Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Gathe

Samuel Schutz

Familjen Schutz eller Schütz kom in till Göteborg via Köpenhamn eller Königsberg och Stockholm med sadelmästaren Jacob Schutz som föddes 1638 i Mettingen i Tyskland. Troligen dog han år 1690. Hans son Samuel Schutz (1676-1740) var skeppare och redare och drev handelsfirman Peter Bagge & Samuel Schutz tillsammans med Peter Samuelsson Bagge (1710-79). Flera av hans söner blev mycket framgångsrika. En av dem var nedan nämnde Jacob Schutz. Hans dotter Catharina Schutz (1712-98) var i sitt första äktenskap gift med kaparen (piraten) Cornelius Thorsson (-1737), sannolikt släkt med Anders Thorsson (-1711), gift med Anna Thalena Gathe (1694-1778) i hennes första gifte, syster till den kände kaparen Lars Gathenhielm. Hon gifte sedan om sig med Johan Hansson Busck (1690-1756). Peter Bagges fru Anna Christina Thorsson (1711-79) var i sin tur dotter till kaparkaptenen Anders Thorsson och Anna Thalena Gathe

Äldste sonen Jacob Schutz (1709-72) var borgmästare i Göteborg 1750-54 och direktör i Ostindiska kompaniet från 1766 under den tredje oktrojen. I sitt första äktenskap var han gift med Christina Beata Olbers (-1753) och de fick två barn. Christina Beata Olbers var dotter till Johan Andreas Olbers (1673-1741) och dennes första fru Anna Thorsson, sannolikt också släkt med ovanstående personer med samma efternamn. Jacob Schutz fortsatte sin fars handelsverksamhet med bl.a. kattuntryckeri och repslageri. Han ägde också Kållereds, Rådanefors och Öxnäs järnbruk och startade med kompanjoner ett lädergarveri och ett glasbruk. 1758 stod han som ägare till Marieberg i Kungälv, med underliggande hemman som han då övertagit från svågern Magnus Lagerström (1691-1759), gift med Clara Olbers (1713-78).

Samuel Schutz (d.y., 1736-1805), son till Jacob Schutz i dennes första äktenskap var handlande och nära vän till superkargören Jean Abraham Grill. Samuel Schutz var gift med Brita Sofia Liedberg (-1803), sannolikt släkt med Sara Maria Liedberg, gift med Johan Fredrik Pettersson (1725-?), superkargör i Ostindiska kompaniet. Samuel Schutz var engagerad i sillhanteringen under sillperioden och ägde bland annat Bastevikens trankokeri i Hålta socken, 1801 sålt till kaptenen i Ostindiska kompaniet, H.H. Clason, och Majvikens salteri i Majorna.

Samuel Schutz var därmed en av Göteborgs viktigare exportörer av salt sill och tran. Dessutom en stor importör av salt och spannmål. Sillen exporterades i huvudsak till Östersjöomårdet och spannmål tog man som returlast. Salt importerades från Portugal för att användas i sillhanteringen. Under 1780- och 1790-talen hörde Samuel Schutz till Göteborgs större importörer. Värdemässigt var Samuel Schutz den fjärde största importören i Göteborg år 1790.

Advertisements

Peter Samuelsson Bagge

Peter Samuelsson Bagge (1710-79) kom antagligen till Göteborg i början av 1730-talet och sökte burskap som handelsman 1735. Han var gift med Anna Christina Thorsson (1711-79), dotter till kaparkaptenen Anders Thorsson och Anna Thalena Gathe. Peter Samuelsson Bagges styvmor hette Catharina Olofsdotter Ström (1694-1763). Hon var syster till de stora järnhandlarna Hans Olofsson Ström och Berge Olofsson Ström. På det sättet var han även indirekt släkt med John Hall d.ä. vars styvfar hette Ström i efternamn och var brorsbarn till Bagges styvmor.

Tillsammans med Samuel Schutz, en annan framgångsrik handelsman i Göteborg drev han också handelsfirman Peter Bagge & Samuel Schutz mellan 1735 och 1743. Sistnämnda år kom Peter Bagge på obestånd och rymde till Köpenhamn. Han kom tillbaka till Göteborg några år senare. 1749 bildade han en handelsfirma ihop med John Wilson och en Pike, senare med John Hall den äldre istället för med Pike. I denna firma handlade man bland annat med järn.

