Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Series: Sveriges handel och industri «

Göteborgs Mekaniska Verkstads AB

Del 1 av 17 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB

Del 2 av 17 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

A.J.G. Bissmarck & Co

Del 3 av 17 i serien Sveriges handel och industri

År 1870 den 1 :ste Okt. öppnade Ingeniör A. J. G. Bissmarck under ofvanstående firma, i Pustervik en affärsverksamhet omfattande Rörläggeri, Mekanisk Verkstad och Armaturfabrik och som uppfyllde ett då länge kändt behof, emedan den innefattade åtskilligt hvarmed de äldre verkstäderna icke sysselsatte sig.

I främsta rummet sysselsatte den sig med gas-, vatten-, aflopps-, ång-, och ringledningar jämte elektriska ledningar af flere slag, och i andra rummet med installering och montering af åtskilliga belysnings- och andra anordningar såväl
inom hemmen som i nybyggnader, fabriker, bryggerier etc.

Tack vare de omständigheterna, dels att Göteborgs Vattenledning från Delsjön anlades samtidigt, och dels den då rådande lifliga byggnadsverksamheten, tog
affären genast en god fart och blef snart utan jämförelse den största inom rörläggeriet i staden samt förvärfvade sig rykte för omsorgsfullt utförda och
varaktiga arbeten.

År 1872 ingick mekanikus O. R. W. Malmborg, gammal fackman i
yrket, såsom kompanjon i firman, i hvilken sedermera efter Herr
Malmborgs död 1893 ingick stiftarens broder Fredrik Bissmarck, som, efter praktik i utlandet, flera år varit anställd i firmans tjänst.

Sedan den gamla verkstaden, oaktadt flere utvidgningar i angränsande fastigheter, visat sig vara alldeles för liten, inflyttade firman 1900 i sin då inköpta tomt vid 3:dje Långgatan, som bebyggdes och apterades till verkstad och där firman för närvarande sysselsätter omkring 130 arbetare.

Firman utför, med biträde af tekniskt och praktiskt bildade ingeniörer och verkmästare samt en duglig och bepröfvad arbetarestam, förutom alla inom rörläggerifacket förekommande arbeten, äfven anordnande af badinrättningar, fontäner, ölserveringsapparater, klosetter, lifbargare vid eldsvådor m. m. samt alla slags bleck- och kopparslageriarbeten och har den betydligt uppdrifvit sin metallfabrikation.

Firman har äfven uttagit flere patenter på badinrättningar, kranar, lifräddare etc., som dess innehafvare själfva uppfunnit; och det goda anseende den förvärfvat sig torde i icke ringa mån bero därpå, att den icke blott monterar, utan äfven själf förfärdigar en mångfald tillbehör till sina leveranser.

Till flere andra platser har firman sträckt sin verksamhet och kan påpekas den nyligen fullbordade och erkändt väl lyckade anläggningen af vattenledningen i Kongsbacka samt det nya badhuset därstädes.

För sina utställningar af badinrättningar, bryggeriutensilier, m. m. har den vunnit flere pris, såsom silfvermedalj i Göteborg 1883, i Malmö 1881, i Göteborg 1891 både vid Industri- och Bryggeriutställningen samt diplom af Hortikulturens Vänner 1894. I Wien 1873 erhöll den då unga firman sin första förtjänstmedalj.

Firman innehar, förutom artiklar af egen tillverkning, äfven ett välförsedt lager af alla slags gas-, vatten- och ångrör, koppar-, mässings- och blyrör, elektriskt materiel, gasbelysningsapparater med tillbehör, samt gaskaminer, gasspisar etc.

Axel Ramm

A. Selander & Söner

Del 4 av 17 i serien Sveriges handel och industri

Den svenska träslöjden var fordomdags ganska utvecklad, underlättad som den var af riklig tillgång på godt och billigt virke. Så småningom har dock denna hemslöjd lämnat rum för en mera fabriksmässig drift, utan att därför det konstnärliga blifvit förgätet. Det fanns dock en tid, då likgiltigheten var så stor och smaken så föga utvecklad, att man nästan glömde bort vad Ruskin uttryckt med orden: ”konst är uttrycket för människans glädje i arbetet”, — man glömde nästan
bort, att konsten icke bör vara okänd, när det gäller att pryda det egna hemmet och göra det angenämt och tilldragande.

