Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Arkitekt

Charles Lindholm

Charles Lindholm

Charles Lindholm

Charles August Teodor Lindholm, född 21 augusti 1870 i Göteborg, död 4 maj 1955 i Stockholm, var en svensk arkitekt.

Lindholm studerade vid Chalmersska tekniska skolan och vid Konstakademien 1891–1894, fick 1894 kungliga medaljen och innehade statens resestipendium 1899–1902. Han var anställd hos Hans Hedlund i Göteborg 1894–1895, hos Isak Gustaf Clason 1895–1899 och 1902–1904 och deltog i projektet med Nordiska museet och Livrustkammaren 1904–1906.

Lindholm blev arkitekt i Överintendentsämbetet 1905 och öppnade egen verksamhet i Göteborg. 1906–1912 var han rektor i Göteborg vid Slöjdföreningens skola, som han omorganiserade.

Han flyttade därefter sin verksamhet till Stockholm där han skötte professuren i arkitektur vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1912–1916 och blev 1916 ledamot av nämnda akademi, vice professor och lärare i dekorativa skolan där till 1918. Han var arkitekt hos Telegrafstyrelsen 1921–1932 och intendent i Byggnadsstyrelsen för Kronans hus på landsorten 1919–1936.

I Göteborg ritade Lindholm Villa Darjeeling vid Viktoriagatan 17 (uppförd 1911–1912) för Conrad Pineus, polisstationen vid Tredje Långgatan (fullbordad 1913), Göteborgs handelsinstitut (1914; komponerades för en annan plats än den, som senare bestämdes) samt Navigationsskolans ombyggnad (1915).

Omkring 1915 uppfördes Tekniska skolan i Västerås och Fornminnesföreningens museum i Skara (1919; numera Västergötlands museum).

Lindholms största verk i Stockholm och dess omgivning är Skogshögskolan jämte Statens skogsförsöksanstalt vid Frescati hage (fullbordad 1917) och Statens Provningsanstalts byggnader vid Drottning Kristinas väg 31 & 33 (1921). Han har ritat ett flertal villor i Djursholm, Saltsjöbaden, Lidingö och Lerum och deltagit i restaureringen av ett 20-tal kyrkor.

Text från Wikipedia.

Göteborgs Handelsinstitut

Göteborgs Handelsinstitut

Advertisements

Björner Hedlund

Björner Hedlund, född 20 november 1882 i Göteborgs domkyrkoförsamling, Göteborgs och Bohus län, död 18 december 1956 i Göteborgs Vasa församling, var en svensk arkitekt. Han var son till arkitekten Hans Hedlund (1855-1931).

Hedlund studerade vid Chalmers tekniska läroanstalt i Göteborg 1900-1904 och vid Kungliga akademien för de fria konsterna i Stockholm 1904-1907. Han var delägare i Hans och Björner Hedlund arkitektbyrå i Göteborg från 1908 och ca tio år framåt. Därefter allt mer egen verksamhet i Björner Hedlunds arkitektbyrå.

Lärare vid Chalmers Tekniska Institut i Göteborg från 1915. Han var också ordförande i Byggnadstekniska föreningen i Göteborg, v. ordförande i styrelsen för Tekniska samfundets avdelning för husbyggnadskonst och ledamot i styrelsen för Renströmska badanstalten.

Några byggnader han ritat i Göteborgsområdet

  • Telegrafverkets huvudstation, Göteborg 1912.
  • Pumphus, Barlastgatan, Göteborg 1912.
  • AB Hemtrefnad, Föreningsgatan 32 – Erik Dahlbergsgatan 36, Göteborg 1913.
  • Göteborgs Handelsbank, Skeppsbron 4, Göteborg 1914-1915.
  • Telefonstation i Masthugget, Göteborg 1920.
  • Göteborgs stads frihamnsmagasin 1920.
  • Ombyggnad av Renströmska badet, Göteborg 1919, 1931 och 1934.
  • Göteborgs stadsbibliotek 1926 (tillbyggnad).
  • Dicksonska folkbiblioteket 1934 (ombyggnad).
  • Bussgarage och vagnhall för Göteborgs spårvägar, 1928 och 1930.
  • Villa Höglund, Viktor Rydbergsgatan 24, 1931

Text i huvudsak från Wikipedia.

Vilhelm Mattson

Vilhelm MattsonKarl August Vilhelm Mattson (folkbokförd Mattsson) född 13 september 1894 i Grebbestad, död 21 februari 1975 i Göteborg, var en svensk arkitekt.

