Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Arkaden

Kvarteret Arkaden

På 1600- och 1700-talet bildade kvarteren Arkaden (Östra Hamngatan-Södra Hamngatan-Fredsgatan-Drottninggatan) och Härbärget (Fredsgatan-Södra Hamngatan-Östra Larmgatan-Drottninggatan) ett enda långt kvarter. Efter branden 1792 anlades Fredsgatan och det nybildade kvarteret bebyggdes med stenhus i två till tre våningar.

På 1890-talet revs en del av kvarteret då Sveriges enda privatägda gata, Arkaden, drogs snett igenom kvarteret och en stor tegelbyggnad med torn uppfördes.

I kvarteret fanns flera kända företag, bl.a. Arcade restaurang och smörgåsaffär, Brobergs Tobakshandel, Törnstens herrekipering, Waidele musikaffär, Stibergs hörna och Hugo Bonanders damfrisering.

Samtliga hus i kvarteret revs 1969-1974 och de tre nuvarande byggnaderna uppfördes. År 2000 byggdes kvarterets inre delar om och nya höga entrépartier tillkom på hörnen i sydväst och nordost.

Tomter enligt Göteborgs tomtägare 1637-1807

Rote 4, tomt 116, Herwegh, Kåhre, Åkerman, Roos, Dickson, Heyman
Rote 4, tomt 117, Ström, Sahlgren, Sandberg, Kåhre, Bronander, Jansson, Rhedin
Rote 4, tomt 118, Wohlfahrt, Spång, Lembke (Lemke), Sjöberg, Schiller
Rote 4, tomt 119, Lind, Schildt, Berg, Wetterquist, Wetterman, von Schaffrath, Söderberg, Sjöberg
Rote 4, tomt 120, Kierr, Poies (Pois), Fogelberg, Arfvidsson
Rote 4, tomt 121, Kinnarid (Kinnert), Meijer, Oterdahl, Fogelberg
Rote 4, tomt 122, Friberg, Fogelberg
Rote 4, tomt 123, Eilking. En av de tomter som försvann när Fredsgatan anlades.
Rote 4, tomt 124, Lohman, Liedblad & Sjögren, Warburg, Andersson, Hyllengren
Rote 5, tomt 12, Dellinghusen (Dellinghausen), Böker, de Silentz, Oterdahl, Engelblom, Benecke
Rote 5, tomt 13, Dellinghusen (Dellinghausen), Tham, Gripenstedt, Habicht, Colliander
Rote 5, tomt 14, Böker, Ström, König, Sandberg, Bronander, Bahrman, Janse, Rhedin
Rote 5, tomt 15, Salfelt, Bratt, Edenberg, Zachrisson, Wohlfahrt, Westerling,  Westerling & Wohlfahrt, Franck
Rote 5, tomt 16, de Buur (de Boer), Ollonberg, Herwegh, Andersson, Kåhre, Roos, Dickson, Heyman
Rote 5, tomt 17, Hertzen (Hartzen), Herwegh, Kuhn, Nissen, Tanggren, Heegh, Spargren, Nordenberg, handelsfirma G Lewien, Denninghoffska huset

Arkaden

Advertisements

Arkaden

Efter en idé av konsul Gustaf Bolander grundades år 1897 AB Göteborgs Arkader med honom, G. D KennedyChristan Röhss och några andra som delägare. De anlitade byggmästare var Johan Joachim Dähn och arkitekten Franz Louis Enders som fick uppdraget att rita två sexvåningsbyggnader med valvbågar emellan och två portaler med torn. Snett genom det tidigare fyrkantiga kvarteret skulle det dras fram en gata, eller ”arkadpassage”. Arkaden blev Sveriges enda privatägda stadsgata.

För att kunna bygga Arkaden köptes hela kvarteret, däribland Denninghoffska huset i hörnet av Östra Hamngatan och Drottninggatan. 1898 revs kvarteret.

Arkaden

Arkaden

Den första östra delen av Arkaden stod klar 1899 och innehöll mest affärslokaler samt från början ett hotell med 50 rum, café och restaurant. Den västra delen skulle stå klar 1904 men kom aldrig att bli byggd. Istället byggdes där lägre byggnader från början tänkta att vara ett provisorium. Däremot byggdes ett hus, Hertziahuset, på annan plats enligt samma grundritningar som dock gjordes om lite. Detta hus byggdes efter att J.A. Hertz köpt aktiemajoriteten i AB Göteborgs Arkader år 1909 från de tidigare ägarna. Bolaget var då i det närmaste konkursfärdigt.