I Göteborgs museum finnas några vackra och välordnade rumsinteriörer. Men icke äro de från 1800-talet, utan från det föregående århundradet, ty under den
största delen af det 19 :de seklet låg känslan och hågen för det konstnärliga i hemmet fullständigt nere, och det var först i slutet på 1870-talet, som man äfven i vårt land kom till insikt ombetydelsen af stil äfven i hemmets utstyrsel. Dittills hade linealen och cirkeln i de flesta fall varit normerna för möbelsnickeriets högsta produktionsformer, men nu började man mera uppmärksamma de stilarter, som under föregående tidsåldrar danats i Europas kulturländer. Känslan för stilenlighet — måhända ock blandad med ett visst effektsökeri — arbetade sig fram.

Vid de första världsutställningarne var möbelindustrien relativt obetydligt företrädd. Det är först under de senare årtiondena, då mera än förr personer med konstnärlig utbildning ställt sig i industriens tjänst, som ett verkligt uppsving ägt rum å detta område, hvilket på ett eklatant sätt visade sig vid bl. a. senaste Parisutställningen 1900, där de allra flesta nationerna lagt an på att framhålla konstslöjden just inom möbelfacket. Hvad som förut ansetts vara utan betydelse, har nu kommit till att betraktas som en exponent för konstslöjdens höga ståndpunkt.

I Göteborg var det i detta afseende på samma sätt som i öfriga delar af vårt land. De rike hämtade mönstret för hemmets utstyrsel från främmande land, de öfriga nöjde sig med anspråkslösa möbler utan karaktär och originalitet. Snickare funnos naturligtvis, men de bedrefvo saken rent handtvärksmässigt, utan ett spår af eller försök till konstnärlighet.

År 1873 började Anders Selander en ”möbelhandel’’ af blygsamma dimensioner,
framförallt af billiga möbler. Han saknade ej konkurrenter, men saknade ej häller energi och affärsblick. År 1876 upptogos i affären sönerna Axel Fredrik och ingeniören Frans Theoodor Selander, hvilka båda några år arbetat i liknande affärer i Amerika. Dessa äro nu sedan Anders Selanders död firmans innehafvare.

Steg för steg gick affären framåt, — det ihärdiga arbetet fick sin belöning. Det visade sig nödvändigt att ej längre basera affären på andras tillverkning, utan grunda den på en egen fabrikation. Så tillkom firmans fabrik å Gårda — fabrikssamhället invid Göteborg, — och så började firman uppträda som själfständig producent och sysselsätter som sådan numera nära ett hundratal personer. Äfven denna verksamhet får anses ha lyckats fullkomligt, i det den med hvarje år, som gått, väsentligen utvidgats.

Sedan 1898 arbeta äfven i firman, såsom dess blifvande öfvertagare, två af Axel
Selanders söner: Hugo Selander, som efter aflagd studentexamen studerat möbelarkitekturen och konstindustriens utveckling på de viktigare platserna i Europa, samt Gunnar Selander, som likaledes genom vistelse i utlandet inhämtat
en rik fackkännedom.

Firmans kontor och utställningslager äro förlagda till dess egen fastighet vid Köpmansgatan N 😮 40, där hela huset från källare till takås upptages af möbler, mattor, gardiner etc., med ett ord, allt som kräfves för att ögonblickligen kunna inreda en fullständig våning. Upplag af dubletter och halffärdiga saker är inrymdt i Stadshuset vid Postgatan. Då affären är belägen vid en så afsides liggande gata, har firman funnit nödigt att anordna en särskild skyltningslokal i Arkadpassagen, där fullständiga rumsinredningar af olika slag utställas. Rikhaltighetenär för öfrigt stor; firman besitter ett af de största möbellager i Skandinavien — det gäller
ju i våra dagar att kunna tillgodose så många smakriktningar och att bortarbeta den hittills rådande likgiltigheten för en verkligt konstnärlig utsmyckning af hemmet.