1752 var Peter Bagge som delägare i firman P. Bagge, Wilson & Pike en av Göteborgs största järnexportörer med 1 300 ton. Snart därefter byttes Pike ut mot John Hall och firman blev Bagge, Wilson & Hall. Samma år var Peter Samuelsson Bagge också medintressent i ett detta år grundat garveri och han också arrendator av och verksamheten vid och direktör för spinnhuset i Göteborg. 1755 bildade Peter Samuelsson Bagge det första Grönlandskompaniet i Göteborg. Verksamheten vi spinnhuset missköttes grovt under Bagges tid som direktör. Fångarna var i uselt skick, fick arbeta för mycket utan att ha möjlighet att hålla sig rena:

Peter Bagges förvaltning var inte den bästa. Vid en statlig besiktning 1771 fann man Spinnhuset i ett bedrövligt skick. De intagna hanterades på ett omänskligt sätt. Det stank ohyggligt både från de intagna och från latrinen. Stanken kunde kanske förklaras med att badstugan ännu ej hade blivit nyttjad! Det var ohyggligt kallt och ett av sovrummen kunde inte användas på grund av kylan trots att kakelugnar hade installerats. Året därpå tog Göteborgs stad åter igen över ansvaret för Spinnhuset, trots Bagges protester. Samma år utfärdade Gustav III en förordning om hur spinnhusen skulle skötas, vilket ledde till att sängar, halmmadrasser, kuddar och lakan införskaffades. Dock var det inte en säng per person utan flera fick dela en säng. Samma förordning sa tydligt att fångarna enbart skulle skrubbla, karda och spinna ull och inte väva. Göteborgs stad hade som målsättning att driva Spinnhuset som ett vinstgivande företag därför ökade man för andra gången tvångsintagningen av personer till huset.

Peter Samuelsson Bagge

Peter Samuelsson Bagge

Peter Samuelsson Bagge delägde även ett brännvinsbränneri utanför Drottningporten med Vollrath von Öltken. I slutet av 1775 tvingades man dock sälja detta för 20000 daler silvermynt till kronan. Vidare ägde tobaksplantager utanför staden, en väderkvarn, ett tegelbruk och en kalkugn. Peter S Bagge arrenderade från 1752 Gamla varvet som låg nedanför Stigberget. Arrendet gällde fram till 1767. Tillsammans med Chapman startade han år 1749 Vikens varv i Majorna, där diverse ostindiefarare byggdes. I varvets närhet ägde Bagge en gård, Bellevue, sedermera kallad Höglunds gård, som revs i början av 1930-talet. Varvet Viken och Gamla varvet drevs under arrendeåren som en enhet.

Peter Pettersson Bagge (1743-1819), son till Peter Samuelsson Bagge, kom att ta initiativet till Varvet Kusten omkring år 1778 och var en av de som deltog i bildandet av bolaget Varvet Kusten år 1784. De andra intressenterna var G.F. Beyer, Martin Törngren, A.P Oterdahl, Olof Westerling, G.B. Santesson, Johan G. Ekmans änka, Nic. Matzens änka, P.P Ekman, Jonas Kjellberg, Andreas Andersson, Anders Lesse och Philip Oterdahl. Från 1773 var han delägare i det nya Grönlandskompaniet tillsammans med bland annat G.F. Beyer och Martin Törngren. Detta bolag upplöstes 1787.

Peter P Bagge ägde en lång rad sillsalterier, rökerier och trankokerier. Han anlade ett skeppsvarv på Marstrand 1776, men dess verksamhet flyttades snart till Varvet Kusten i Göteborg. Han var en stor sillexportör men blev allt mer intresserad av jordbruk. Han köpte därför upp gårdar i Västergötland, nämligen Lund 1778, Såtenäs 1784 och Öne (Önafors) 1782 samt Nygård 1790.

