Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Gathenhielmska huset

Ingela Gathenhielm

SÅ SOM FÖRUT anmärkts äktade Lars Gathenhjelm år 1711 skepparedottern Ingela Hammar från Hammarkulla gård i Onsala. Enligt sägnen heter det att skepparen Olof Hammar inte ville veta av Lars
Gathe och att han sagt att denne inte skulle få Ingela förr än det blev två torn på Onsala kyrka. Nå, Lars byggde ett nytt torn och så fick han sin utkorade. Och en annan sägen förtäljer, att han utan vidare lät  hänga en av sina rivaler i en av hans gastar rest galge på ett berg i socknen.

Ingela var tydligen en kvinna efter Lars Gathes sinne, ty i affärerna bistod hon honom kraftigt med råd och dåd och efter hans död ledde hon kaperiet med manhaftig hand. Hon ärvde icke allenast rikedomarne utan ock kung Carols gunst, genom vilken hon den 7 oktober 1718 i gåva erhöll Gamla amiralitetsvarvet med alla därvarande byggnader och inrättningar och befriades dessutom från inkvarteringsskyldigheten. I erkänsla för regeringens välbevågenhet upplät hon å sin sida år 1720, då ryssarne härjade våra kuster, två utrustade fregatter, den ena med tjugosex, den andra med trettioåtta kanoner “av undersåtelig zèle för k. m:t och fäderneslandet”. Året 1718 var hon den näst högst uppskattade i staden.

Givetvis var det många som efter makens död fikade efter änkans hand och rikedomar, och bekant är att hon ingick nytt gifte med översten Isaac Browald, bosatt å egendomen Lerjeholm. Bröllopet eller rättare förlovningen synes emellertid, egendomligt nog, ha föregåtts av någon kontrovers mellan kontrahenterna. Den som skriver detta har nämligen ur en gammal skrift från 1700-talet antecknat följande:

“Under Olaus Austrenius pastorstid förekom i Onsala 1721 en process om en trolovning mellan Corporal Isaac Browald och änkekommendörskan Ingela Gathenhjelm, “då hon nekar att det varit laga trolovning och vill ej ha honom.”

Det blev emellertid gifte av året därpå, men långvarigt blev det icke. Ingela dog nämligen 1729 vid trettiosju års ålder.

I sitt äktenskap med Gathenhjelm hade hon fem barn, av vilka endast en, efter vad det är bekant, uppnådde någon högre ålder. Det var sonen Anders, född 1714, död 1769. Han levde i Stockholm, bar titeln sekreterare och gravsattes i Maria kyrka. Med honom utgick Gathenhjelmska ätten på svärdsidan. I äktenskapet med Browald hade hon också flera barn.

Karolinen Browald var född här i staden 1688 och dog här 1754. Fadern var vinhandlare. Vid 16 års ålder gick Isaac in som simpel soldat vid livregementet till fots och steg undan för undan till fänrik,
stabs-adjutant hos generalen von Ascheberg, ryttmästare vid Bohusläns dragoner, korpral vid livdrabanterna och överste i armén. 1720 adlades han.

Ingela bebodde huset vid Stigbergstorget. Däremot finnes inga säkra bevis för att Lars Gathenhjelm verkligen ägt det. Man kan i stället framkasta den förmodan, att det varit boställe för chefen på Gamla varvet i en tid då detta lydde under svenska amiralitetet. Och att det kom i Ingela Gathenhjelms ägo, när hon fick varvet i förläning. Ty att hon ägt huset, det vet man.

Huset har alltså rätt att bära sitt gamla namn och förtjänar även att som minnesmärke för all framtid bevaras. En dylik tanke har ju också framkastats i samband med utdelningarne ur Lindbergska fonden; och även om den nuvarande ägarinnan med de varmaste pietetskänslor omfattar det gamla huset, vore det väl skäl uti att staden med snaraste förvärvade detsamma jämte den närliggande trädgården.

Vi ha sannerligen så få minnesmärken från stadens äldsta tid i behåll, så det vore rena skandalen att låta ett så väl bibehållet historiskt hus gå all världens väg.