Vid inträdet i firmans fabrik på Gårda har man först de stora träupplagen, där träet,väl skyddadt, upplagras i flere år, och vidare de rymliga torkrummen, där träet ytterligare inlägges, och under åtskilliga veckor utsättes för en kontinuerlig värme från ångor för att blifva fullständigt torrt. Härifrån går det sedan till de olika afdelningarne inomdet tre våningar höga etablissementet, som naturligtvis är försedt med de modernaste och mest fulländade apparater och maskiner af in- och utländsk konstruktion.

Särskild uppmärksamhet tilldraga sig vissa amerikanska specialmaskiner, synnerligast en, hvars stålspindlar arbeta i träet med en hastighet af ända till 12,000 hvarf i minuten. Särskilda afdelningar finnas för arbeten i skulptur och inläggningar, hvilka firman speciellt lägger an på att drifva till högsta fulländning. Alla arbeten ske efter egna ritningar. Stor vikt lägges vid att åstadkomma verkligt praktiska ting, och har firman därutinnan lyckats särdeles väl; den innehar ett flertal patenter å ändamålsenliga möbelkonstruktioner.

En gång genom fabriken öfvertygar lätt en hvar, att firman nedlagt och nedlägger ettinsiktsfullt och dugande arbete inom sin bransch och icke skyr några uppoffringar för att följa med den moderna utvecklingen, dock alltid med hänsyn tagen till våra svenska förhållanden.

Axel Ramm

Alb. Bohlin & Co

Del 5 av 17 i serien Sveriges handel och industri

En ibland de yngre industrierna i Sverige är otvifvelaktigt fabrikationen af mössor. För endast några tiotal år sedan förekom ingen sådan tillverkning i större skala,
utan varan importerades i stora kvantiteter, synnerligast från Tyskland, hvilket land såväl i fråga om denna som andra branscher, framför allt inom
manufakturområdet, dragit stor handelsvinst af sin export till Sverige.

På senare tider har emellertid en glädjande förändring härutinnan inträdt och hvad särskildt den svenska tillverkningen äf mössor angår, torde den numera
hafva vunnit ett sådant uppsving, att importen uppgår till ett minimum.

Firman Alb. Bohlin & Co bildades år 1894 af herr Albert Bohlin och Rudolf Ericsson med hr Julius Engelbrectson som souschef; och har den sistnämnde i
alla år sedan dess stått vid kompanjonernas sida som en ovärderlig medhjälpare.

Firman började sin verksamhet helt blygsamt, men lyckades att från första
begynnelsen vinna köparnes förtroende och erkännande, hvilket allt sedermera
kommit henne till del. Genom anskaffande af tidsenliga och moderna maskiner har firman sökt att städse frambringa nyheter inom branschen och upptagit konkurrensen så, att den fullt täflar med de bästa utländska och inhemska
fabrikat.

Fabriken och lagret upptaga numera tre våningar i fastigheterna n:ris 20 och 18 vid Västra Hamngatan. Dess olika maskiner clrifvas med elektricitet, utom
prässningsafdelningen, där gas numera uteslutande användes och äfven framkallar det ångbad, i hvilket mössorna och linnehattarne inläggas, innan prässningen verkställes.

Utom fabrikation af mössor bedrifver firman äfven engrosaffär i hattar — såväl
in- som utländska — samt i alla slags tyger och utensilier för mösstillverkning, äfvensom en betydande pelsvaruaffär.

Sedan ett par år tillbaka har firman äfven etablerat en fabrik för tillverkning af
barnkläder. Äfven denna fabrikation har krönts med framgång och vunnit ett erkännande, som bådar godt för framtiden.

Axel Ramm

Säfveåns Aktiebolag

Del 6 av 17 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

Trävaruaktiebolaget Dalarne

Del 7 av 17 i serien Sveriges handel och industri
Endast för medlemmar

Fabriken Tomten

Del 8 av 17 i serien Sveriges handel och industri

Inom tändsticksfabrikationen kommer alltid namnet Alexander Lagerman att
nämnas såsom ett af de banbrytande och mest snillrika uppfinnarenamnen; och hvad Jönköpings gamla och världsberömda fabrik har honom att tacka för, — honom dess mångårige och oförtrutne maskinkonstruktör, — därom skulle säkerligen kunna skrifvas hela volymer.

