sina sista år som ägare sålde han ut åtskilliga värdefulla inventarier. Gunnar Tellander (1876-1930), uppfinnare och företagare var ägare mellan 1918 och 1926.

1926 tog Lorentz Christiansen och hans fru över gården. Efter att de köpt gården inleddes en omfattande upprustning av gården. Bland annat drogs el och vatten in.

Till gården skaffades omkring 1930 en traktor som enligt uppgift var den första i bygden. Den magnifika ladugården stod färdig 1937 och betraktades som en av Sveriges modernaste. Gården hade då eget mejeri med anställd mejerska och sålde pastöriserad mjölk till bl.a. Göteborgs skolor, Carlanderska sjukhuset och flera privathushåll.

När jordbruket var som intensivast hade egendomen nittiotalet kor, förutom hästar , får och höns. År 1966 upphörde gården med mjölkkor och året efter även med köttdjur. Tidigare odlades mest brödsäd men senare fick foder – och oljeväxter allt större betydelse.

I slutet av 1960-talet hade tiden hunnit ikapp Clarebergs Gård. Göteborgs stad behövde mer utrymme, och en motorväg planerades över ägorna. Från 1968 arrenderade GAAKO, Riksbyggen och HSB ekonomibyggnaderna, medan ängarna och åkermarkerna bebyggdes. Märta Christiansen ägde fram till sin död huvudbyggnaden och parkområdet. Christer Berglund köpte själva gården 1983 och idag ägs den av Kent Jigberg som köpte Clareberg år 1995.

Advertisements

Gunnar Tellander

Endast för medlemmar

Coronaverken – som ett utvecklingsbolag

Coronaverken grundades 1918 i Göteborg som en tvättmaskinstillverkare. I den första styrelsen för bolaget ingick G.R. Tellander, J.T. Sandberg och Sigurd Larsson. Tellander hade 1907 också startat Värmelednings AB Celsius, J.T. Sandberg som hade varit VD i Verkstads AB Vulcan, som köpt Tellanders första företag Eminent (startat 1900). När Vulcan år 1917 köptes av Nordiska Kullager slutade Sandberg och blev istället intressent i det nybildade Coronaverken AB som övertog Vulcans tidigare tillverkning. Sigurd Larsson var också delägare i företaget Larsson, Seaton & Co. Chef för Coronaverken var från 1918 till 1946 Reinhold Hjort. Tellander blev också intressent i E.A. Rosengrens AB när grundaren dog 1910. Partners i det nya aktiebolaget var också Sven Almqvist, Herman Lindquist och A.Fröding.

1923 startade Tellander AB CTC för att exploatera en del uppfinningar han gjort. Detta  företag flyttade vid hans död år 1930 en del av tillverkningen till Ljungby i Småland. Franz Hartmann blev 1930 styrelsordförande i CTC och 1957 i Rosengrens. VD från 1933 var Eric Höglund och från 1953 Sigurd Ljungcrantz.

1947 köptes Coronaverken och Vulcan upp av CTC och det året kom varumärket Wascator till. 1948 köptes företaget Domus som tillverkade frontmatade tvättmaskiner. Coronaverken kom snart att inrikta sig på en verksamhet som kan liknas vid ett utvecklingsbolags.

1959 fusionerade Coronaverken AB, kassaskåpsföretaget EA Rosengrens AB, AB CTC (tvättmaskiner, oljepannor, armaturer osv) samt AB Husqvarna Borstfabrik och ett nytt moderbolag, förvaltningsbolaget Coronaverken AB bildades. Troligen blev nu Förvaltnings AB Hasselfors huvudägare i företaget. Ordförande i det nya bolaget blev Franz Hartmann och VD Erik Håkansson, innan dess VD i Rosengrens sen 1944. Bolaget hade nu 1 600 anställda.

1962 köptes AB Hedalverken, 1963 AB Lindells Vågfabrik, 1965 kassaskåpsföretaget AB Norema Industrier som senare fusionerades med Rosengrens och Verkstads AB Calor. Året därefter köptes AB Silenta Maskinfabrik, AB Specialpumpar, Vårgårda Armaturfabrik AB, Verkstads AB Lindqvist, Växjö Rostfritt AB och tyska API Maschinen Gmbh samt Backer Elektro-Värme AB. Calor som tillverkade värmesystem och tvättmaskiner fusionerades med AB CTC.

1966 fusionerades Lindells Vågfabrik med Stathmos AB och Coronaverken blev ägare till 50% i det nya bolaget Stathmos-Lindell AB. KF ägde den andra halvan samt erhöll en relativt stor post aktier i Coronaverken. 1972 kontrollerade Hasselfors 18% av rösterna i Coronaverken och KF  10,8%. I övrigt kontrollerade göteborgsfamiljerna Hartmann och Friberger uppemot 10% av aktierna. Coronaverken hade 1960 1 900 anställda, 1964 2 700, 1968 4 200 och 4 700 år 1972. Franz Hartmann kvarstod som styrelseordförande i Coronaverken tills bolaget köptes av AGA. Han var en av de mäktigaste inom det svenska näringslivet på 1960-talet. De enda tre som enligt koncentrationsutredningen hade fler styrelseposter var Marcus Wallenberg, Ragnar Söderberg och Hugo Stenbeck Sr.

1973 köpte Electrolux Wascator från Coronaverken och 1974 övertogs hela ägandet i Stathmos av KF. Sistnämnda år köptes slutligen också Coronaverken av AGA efter att bolaget hamnat i ekonomiska problem, delvis på grund av en riskfylld expansion utomlands.

1982 köptes Backer av NIBE och 1983 knoppade AGA av bolaget Pharos som bland annat innehöll Rosengrens. 1984 sålde AGA hela CTC-gruppen, som Coronaverken nu hette, till Saab som slog ihop CTC med AB ASJ till Saab-Scania Enertech med 3000 anställda. 1987 såldes Rosengrens (heter numera Gunnebo Nordic) till Kullenbergs Förvaltnings AB och Vårgårda Armatur till Gustavsberg. 1988 sålde Saab-Scania hela Enertechgruppen till Trelleborgs AB och sen 1993 är bolaget brittiskägt.

Andra källor:
Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963
Koncentrationsutredningen SOU 1968:7
Aktieägarens Uppslagsbok 1969
Forsgren & Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1972
Forsgren, Vem äger vad i svenskt näringsliv, 1976
Sven-Ivan Sundqvist, Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1986
Veckans Affärer, 1972
Årsredovisning AGA 1983
Årsredovisning Pharos 1983
Årsredovisningar Saab-Scania 1983-1989