Den första hyresgästen i Arkaden blev konfektionsfirman Henr. Ahlberg som flyttade in 9 juli 1899. Bland butikerna genom åren i Arkaden fanns Brobergs tobakshandel, Waideles skivbutik, Törnstens herrekipering, optikerfirman Hulténs, Petersons Wienerångbageri, hovjuvelerare A. Landoff & Sons, Boutique Margot, Bernat Klein, blomsterbutiken Emelie Åqvist, perukmakare Hugo Bonander, smörgåsbutiken Arcade och Bohus Stickning med flera. Dessutom fanns där också den allra första fasta biografen i landet som hette Alhambra som invigdes 1902. Restaurangen i hotellet hade namnet Continental men vid slutet av första världskriget ersattes det av Cabaret ”Vildkatten”.

Arkaden

I november 1967 köpte försäkringsbolaget Allmänna Brand byggnaden och den privatägda gatan. Den 3 juli 1972 påbörjades rivningen av byggnaden runt gatan och 1974 invigdes den nya Arkaden.

Henry Törnsten & Co

Del 10 av 18 i serien Sveriges handel och industri

Ar 1855 grundade två bröder Törnsten en affär, som år 1861 flyttades till hörnet af Kors- och Vallgatorna. Genom en sällspord arbetsamhet förvärfvade de sig icke blott förmögenhet, utan äfven en aktning och ett anseende, som är utmärkande för gamla borgaresläkter.

Traditionen inom familjen fortsattes på så sätt, att i samma hus den 9 maj år 1893 etablerades en affär af de två bröderna Henry och Tor, hvilka i den gamla fädernegården öppnade en herrekiperingshandel och herrskrädderirörelse. Den 1 oktober 1899 flyttades rörelsen, som för hvarje år antagit allt större dimensioner, till Arkaden, där den nu är förlagd uti två olika våningar.

Herrekiperingsaffärer äro jämförelsevis unga företeelseer. Enligt hvad en uppsatsi Schmollers bekanta nationalekonomiska Jahrbuch för år 1896 upplyser, kan man visserligen spåra deras början tillbaka ända till 1840-talet, men först islutet af nästa årtionde torde affären hafva tagit samma omfattning, som i våra dagar. I Göteborg förekommer ingen motsvarighet förrän långt senare.

En ibland de märkligaste tendenserna i nutidens detaljhandel är den att kombinera olika, ursprungligen i särskilda affärer salubjudna varuartiklar. Man vill tillhandahålla köparen på ett enda ställe, hvad han annars skulle behöfva uppsöka på många håll. Herrekiperingen är just en sådan typiskt modern affär: den afyttrar, hvad man annars måst köpa hos manufakturisten, hos linnehandlaren, i trikåmagasinet, hos lädervaruhandlanden, hos borstmakaren, i parfymhandeln och kanske på hundra andra ställen. Om man än icke, som i de stora varumagasinen, kan få allt som behöfves från vaggan till grafven, så kan man åtminstone i en herrekiperingsaffär få allt, hvad en man behöfver från hjässan till fotabjället.

Den eleganta bild från ”Törnstens”, som vi här meddela, omfattar en del af själfvaherrekiperingsbutiken, som sedermera inåt fortsättes med skjort- och skoatelieren. Från butiken leder en bred ståtlig trappa upp i andra våningen, dit skrädderiafdelningen förlagts och där man först kommer in i den rymliga expeditionslokalen. Härinnanför ligga tvenne ”profningsrum”, inredda i kontinental stil i olika färger och försedda med stora väldiga speglar med rörliga sidospeglar, i hvilka den, som profvar kläderna, kan skärskåda alla detaljer af sömnaden; och i ett rum finnes en särskild anordning, afsedd att användas vid profning af ridbyxor. Innanför alla dessa rum finnes ett tillskärarerum, med plats för flere tillskärare, och därinnanför själfva skrädderiatelieren, som emellertid
äfven sysselsätter ett stort antal hemarbetare.

Axel Ramm