Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Carl Johan Treutiger

Hoppet

Byggd på varvet Terra Nova. Om 280 läster, med 28 kanoner och 130 personers besättning.

1:a resan, till Kanton, 26/1 1748 – 11/7 1749

Kapten: Erik Moreen, ersatt med Fredr. Pettersson
Superkargörer: Henrik König, Daniel Krüger, William Chambers, David Sandberg

Resan skildrad av C.H. Braad.

Restider enligt Braad:

26/1 avseglar från Göteborg
25/2 anländer till Cádiz efter 30 dygn
28/3 avseglar från Cádiz
5/5 passerar ekvatorn
15/6 rundar Kap efter 69 dygn från Cádiz
22/7 siktar Java efter 116 dygn från Cádiz
21/8 ankrar på Kantons redd efter 208 dygn från Göteborg
30/1 avseglar från Kanton efter 162 dygn
6/4 rundar Kap efter 66 dygn från Kanton
23/4 anländer till S:t Helena
2/7 går in Engelska kanalen
10/7 siktar Norge
11/7 anländer till Göteborg efter 162 dygn från Kanton

Exempel på löner från resan

Befattning, Månadslön i dlr smt, Privilegiepengar i dlr smt

Kapten 100, 8 000
Timmerman 48, 1 500
Skeppspräst 24, 600
Hovmästare 20, 200
Matroser 12-20 40-60

Resan beskriven av Christopher Henric Braad som var skeppsskrivare ombord. Också i skeppsjournalen och i en sjöjournal skriven av tredjestyrmannen Simon Ruuth.

Alla Braads skrifter från resan med Hoppet 1748-49

2:a resan, till Kanton, 20/12 1751 – 9/6 1754

Kapten: Carl Johan Treutiger
Superkargörer: Christian Tham, Carl Kåhre, Jacob Paulin, Dougald Campbell

Efter Ostindiska Kompaniet

Fartyget Hoppet såldes av Ostindiska Kompaniet. Sannolikt till ett partrederi för 1759 ägs skeppet av Sahlgren, Wilson & Bagge, Paul Skoling och N. Matson (N. Matzen).

Advertisements

Cronprinsessan Lovisa Ulrica

Endast för medlemmar

Drottningen af Swerige

Byggd i Stockholm, På 387 läster med 30 kanoner och 130 mans besättning.

1:a resan, 10:e expeditionen, till Kanton, 10/1 1742 – 25/7 1744

Kapten: Peter von Utfall
Superkargörer: William Elliot, James Adam Coppinger, Peter Teodor König, Nicolas Heegh

Totalt fanns det 24 intressenter som satsade pengar i expeditionen. Totalt satsades enligt vissa uppgifter 731 121 dlr smt varav Colin Campbell, Hugh Campbell, Niclas Sahlgren och Charles Pike satsade totalt 633 921 dlr smt. Enligt en annan källa satsade Pietro de Prolis änka i Flandern 75 841 dlr smt, den flamländska handelsmannen Urbano Arnold 7 254 och superkargören Michel Verbeke 23 184. Uppgifterna stämmer inte överens och kommer från två olika källor (Sven T. Kjellberg, Svenska Ostindiska Compagnierna, 1974 och Christian Konincx, The first and second charters of the Swedish East India Company 1731-66, 1980). Sannolikt är totalsumman för liten.

Knappt fjorton dagar efter utresan stötte fartyget på en klippa vid norska kusten, vid Långsund. Reparerades där för drygt 40 000 dlr smt och fick ny rigg. Försäkringen betalade en fjärdedel av beloppet. På det insatta kapitalet lämnades en utdelning av 105 %. Därutöver avsattes en reservfond på 167 863 dlr smt. Te inbringade 1 700 323 dlr smt vid auktionen.

Exempel på pacotill, namn, dlr smt

1:e superkargör William Elliot, 101 266
3:e superkargör Peter Theodor König, 22 830
4:e superkargör Nicholas Heegh, 19 999
1:e kapten Peter von Utfall, 22 935

2:a resan, 13:e expeditionen, till Kanton, 9/1 1745 – 12/1 1745

Kapten: Carl Johan Treutiger
Superkargörer: William Elliot, Peter Teodor König, Alexander Ross, Charles Bratt

Förliste invid Shetland under utresan den 12/1 1745. Gick under tillsammans med Stockholm:

The Stockholm floundered and was lost off Braefield, Dunrossness – nothing now remains of the ship.

The Drottningen af Swerige continued and her captain made the decision to run for the safety of Lerwick.

Unfortunately, as she came into sight of safety, she struck a rock and foundered just hours after the Stockholm.

All the crew from both vessels made it to shore safely.

Under the command of Captain Carl Johan Treutiger, the Drottningen af Swerige of 147 ft and 950 ton, carried 130 men and boasted 32 guns.

Built in Stockholm in 1741 for £12,500 – over £1million today – she was the largest vessel in the company’s fleet. She was a trading vessel to China for the Swedish East India Company.

The Drottningen af Swerige was partially loaded, en route to Cadiz (Spain) for more supplies before heading to Canton in China.

