Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Arkitekt

Anna Branzell

Föddes som Anna Mohr i Mandal, Norge, den 30 mars 1895. Död 1983-07-19 i Göteborg. Var gift med Sten Branzell.

Hon blev 1919 den första kvinna som tog examen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), tillika första kvinna som tog arkitektexamen i Sverige. När Anna Mohr påbörjade sina studier vid KTH angav KTH:s stadgar fortfarande att utbildningen var öppen för ”unga män”, vilket innebar att kvinnor endast kunde antas efter beviljad dispens. Den första som beviljades dispens var Agnes Magnell 1897. Magnell studerade också arkitektur, men hon kom aldrig att ta examen.

Hon gjorde praktik hos Gunnar Asplund, Sigurd Lewerentz och Hakon Ahlberg. Var därefter anställd hos A. Arneberg, Oslo och i New York. Arkitekt på stadsplanekontoret i Göteborg 1943-1960.

Advertisements

Sten Branzell

Sten Gunnar Branzell, född 27 augusti 1893 i Stockholm, död 4 maj 1959, var en svensk arkitekt och formgivare. var son till överläraren Anders Wilhelm Branzell och Jenny Bernhardina Persson samt bror till Karin Branzell. Gift med Anna Mohr (1895-1983), som var den första kvinna som tog arkitektexamen i Sverige.

Genomgick utbildningar på Kungliga Tekniska Högskolan med examen 1916 och Kungliga Konsthögskolan 1919 i Stockholm.

År 1918 anslöt han sig till Svenska brigaden och deltog i det finska inbördeskriget. I Finland träffade han bland annat Alvar Aalto, som senare kom att bo hos Sten Branzell med hustru Anna, när han var på besök. Branzell ritade möbler åt NK:s verkstäder och var under 1920-talet konstnärlig rådgivare och formgivare vid olika glasbruk, som exempelvis Kosta glasbruk.

Branzell var först stadsplanearkitekt i Göteborg 1926-44 och sedan stadsarkitekt 1944-57. Han är känd för 1934 års stadsplan för Gubbero och för biografen Flamman (1935) i Olskroken

Från 1930 var han även arkitekt i Byggnadsstyrelsen och undervisande lärare vid Chalmers Tekniska institut från 1928.

Text från Wikipedia.

Heinrich Kaufmann

Heinrich Kaufmann föddes 1800-06-01 i Tyskland och dog 1861-05-04 i Göteborg. Utbildad i Tyskland kom han 1837 till Sverige och Göteborg där han blev biträdande stadsarkitekt. 1839 blev han stadsarkitekt och förblev detta till 1860 då han efterträddes av Hans Jakob Strömberg.

Hus han ritat i Göteborg

Tio stycken envåningshus av trä, Västra Haga, Göteborg 1849.
Två tvåvåningshus av trä, Nya Haga, Göteborg 1850.
Stora Nygatan 33/Lilla Nygatan 4
Basargatan 4/Lilla Korsgatan 4

Gustaf Alde

Endast för medlemmar

Otto Dymling

Otto Dymling

Otto Dymling

Otto Leonard Dymling, född 30 maj 1863, död 26 december 1923, var en svensk arkitekt.

Efter avgångsexamen från Chalmers tekniska institut 1883 studerade Dymling utomlands, var arkitekt i v. Stadtbauamt i Darmstadt 1889–97 och därefter verksam i Göteborg som byggnadskontrollant, arkitekt och byggmästare.

Dymling utförde bland annat Göteborgs slakthus 1903, av vars styrelse han var ledamot, och Göteborgs barnsjukhus som stod färdigt 1908 och Ågrenska konvalescenthemmet på Lilla Amundön år 1914. Tillsammans med P. Nilsson ritade han 1917 biografhuset Palladium.

Text i huvudsak från Wikipedia.

Hans Jakob Strömberg

Hans Jakob Strömberg, född 22 februari 1821 i Strömstad, död 18 februari 1872, var en svensk arkitekt, stadsarkitekt i Göteborg åren 1860-1872, tecknare och målare. Han var son till handlaren Hans Jacob Strömberg och Johanna Cavallius. Från 1849 gift med Dorotea Fredrika Granstedt och far till konstnären Julia Strömberg.

Strömberg började som student i Lund 1839 och studerade därefter till byggmästare i Uppsala (uppgifterna om Teknolgiska institutet i Stockholm som förekommer är sannolikt felaktiga) och från 1843 var han medhjälpare och assistent till Carl Georg Brunius i Lund. Hans ritningar till Akademiska föreningens hus i Lund antogs 1848 och i denna byggnad kan de romanska influenserna, som hans lärare Brunius var en sådan förespråkare av, ses. Han ritade även den 1853 uppförda anatomiska institutionen i Lund, nuvarande Archaeologicum. I Skåne utformade han också ritningarna för Charlottenlunds slott 1850 och Hanaskogs slott 1852-1854.