Doktor Anna Dahlström, som nu äger huset liksom förut hennes fader häradshövdingen och ordföranden i Majornas kommunalfullmäktige J. N. Dahlström och hennes farfader repslagaren Dahlström, har som förut anmärkts pietetsfullt vårdat detsamma. Hon har bl. a. företagit en
genomgripande restaurering i det inre och därvid upptäckt en del konstnärliga väggmålningar som länge dolts av banala tapeter. Vidare har hon i källaren gjort en del fynd av gamla dörrar m. m., vilket allt i likhet med åtskilliga unika möbler renoverats.

Vad det här meddelade porträttet av Ingela beträffar är det autentiskt. Man har nämligen å Göteborgs museum lyckats identifiera ett par i museets ägo befintliga miniatyrbilder, vilka framställa dragen av översten Browald och hans fru. Denna Ingela visar ock en ungdomligare, vackrare och trevligare uppsyn än det dystra, kantiga, något ålderdomliga konterfejet på gården Gatan, och allt talar för att det är hon.

Utdrag ur CRA Fredbergs Det gamla Göteborg.

Advertisements

Gathenhielmska huset

År 1717 fick Lars Gathenhielm av Karl XII, som ett erkännande för sina framgångar som ”konungens kapare”, marken där nu Stigbergstorget och Bangatan ligger (samt Gamla Varvet). Efter hans tidiga bortgång den 25 april 1718, endast 29 år gammal, köptes tomten den 16 augusti 1718 av änkan Ingela Gathenhielm och när hon avled 1729 ärvdes den av sonen Anders Gathenhielm.

Efter några år såldes marken till Johan Hansson Busck och dennes maka Anna Thalena Gathe, köpebrevet är daterat till 22 januari 1737. Anna Thalena var syster till Lars Gathenhielm, och med all sannolikhet var det makarna Busck som uppförde det ”Gathenhielmska huset” någon gång under åren 1743-1747 .

Under åren 1777-1816 var huset fideikommiss (egendom som stannar inom släkten) för makarna Buscks arvingar med namn som Busck, d’Orchimont, Cronsioe, Williamsson, Bånge, Bergenstråhle med flera.

Superkargören Johan Tranchell köpte 1816 huset på auktion, han behöll det i åtta år, då det 1824 såldes till bruksägaren Fredrik von Aken.

Nästa ägare blev repslagaremästaren Mathias Dahlström, som köpte huset år 1846, och inom denna släkt skulle huset vandra vidare i 140 år. Den 1 november 1986 såldes det Gathenhielmska huset till Göteborgs kommun av ägarna Louise Tham-Nyström och Per Vollrath Tham.

Gathenhielmska huset

Gathenhielmska huset

Gathenhielmska huset är en av Göteborgs fem äldsta profana byggnader, byggt i karolinsk- eller senbarockstil med valmat tak och i timmer med gråfärgad träbeklädnad som gör att det liknar ett stenhus. Huset är dessutom Göteborgs enda bevarade storborgarhus i trä från mitten av 1700-talet.

Text från Wikipedia.

Busck – handelsmän och rådmän

Hans Hansson Busck(-1720) var rådman i Kungälv och gift med Barbara Holst. Han flyttade till Göteborg år 1701 och blev där handlande. Han är lite känd för den kontrovers han hade kring inkvartering av några turkar som följt med Karl XII till Sverige:

Ett mera pikant inslag är den kontrovers, som Hans Hansson Busck hade med magistraten rörande inkvarteringen av några turkar, tillhörande de fordringsägare, som följt Karl II hem från Turkiet. ”Stadskvartermästare Klint krävde logi för dem hos Busck men denne som redan hade en kapten med familj inkvarterad i huset, vägrade att ta emot de objudna gästerna, och hans son stödde med handbegripligheter faderns argument. Saken drogs inför magistraten, som ålade Busck att skaffa turkarna logi.”

Anna Thalena Busck (f. Gathe)

Anna Thalena Busck (f. Gathe)

Johan Hansson Busck (1690-1756), son till Hans Hansson Busck, var gift med Anna Thalena Gathe (1694-1777), syster till den kände kaparen Lars Gathenhielm, i hennes andra gifte. I hennes första gifte var hon gift med Anders Thorsson och fick en dotter, Anna Christina Thorsson som var gift med Peter Samuelsson Bagge. Det var troligen paret Busck som uppförde det så kallade Gathenhielmska huset vid Stigbergstorget. De hade också en mängd barn. Johan Hansson Busck var konvojkommissarie, redare och handlande och var ägare till en repslagarebana (Banehagen) på berget söder om Klippan och Älvsborgs slott liksom ett hus inne i Göteborg.