Mattson tog examen vid Chalmers tekniska institut 1918 och fortsatte studierna vid Kungliga Tekniska Högskolan till 1921. Han var anställd hos arkitekterna Hans Hedlund och Björner Hedlund i Göteborg 1918, hos arkitekt Hakon Ahlberg i Stockholm 1919 innan han 1922 anställdes på byggnadsfirman F O Peterson & Söner i Göteborg.

Hos F.O. Peterson & Söner ritade han bland annat AB Vin- och Spritcentralens lager och kontor på Hultmans holme, Svenska Handelsbanken i Kvarteret Frimuraren på Östra Hamngatan 25 (1928) och Skeppsbrohuset (1935). Vid Packhusplatsen ritade han Broströmia och Rederi AB Transatlantics hus tillsammans med Sven Steen. Han står också bakom Sjömanskyrkan i Göteborg (1954) och Guldhedens studiehem (1955).

Texten i huvudsak från Wikipedia.

Jan Wallinder

Endast för medlemmar

Sven Brolid

Endast för medlemmar

Erik Trana (arkitekt)

Erik Trana, född 27 februari 1888 i Göteborg, död 23 februari 1967, var en svensk arkitekt.

Efter studentexamen i Stockholm studerade Trana vid Kungliga Tekniska högskolan mellan 1909 och 1913. År 1915 avlade han examen vid Kungliga Konsthögskolan. Han bedrev därefter egen verksamhet som arkitekt och värderingsman i Stockholm.

Om han har någon släktskapsrelation till politikern med samma namn är okänt.

Yngve Rasmussen

Yngve Rasmussen

Yngve Rasmussen

Yngve Sigurd Isidor Rasmussen, född 14 december 1860 i Göteborg, död 19 mars 1923 i Göteborgs Annedals församling, var en svensk arkitekt. Han var bror till konstnären Thorvald Rasmussen och gift med lärarinnan Hedvig ”Hedda” Key (syster till Ellen Key).

Efter studentexamen i Göteborg studerade vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1882–1886 och vid Kungliga akademien för de fria konsterna 1886–1887. Han återvände sedan till Göteborg där han drev egen verksamhet, tidvis tillsammans med Hans Hedlund. Han undervisade vid Slöjdföreningens skola i Göteborg 1888–1903 och 1909–1919.

Rasmussen var verksam som arkitekt vid flera av landets enskilda järnvägar. Han var känd för att skapa regionalt anpassade stationshus i tidens jugend och nationalromantiska stilar. Han ritade stationshus för bland annat Göteborg-Särö Järnväg, Kil-Fryksdalens järnväg, Göteborg-Borås järnväg och Sävsjöström-Nässjö Järnväg.

Byggnader i Göteborg som han ritat:

  • Försäkringsbolaget Sveas hus, Västra Hamngatan 3, Göteborg, tillsammans med Hans Hedlund (bearbetningar av Adolf Emil Melanders ritningar), 1887-1889
  • Tomtehuset, Göteborg 1890, tillsammans med Hans Hedlund.
  • Wilsonska flygeln i Göteborgs stadsmuseum, 1891
  • Sockeln till John Ericssons staty vid Kungsportsavenyen i Göteborg, 1899
  • Ånässkolan, Falkgatan 8 i stadsdelen Olskroken i Göteborg, 1903
  • Villa Vårhäll, Rasmussens privatbostad, Malevik, 1903-1906
  • Östra Realläroverket, Stampgatan 13, Göteborg, 1906, sedan 1969 Göteborgs högre samskola.
  • Vasakyrkan, Göteborg, 1905-1909
  • Vasabron, Göteborg, 1906-1907
  • S:t Matteus kapell, Västra kyrkogården, Göteborg, 1908. Den 28 september 1909 brann byggnaden ner, men byggdes upp igen.
  • Villa för konsul Anders Mellgren, Malevik 1908.
  • Villa för ingenjör Johan Jonsson, Långedrag 1911.
  • Hagenskolan, Hagens Kapellväg 1 i Göteborg, 1913.
  • Hagens kapell, Hagens Kapellväg 10, 1917, men kapellet brann ned och byggdes upp och invigdes på nytt den 27 april 1919. Från 1964 Älvsborgs kyrka.
  • Villa för direktör Aug. Wickman, Långedrag 1917

Text från Wikipedia.

Carl Fahlström

Carl Fahlström

Carl Fahlström

Carl Fahlström, född 6 juni 1854 i Göteborgs domkyrkoförsamling, död 5 oktober 1920 i Karl Johans församling, Göteborg. Hans föräldrar var inspektören Daniel Fredrik Fahlström och Eva Charlotta Wernqvist.