Han blev stadsbyggmästare i Göteborg år 1853 och sedan stadsarkitekt från 1860. I Göteborg har han ritat stadens första läroverk som idag kallas Gamla Latin (Gamla Hvitfeldtska). I Göteborg bodde han på Trädgårdsgatan 6 i kvarteret Manegen, i ett hus uppfört av honom och väl troligen också ritat av honom.

Strömberg ritaade också Kville kyrka i norra Bohuslän, en av Sveriges största landsbygdskyrkor, vid invigningen 1864 med 1 800 sittplatser.

Han var också tecknare och målare. I bevarade skissböcker finns ett flertal teckningar av Lunds domkyrka och flera andra Skåne- och Västgötakyrkor. Han utförde även en serie med akvareller och teckningar från det dåtida Göteborg samt landskapsskildringar från Bohuslän där många motiv har ett stort kulturhistoriskt värde. Strömberg är representerad vid Göteborgs historiska museum.

Text delvis från WIkipedia.

Åke Wahlberg

Karl Åke Wahlberg, född 11 maj 1907 i Stockholm, död 18 februari 1986, var en svensk arkitekt.

Wahlberg studerade vid Byggnadsyrkesskolan vid Tekniska skolan i Stockholm 1924–27. Han studerade vidare vid Kungliga Tekniska Högskolan 1934–37. Han var anställd hos Paul Hedqvist 1927–33, Ragnar Hjort 1933–34, Nils Ahrbom och Helge Zimdal 1934–37. Från 1937 drev han egen arkitektverksamhet i Göteborg. Han var assisterande lärare vid Chalmers tekniska högskola 1941–44 och ledamot av styrelsen för Byggnadstekniska föreningen i Göteborg 1943–44.

I Arkitektur- och designcentrums databas finns ett 60-tal skolbyggen registrerade och förutom dessa fler än två dussin bostadshus samt radhus, men inte fler än fyra villor.

Exempel på byggnader han ritat i Göteborg:

  • Sannaskolan, Göteborg (1941), efter 1:a pris i tävling
  • Tolleredsskolan, Lerum (1942)
  • Olof och Caroline Wijks stiftelse, Kålltorp (1945)
  • Lagerbyggnad för AB Papyrus (1946)
  • Villa Linesö (Skälltorpshemmet), Backa, Göteborg (1947)
  • Hovåsskolan Askim, Göteborg (1958)

Text från Wikipedia

Gösta Lindberg

Endast för medlemmar

Arne Nygård

Arne Ernest Nygård, född 20 oktober 1925 i Tidaholm, död 10 oktober 2014, var en svensk arkitekt.

Nygård, som var son till språklärare Frans Nygård och Selma Kuittinen, utexaminerades från Chalmers tekniska högskola 1951. Han anställdes hos arkitekterna Sven Brolid och Jan Wallinder i Göteborg samma år och var innehavare av en egen arkitektfirma där från 1953 (tillsammans med Poul Hultberg till 1961 och med Gösta Lindberg som anställd 1962–1964).

Nygård ritade bostadsområden, bland annat i Gårdsten, butikscentra, skolor, sjukvårdscentral i Göteborg samt idrottshus och badhus i Kalmar. Han ritade även Dalabergskyrkan i Uddevalla (1981), Kullavikskyrkan i Kungsbacka (1983) och Apelvikshöjds kyrka i Varberg (tillsammans med Kjell Malmquist, 1989).

Text från Wikipedia.

Nils Olsson

Nils Olsson, född 1891 i Halmstad, död 21 september 1951 i Göteborg, var en svensk arkitekt främst verksam i Göteborg.

Han utbildade sig vid Tekniska Elementarskolan i Malmö och därefter vid Polytechnikum i Strelitz i norra Tyskland 1908-1913. Som arkitekt verkade han i Göteborg, först som anställd hos Ernst Torulf och därefter under eget namn.

Efter att ha köpt in delar av Överås ägor initierade han Örgryte Trädgårdsstad i Bö som utbyggdes under 1920- och 30-talen. Han utformade själv ungefär hälften av huset, däribland den egna villan Olsagården som placerades centralt i området.

På 1930 och 40-talen utformade han sju av bostads- och affärshusen utefter Kungsportsavenyen. Kungsportsavenyen 29 var det första av dessa hus Olsson fick i uppdrag att rita och är ett tidigt exempel på funkishus på Avenyn. Nils Olsson belönades för med en bronsmedalj vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i London 1948 förslaget ”3 ronder” som senare realiserades som Valhallabadet i Göteborg.

Byggnader han ritat i Göteborg:

Villor, Örgryte trädgårdsstad, 1920-talet
Villor, Överåsgatan, 1925-1929 (med Erik Friberger)
Kungsgatan 5, 1928
Fredsgatan 4, 1930
Kungsportsavenyen 29, 1935
Kungsportsavenyen 25, 1939
Kungsportsavenyen 14, 1939
Kungsportsavenyen 45 med Biografen Royal, 1940
Biografen Kaparen, 1940
Biografen Capitol, 1941
Kungsportsavenyen 4, 1941
Kungsportsavenyen 15, 1945
Kungsportsavenyen 7, 1947
Valhallabadet, 1948

Text från Wikipedia