Hans son Alexander Lagermaan J:r grundlade, efter mångårig vistelse i Amerika och utlandet, år 1897 Kraft-tvål-fabriken i Jönköping, hvilken numera endast är en filial, sedan hufvudaffären öfverflvttats till Göteborg och därstädes f. o. m. den 1 juli 1901 trädt i verksamhet under firmanamnet: Fabriken Tomten. Ehuru fabriken sålunda är tämligen ny, har dess verksamhet gått så framåt, att den sysselsätter omkr. 60 arbetare samt uppvisar ett tillverkningsvärde af omkr. 200,000 kronor. Fyra fast aflönade resande verka i dess tjänst och en särskild, i Tyskland fackligt utbildad kemist förestår dess laboratorium. Såsom ett bevis på affärens utveckling må nämnas, att den under år 1902 förbrukade
packlådor för 8,000 kronor och trycksaker för 33,000 kr.

Fabriken har hittills varit förlagd till gamla artillerikasärnen, men kommer innevarande år att förflyttas till den Rosenlundska fabrikens nydanade byggnadskomplex.

Fabrikens alster höra till den kemisk-tekniska industrien och kunna synas nog så små och obetydande, men förtjäna i själfva verket mycken uppmärksamhet. I en broschyr, som firman utdelat, indelas de, praktisk nog, i tre underafdelningar : hälso- och parfymeriafdelningen, hushållsafdelningen och delikatessafdelningen.

Om vi då först sysselsätta oss med den mellersta afdelningen, finna vi där främst Lagermans kraftskurpulver för kokkärl, golf etc., en af firmans egna uppfinningar, som vunnit mycket erkännande, emedan det fort gör rent och lämnar hvita vackra golf. Till samma kategori hör kraftskurtvålen samt metallputspulvret och det prisbelönta tvättpulvret, hvilket å världsutställningen i Paris erhöll mention honorable och som uppgifves vara ett förträffligt tvättmedel, emedan det förekommer den sönderslitande gnuggningen af tvätten och med litet arbete lämnar hvita, vackra kläder.

Till hälso- och parfymeriafdelningen räknar firman sitt sundhetssalt, sitt giktliniment, sin dermabalm (hudmedel), sitt shampooing-water (hårmedel) samt parfymer, eau de Cologner och fina tvålar.

Till delikatessafdelningen räknas de preparat, som underlätta husmödrarnes
matlagningsbestyr, såsom bakpulver, — vid hvars användande ingen jäsning behöfves före gräddningen i ugnen —- vanilj-extrakt, fruktextrakter, vaniljsocker, vinaigre, apelsinsaft, lemonadpulver samt gelé- och puddingpulver. De sistnämda pulvren äro, som bekant, föremål för en högst afsevärd amerikansk och engelsk industri, hvars alster hittills importerats till vårt land och vunnit mycken efterfrågan; de framställas numera af Fabriken Tomten i en mängd fruktblandningar, från ananas och vanilj till smultron och äpple, och gå fullt upp emot det bästa utländska.

Firman tillverkar äfven andra varor, såsom bläck, blanksvärta och box-calf-créme för finare skodon, Destroyer (medel mot mal), Bon Ami (flytande putspomada), och sträfvar att åstadkomma ett redbart och på vetenskapliga principer grundadt fabrikat af svensk tillverkning, som fullt kan ersätta, hvad som hittills måst importeras.

Axel Ramm

Tekniska fabriken Göta Lejon

Del 9 av 17 i serien Sveriges handel och industri

Denna fabrik anlades år 1812 af Herr John Benecke på sin nuvarande plats å Krokslätt Kongegården i Örgryte socken utmed Mölndalsån, helt nära Göteborg. Tillverkningen torde då hufvudsakligen utgjorts af såpa, enär fabriken i skrift benämndes ”Såpbruket Göta Lejon”, i dagligt tal helt enkelt ”Såpbruket”, hvaraf man ock skulle kunna antaga, att den på den tiden var enastående i sitt slag härstädes. År 1812 sysselsattes 3 arbetare, som tillverkade 1,082 fjärdingar såpa, hvilkas värde beräknades till 15,630 kronor.