Wennerstierna – rikedom genom giftermål

Del 6 av 12 i serien Kapare och pirater

Hans Pettersson  (1654-1719) föddes i Vänersborg som son till skräddaren Peder Larsson och Ingeborg Rickardsdotter. Han skaffade sig en betydande förmögenhet, främst genom förmånliga giftermål och kunde därigenom låna staten (kronan) ansenliga summor pengar. På grund av detta adlades han 1702 med namnet Wennerstierna och erhöll också titeln kommissarie som belöning.

Först var han gift med Volrath Thams och Gertrud Helgers dotter Elisabeth Tham (1670-91), död i barnsäng, sedan med Brita Rambeau, dotter till handlaren Mattias Assmundsson och Brita Hansdotter.  I tredje gifte var han gift med biskopsdotterna Maria Iserhielm. Framförallt var det kanske det första bröllopet som innebar att han blev rik då han gifte in sig i den tidens rikaste göteborgsfamilj, familjen Tham. Men även släkten Rambeau (Assmundsson) var mycket rik.

Förutom de förmånliga giftermålen investerade han också i kaparfartyg och gjorde sig en del pengar på detta. Bland de faryg han var delägare i märks Constantia, en kapargalliot som byggdes 1710 och ägdes tillsammans med Hans Calmes och Abraham Bruhn. Samma år byggdes också kaparfregatten Göta Lejon som ägdes av Hans Wennerstierna, Abraham Bruhn, Johan Andreas Olbers, Jacob Bornander, Sam. Bornander och Jacob Feigel.  Bland kaptenerna på Göta Lejon märks David Ankarloo, Casper Jürgensson, Erik Blom, Erik Sparman, Johan Gerchen och Christian Gathe. Göta Lejon erövrades 1713 av danskarna. Från 1711 var Hans Wennerstierna också delägare i kapargallioten Packan. Den ägdes från början enbart av Jacob Feigel och Johan Ericsson. Även Lars Gathe (Gathenhielm) var delägare från år 1711.

Från 1716 var Hans Wennerstierna också delägare i kaparhuckerten Västgöten tillsammans med Anders Dittmar, J.C. Haberman och Johan von Minden.

Abraham Bruhn och Jacob Bornander var för sin del delägare i kaparfartyget Räven från 1711 tillsammans med Anders Thorsson och Nils Thorsson. 1715 ägdes samma skepp av Erik Bornander, Carl Siöblad och Christian Petersson. Från 1716 var Lars Gathenhielm också delägare. Abr. Bruhn ägde också Sjöhunden från 1710, också den tillsammans med andra. 1715 hörde Hans Wennerstierna till de allra rikaste i Göteborg.

Maria Wetterstierna (1689-1743) föddes i äktenskapet med Elisabeth Tham. I andra äktenskapet med Birgitta Rambeau föddes sonen Peter Wennerstierna(1694-1748). Peter Wennerstierna var gift med Maria Liedgren (1702-40) från en annan av Göteborgs rikaste familjer på den tiden. Denna Maria Liedgren var faster till den Maria Liedgren som var gift med Henrik af Dittmer. Birgitta Rambeaus bror Johan Rambeau (-1735) var politie- och byggnadspresident i Göteborg, ägare av hammarbruket Borgvik samt hemmanen Starkiärr och Torseröd. Hans dotter Maria Rambeau (1705-37) var gift med Petter von Utfall.

I tredje äktenskapet med Maria Iserhielm föddes sonen Mattias Wennerstierna (1705-1787) vars dotter Anna Elisabeth Wennerstierna (1734-88) var gift med lagmannen och godsägaren Lars Gustaf Bratt (1731-91), farfarsfar till den framgångsrike göteborgske affärsmannen med samma namn. Mattias Wennerstierna var ägare till Forsvik på Värmlandsnäs. Forsvik övertogs av sonen Hans Carl Wetterstierna (1737-1802) var gift med Eva Lovisa Bratt (1751-1834) och därefter av den yngre sonen Mattias Wennerstierna (1743-1818).

Hans Wennerstiernas dotterdotterdotter Anna Maria Hierta (1746-1840) var gift med David Matzen d.y. (1749-1814), son till Harder Matzen och svåger till Gustaf Santesson.

Det finns människor med namnet Wennerstierna idag. Dock finns inte ätten i adelskalendern. Hur de som bär namnet idag är släkt med Hans Wennerstierna och hans ättlingar är oklart.