Gift den 14 okt. 1880 i Partille sn  med Amanda Martina Lindbohm, född 20 mars 1851 i Landvetters sn och död 30 okt. 1929 i Göteborg (Annedal), dotter till Anders Johan Lindbohm och Carolina Löfgren.

Utexaminerad från Chalmerska slöjdskolan 1874,  elev vid konstakademins högre byggnadsskola 15 aug. 1875—78, studieresa till Tyskland och Italien 1879 och därefter drev han arkitektverksamhet i Göteborg. Tillförordnad stadsarkitekt i Göteborg från 1884, stadsbyggmästare där 1888, stadsarkitekt från 29 okt. 1897 och förste stadsarkitekt 1913. Ledamot av Konstnärsförbundet från 1886.

Från 1874 var han anställd hos den föregående stadsarkitekten Victor von Gegerfelt som också varit hans lärare på Chalmers.

Bland de byggnader han ritade och där han troligen också ingående biträdde vid uppförandet, märks det stora trevåningars bostadshuset, Kungsportsavenyen 2, som uppfördes 1877—80 för grosshandlare I. G. Hamberg, och Grand Hotel Haglunds stora ombyggnad 1887—89 med fasader och inre anordningar, såsom den stora palmhallen med trappor och terrasser, vilken tillkom genom gårdens överbyggnad, den stora matsalen och kaféet med hela taket prytt med glasmålningar. Palmhallen fanns kvar i ganska oförändrat skick år 1956 då den ansågs vara en av Sveriges ståtligaste och trivsammaste restauranglokaler. Han ritade dessutom en mängd bostadshus, skolor med mera:

År 1884 uppfördes av F. ett fyra våningars bostadshus Södra vägen 21, vars fasader utförts i italienskt betonad renässansstil, och 1893—98 ålderdomshemmet vid Vegagatan intill Slottsskogen, en stor anläggning med kyrka i baltisk tegelarkitektur. Bland de av F. uppförda offentliga byggnaderna märkas bl. a. flera skolor: Annedals folkskola 1881, Majornas elementarläroverk för flickor vid Djurgårdsgatan 1886, dåv. Västra realskolan vid Karl Johans torg (sedermera påbyggd, nu Göteborgs femklassiga allm. läroverk) samt Göteborgs auktionskammare 1892 och ombyggnad av Polishuset, östra Hamngatan 11, 1893. Som en kuriositet kan nämnas, att F. även ritat den portalbåge i träkonstruktion, omgiven av två biljettkurar, som tillkom 1887 och ända till 1950 utgjorde den karakteristiska huvudentrén till Lorensbergsparken.

Tillsammans med arkitekten sedermera professor Hans Hedlund gjorde F. ritningar till åtta villabyggnader inom det s. k. Tjänstemannakvarteret vid Föreningsgatan. F. ritade i övrigt villor, som han själv bebott: Carlsro vid Karlsroplatsen och villan Thorildsgatan 3. Senare byggde han sin bostad på berget vid Majnabbe, där han hade en storartad utsikt över hamninloppet och bodde till sin död. Detta hus är numera pojkhem i stadens ägo.

Det mesta Carl Fahlström ritat i Göteborg är rivet, inklusive de villor han själv bott i.

Jonas Hagberg

Jonas Hagberg, född den 2 februari 1788, död 1839, stadsarkitekt i Göteborg 1814-1839. Hagberg var gift med A.G. Insenstjerna.

Den 13 december 1811 utnämndes han till vice stadsarkitekt och extra ordinarie (ordinarie den 16 juli 1812) stadsbyggmästare i Göteborg, för att vara stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg behjälplig med de många återuppbyggnaderna. Efter Carlbergs död blev Hagberg ordinarie den 25 oktober 1814. Han benämndes då även hovarkitekt.

Hagberg svarade för ritningarna och var ansvarig för bland annat ombyggnaden av Göteborgs rådhus 1814-1817. Denna ombyggnad innebar bland annat en påbyggnad med en tredje våning. Han ritade också Hotell Göta källare som byggdes 1814-16.

År 1816 uppförde han ett litet nyklassicistiskt brunnshus vid Västra Hamnkanalen. Detta brunnshus flyttades till Domkyrkoplanen 1905 då Västra Hamnkanalen fyllts igen. Hagberg gjorde även ritningarna till Segerlindska teatern som stod färdigt 1816. Åren 1812 och 1813 hade Kommendantshuset och Ekmanska huset (på Kungsgatan) fått sina tredje våningar och 1816 det Radheska huset, alla genom Hagbergs arbete. Han ritade även om stadshuset som byggdes om 1821-1823.

Jonas Hagberg blev medlem av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg den 7 januari 1831.

Texten delvis från Wikipedia

Ivar Callmander

Endast för medlemmar