Den äldsta dottern Barbara Busck (1715-81) var gift med förre kaptenen och senare handlanden och skeppsredaren i Strömstad Wilhelm Albrecht d’Orchimont. Lona Busck (1718-96) var först gift med sjökaptenen James Maule (1705-?) och i sitt andra äktenskap gift med Axel Didrik Stålhandske (1713-1785).

Johan Hansson Busck och Anna Thalena Gathes två söner, Hans Johansson Busck (1720-80) och Anders Johansson Busck (1726-1804) blev handlande i Uddevalla, den sistnämnde även rådman. Hans Johansson Busck fick en son med samma nann, Hans Busck (1751-?) som enligt CRA Fredberg skulle ha varit superkargör i Ostindiska kompaniet. Han går dock inte att finna i kompaniets uppteckningar av superkargörer så han var nog en anställd av annat slag. Den yngre Hans Buscks dotter Sara Christina (Sally) Busck (1789-1840) var gift med stadsmäklaren Carl Leffler (1781-1828).

Anders Johansson Busck var gift med Catharina Juhl (1727-1806). De fick dottern Anna Thalena Busck (1759-1809) som var gift med Christopher Zachau (1758-1811), rådman i Uddevalla.

Flera av de yngre döttrarna till Johan Hansson Busck och Anna Thalena Gathe gifte sig också förmånligt, Maria Helena Busck, med amiralitetspastoren Georg Bånge, Christina Beata Busck (1728-93) med handlanden och bryggaren Alexander Williamsson (1726-61), Johanna Thalena Busck (1732-73) med handlanden Fredrik Toutin (1727-87), Petronella Christina Cornelia Busck (1735-65) med hovrättsrådet Rudman Bergenstråhle (1724-1813) och Ulrika Busck (1737-1827) med Ludvig Cronsioe (1726-97).

Rådmannen, borgmästaren och hovrättsrådet Anders Hansson Busck (1694-1782), bror till Johan Hansson Busck, var gift med Maria Coopman (1702-92), dotter till klädesfabrikören Hans Coopman. Deras två söner var  Hans Busck(1733-1822) och Jacob Busck. Hans Busck var borgmästare i Göteborg och kommerseråd. han var gift med Hedvig Megander (1734-94).

I början av 1760-talet anlade Hans Busck, Jacob Busck och Fredrik Megander ett såpsjuderi. 10 år senar var detta emellertid redan nerlagt och bröderna Busck hade istället blivit textilföretagare genom att överta den textilfirma som ägdes av Jacob Coopman tillsammans med brodern Carl Coopman år 17541763 satsade en lång rad rika affärsmän kapital i företaget. Sålunda köpte bröderna Gustaf Tham, Volrath Tham och Christian Tham samt Fredrik HabichtMichael Grubb och D. Vignaux varsin åttondel. Alla dessa personer var engagerade i Ostindiska kompaniet. 1763-75 var fabriken den största klädesfabriken i Göteborg. 1773 övertogs hela ägandet i företaget av Hans Busck och Jacob Busck men redan 1779 stod firman på konkursens brant. Man fick då ett kapitaltillskott genom lån från  Niclas Sahlgren, hans svärson August Alströmer och dennes bror Patrik Alströmer. Fabriken blev därefter återigen en största i Göteborg. 1793 sålde bröderna Busck fabriken till Olof Kihlbaum.

En Andreas Hansson Busck (1763-1805) var gift med Carolina Bagge (1772-98), sondotter till ovanståender Peter Samuelsson Bagge. Troligtvis var han väl son till Hans Busck och sonson till Anders Hansson Busck.

Senare generationer av familjen Busck var verksamma som industrigrundare i Göteborg. GF Henning anlade 1826 Mariedals spinneri i Mölndal tillsammans med J.W. Busck. 1858 deltog Johan Georg Busck som disponent och delägare i uppbygget av det nedbrunna linspinneriet Almedal. Han var chef ända fram till år 1900 då han ersattes av sin son John Busck. 1919 såldes Almedal tilll ägarna av Dalsjöfors Väveri AB och John Busck avgick som chef.