Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Björner Hedlund

Televerkets hus

Televerkets hus är en byggnad som upptar hela kvarteret Telegrafen i stadsdelen Inom Vallgraven i centrala Göteborg. Huset uppfördes 1909–12, och utvidgades därefter 1946 och 1955. Kvarteret avgränsas av Kungsgatan, Kaserntorget och Kaserngränden.

Huvudentrén med trumman för den roterande dörren i koppar ligger i hörnet av Kungsgatan och Kaserntorget. Komplexet utgör en mycket karaktäristisk byggnad i området, med sina massiva murar av tegel och natursten. Huset är byggnadsminne sedan 1 juli 1993 enligt 3 kap. Kulturmiljölagen.

Huset i fem våningar uppfördes i jugendstil 1909-12 efter ritningar av arkitekt Hans Hedlund och invigdes den 13 maj 1913. Byggnadsfirman F O Peterson & Söner var huvudentreprenör. Telegrafstationen flyttade dock in redan 1912, och stängdes den 31 januari 1986. Huset upptog inte hela kvarteret från början, utan några kasernbyggnader fanns kvar i den södra delen, som slöts först vid en tillbyggnad 1946. Fasaden är mot Kungsgatan och Kaserntorget i råhuggen granit och rött tegel, och mot Kaserngränden i rött tegel med enkel mönstermurning och arkad.

Från den rivna kasernen hade några äldre barockportar tillvaratagits, som fick pryda fasaden mot Otterhällan. Telefonisalen mäter 16×44 meter, och som större interiör anses den vara en av jugendepokens bäst bevarade.

Ovanför huvudentrén, i fasaden, hittas friser i sten av konstnären Carl Eldh. Två björnar av skulptören Carl Fagerberg – inhuggna i trappans sidor hör till den konstnärliga utsmyckningen, samt hundhuvuden på den kraftiga hörnpelaren. En tillbyggnad mot Kaserngränd gjordes 1946 och ytterligare en tillbyggnad gjordes 1955 då merparten av gården togs i anspråk, arkitekt Björner Hedlund. Den södra flygeln byggdes på 1963. Efter originalritningar renoverades vissa publika delar år 1990. År 2004 byggdes Stora- och Lilla Rikssalen om från kontor till träningsanläggning.

Televerkets manuella avdelning var helt inflyttade 1923, och som mest arbetade här 1 000 telefonister, dygnet runt. I den så kallade ”Stora salen” fanns bland andra riksexpeditioner, lokalexpeditioner, namnanropsexpedition, centralbeställning och expedition för ankommande närtrafik. Det fanns ett rörpostsystem mellan riksexpeditioner och centralbeställning för distribution av skrivna beställningblanketter. I den ”Lilla salen” fanns expeditioner för telefonvakt, hänvisningsbesked, vakansbesked, nummerbyrå och nummerregister. Ursprungsverksamheten började avvecklas i slutet av 1990-talet.

En portal som riksantikvarien har inskriven som kulturminnesmärkt, revs i maj 1956. Det var från den gamla artillerikasernen. Då Televerket övertagit den centrala tomten för sina anläggningar, byggdes portalen in i den garagelänga av trä som fanns vid Kaserngränden. Åren 1945-48 kom tillbyggnaden mot Kaserngränd och trottoaren förvandlades till en arkad över vilken huset sköt ut och den gamla portalen flyttades in på gården där den fick tjänstgöra som infartsport till garaget. År 1956 blev halva gården tomt för ett fyrvåningshus och portalen blev lagd på lager i avvaktan på en framtida möjlighet att bli hopmurad igen.

Televerkets hus vid Kaserntorget

Televerkets hus vid Kaserntorget. Bild: Rolf Broberg. Licens: CC BY-SA 3.0

Huvuddelen av texten från Wikipedia

Advertisements

Björner Hedlund

Björner Hedlund, född 20 november 1882 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län, död 18 december 1956 i Göteborgs Vasa församling, var en svensk arkitekt. Han var son till arkitekten Hans Hedlund (1855-1931).

Hedlund studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1900-1904 och vid Kungliga akademien för de fria konsterna i Stockholm 1904-1907. Han var delägare i Hans och Björner Hedlund arkitektbyrå i Göteborg från 1908 och ca tio år framåt. Därefter allt mer egen verksamhet i Björner Hedlunds arkitektbyrå.

Lärare vid Chalmers Tekniska Institut i Göteborg från 1915. Han var också ordförande i Byggnadstekniska föreningen i Göteborg, v. ordförande i styrelsen för Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst och ledamot i styrelsen för Renströmska badanstalten.

Några byggnader han ritat i Göteborgsområdet

  • Telegrafverkets huvudstation, Göteborg 1912.
  • Pumphus, Barlastgatan, Göteborg 1912.
  • AB Hemtrefnad, Föreningsgatan 32 – Erik Dahlbergsgatan 36, Göteborg 1913.
  • Göteborgs Handelsbank, Skeppsbron 4, Göteborg 1914-1915.
  • Telefonstation i Masthugget, Göteborg 1920.
  • Göteborgs stads frihamnsmagasin 1920.
  • Ombyggnad av Renströmska badet, Göteborg 1919, 1931 och 1934.
  • Göteborgs stadsbibliotek 1926 (tillbyggnad).
  • Dicksonska folkbiblioteket 1934 (ombyggnad).
  • Bussgarage och vagnhall för Göteborgs spårvägar, 1928 och 1930.
  • Villa Höglund, Viktor Rydbergsgatan 24, 1931

Text i huvudsak från Wikipedia.