Efter skeppsbrottet blev bara en mindre del av lasten bärgad:

The next morning only scattered wreckage could be seen along the shore of the South Ness of Lerwick. The salvage goods recovered were sold at roup and are listed in the papers of the Vice-Admiral Court; little of the cargo was recovered.

In view of the presence of lead bars (used as ballast), the salvage of the Drottningen was attempted by William Elliot, Robert Hunter and Co, the (French) Eschauzier Brothers and George Innes and Co. During the summer of 1746, Robert Hunter and George Innes recovered 154 and 266 bars or pigs of lead respectively, while the Eschauziers recovered 1330 leads bars, four anchors and a gun of unstated size, all the property of the Swedish Asiatick Co.

The premium for the insurance of the Drottningen was only paid on 30 April 1745, the Royal Exchange Insurance in London paid out to the extent of 90% of the loss in November of the same year. Neither the captain (Carl Johan Treutiger), the first pilot (Carl Gustaf Lehman) nor the supercargoes were held to blame, and all made further voyages for the company.

En av de mer kända personerna i besättningen på Drottningen av Swerige var Carl Gustaf Ekeberg som mönstrat på som tredjestyrman:

Första mötet med Ekeberg som botaniker och upptäckare av naturen får vi år 1745 när Ekeberg mönstrade på skeppet Stockholm som tredje styrman. Denna resa skulle få ett kort och snöpligt slut, då skeppet tillsammans med systerskeppet Drottningen av Sverige led skeppsbrott vid ”Hitland” (Shetlandsöarna). Kapten Ekeberg blev kvar på Shetlandsöarna i tre månader och gjorde där intressanta iakttagelser av naturen och invånarnas levnadsförhållanden. 31 år senare kommer Ekeberg att upprätta ett detaljerat sjökort över Shetlandsöarna.

Bratt – från Mariestad till handelseliten i Göteborg

Del 18 av 36 i serien Ostindiska kompaniet

Lars Bratt (1649-1697) föddes i Mariestad och flyttade till Göteborg. Han var gift med Christina Matzen (-1692), dotter till handelsmannen David Matzen d.ä. Vid hennes död gifte Lars Bratt om sig med Christina Schröder vars bror Johan Schröder var gift med en annan dotter till David Matzen d.ä., Clara Matzen (1660-1709) i hennes första gifte. Lars Bratt var järnexportör, redare och minuthandlare. Innan han startade eget var han anställd hos David Matzen d.ä. i dennes grosshandlarfirma. Efter Lars Bratts död gifte Christina Schröder om sig med handelsmannen Martin Edenberg (1668-1729). Martin Edenberg var bror till Petter Edenberg (-1739), rådman i Jönköping och son till Per Svensson och Margareta Dreijer (Dräger) (-1720). Av allt att döma var Edenbergs redare för så kallade edsbåtar som trafikerade Göta älv med gods och namnet tycks ha kommit därav.

Dottern Sofia Christina Larsdotter Bratt (1686-1758) var i sitt första äktenskap gift med Israel Skragge, ägare till Crontorps gård i Visnum socken, (1660-1725) och i sitt andra med Lars Åberg (1678-1741). En annan dotter, Catharina Larsdotter Bratt var gift med Matthias Herman Lauterbach och en tredje, Anna Larsdotter Bratt, med med handelsmannen Johan Thiman. Christina Larsdotter Bratt (-1745), en fjärde dotter var gift med Andreas Hyllgren, handelsman. Deras son Jacob Hyllgren var anställd i Ostindiska kompaniet, på sista resan som superkargör. Han dog i Kanton år 1750.

Lars Bratts son Jacob Bratt (1679-1748) var redare och rådman i Göteborg. Jacob Bratt var gift med Sara Sofia Schröder (-1752), dotter till Erik Schröder och Catharina Häger. Hans dotter Catharina Maria Bratt var gift med Olof Larsson Wennerberg (1693-) som till en början var anställd av Jacob Bratt. Dottern Sofia Bratt (1726-?) var först gift med rådmannen Petter Silvander (-1750) och sen i andra giftet med Johan Fredrik Bauer (-1801), garvare och ägare av Gubbero landeri och dottern Eleonora Bratt med Nils Lundvall.

Två söner till Jacob Bratt, Carl Bratt och Fredrik Bratt (1720-1802) blev superkargörer i Ostindiska kompaniet. Carl (Charles) Bratt genomförde 5 resor som superkargör på 1740 och 1750-talen. Under den första resan kom han visserligen inte längre än till Shetland där fartyget förliste men på de övriga åkte han både dit och hem igen. Både på den resan och nästa resa till Kanton 1746-47 var Carl Johan Treutiger kapten för skeppen som Carl Bratt var superkargör ombord på.

I detta sammanhang kan noteras att det fanns andra familjer med namnet Bratt som kom att bli prominenta köpmän i Göteborg.  En sådan familj var Bratt från Brattfors. En medlem ur denna familj, Lars Gustaf Bratt (1824-1898) var en av Göteborgs största järnexportörer från 1860-talet. Från början av 1870-talet var firman den allra största göteborgska järnexportfirman.