Kustens salteri och Kustens varv

Salteriet i sjön eller som det också kallades Salteriet Kusten anlades under 1760-talets början i den vik som på den tiden fanns mellan Klippan och Majnabbe som kallades Majbukten eller Majornebukten. Det är där som Stenas Tysklandsterminal finns idag.  Det var uppbyggt på långa bryggor Läs mer …

Andreas Andersson

Andreas (Anders) Andersson föddes 1745 och dog 1809. Mycket lite är känt om hans bakgrund, om han var gift, vilka han var släkt med eller hur det kom sig att han var så framgångsrik att han kunde bli direktör i Ostindiska Kompaniet. Men några tankar om vem han kanske Läs mer …

Ostindiska Kompaniet – tredje oktrojen 1766-86

När den tredje oktrojen skulle bildades så slutade det med att en grupp grosshandlare i Stockholm fick oktrojen. Detta skedde redan år 1762, men privilegierna skulle inte gälla förrän 1766. Teckening av lotter (aktier) skedde dock från 1762. De två centrala personerna var från Stockholm, Läs mer …

Var byggdes Ostindiska Kompaniets skepp?

I stort sett alla Ostindiska Kompaniets skepp var inköpta nybyggen. De flesta från varv i Stockholm. Varvet Terra Nova byggde flest, hela 10 stycken. Dessa skepp var Friedericus Rex Sueciae (troligen byggt 1725 som Terra Nova), Suecia (1736, det råder en viss osäkerhet kring detta fartyg, Mårten Persson Läs mer …

Wohlfahrt – kopparslagare och grosshandlare

Caspar Wohlfahrt (1640-1702) flyttade in till Göteborg kring år 1670 där han blev kopparslagare. Han var gift med Karin Sigfridsdotter och de fick sonen Bernhard Wohlfahrt (1673-1743). Sonen var också kopparslagarmästare. En annan son var Hans Caspersson Wohlfahrt, gift med Margareta Halbmeijer som ibland nämns som far till nedanstående Läs mer …

Liseberg

Det blivande landeriet Liseberg (12:74)  delades på 1600-talet in i lotter. Lotterna delades in i ”morgnar”. En morgon var precis så mycket jord som en man kunde plöja under en morgon. Förmögna herrar hyrde många morgnar. Cornelius Johan Canter hette en göteborgare, som odlade 87 Läs mer …