Efter att flera gånger hafva ombytt ägare, köptes den 1863 af Herr John Eneroth, firman Eneroth & C:os grundläggare, under hvilkens förvaltning den genom tillbyggnader utvidgades och förbättrades. Den mest genomgripande förändringen har dock utförts af dess nuvarande innehafvare, Aktiebolaget Eneroth & Co. Göteborg.

Bolaget har genom ytterligare jordinköp och nybyggnader betydligt utvidgat densamma, anskaffat arbetsmaskiner af allra nyaste konstruktion, så att den för närvarande är fullkomligt tidsenligt inrättad.

Fabrikens tillverkning utgöres nu icke allenast af såpa, utan äfven af en mängd andra artiklar, såsom alla sorters tvål, hvaribland äfven s. k. pilerad fransk toilette-tvål, glycerin, kristallsoda, hushållssoda, lutpulver, såppulver, skurpulver och parfymer med flera kemiskt-tekniska preparat, hvilka alla med skäl kunna framhållas, då vid deras framställning den största noggrannhet iakttages, de nyaste metoder tillämpas och endast råmaterialier af bästa och finaste beskaffenhet användas. Fabrikaterna hafva också tillvunnit sig allmänhetens förtroende och, där de varit utställda, tilldelats framstående utmärkelser.

Såsom redan nämnts, äges fabriken af Aktiebolaget Eneroth & Co, hvars postadress är Göteborg och hvars styrelse utgöres af herrar: Nils Broberg, verkställande direktör, Carl Blidberg och ingeniör H j. Heimbürger, teknisk ledare.

Axel Ramm

Henry Törnsten & Co

Del 10 av 17 i serien Sveriges handel och industri

Ar 1855 grundade två bröder Törnsten en affär, som år 1861 flyttades till hörnet af Kors- och Vallgatorna. Genom en sällspord arbetsamhet förvärfvade de sig icke blott förmögenhet, utan äfven en aktning och ett anseende, som är utmärkande för gamla borgaresläkter.

Traditionen inom familjen fortsattes på så sätt, att i samma hus den 9 maj år 1893 etablerades en affär af de två bröderna Henry och Tor, hvilka i den gamla fädernegården öppnade en herrekiperingshandel och herrskrädderirörelse. Den 1 oktober 1899 flyttades rörelsen, som för hvarje år antagit allt större dimensioner, till Arkaden, där den nu är förlagd uti två olika våningar.

Herrekiperingsaffärer äro jämförelsevis unga företeelseer. Enligt hvad en uppsatsi Schmollers bekanta nationalekonomiska Jahrbuch för år 1896 upplyser, kan man visserligen spåra deras början tillbaka ända till 1840-talet, men först islutet af nästa årtionde torde affären hafva tagit samma omfattning, som i våra dagar. I Göteborg förekommer ingen motsvarighet förrän långt senare.

En ibland de märkligaste tendenserna i nutidens detaljhandel är den att kombinera olika, ursprungligen i särskilda affärer salubjudna varuartiklar. Man vill tillhandahålla köparen på ett enda ställe, hvad han annars skulle behöfva uppsöka på många håll. Herrekiperingen är just en sådan typiskt modern affär: den afyttrar, hvad man annars måst köpa hos manufakturisten, hos linnehandlaren, i trikåmagasinet, hos lädervaruhandlanden, hos borstmakaren, i parfymhandeln och kanske på hundra andra ställen. Om man än icke, som i de stora varumagasinen, kan få allt som behöfves från vaggan till grafven, så kan man åtminstone i en herrekiperingsaffär få allt, hvad en man behöfver från hjässan till fotabjället.

Den eleganta bild från ”Törnstens”, som vi här meddela, omfattar en del af själfvaherrekiperingsbutiken, som sedermera inåt fortsättes med skjort- och skoatelieren. Från butiken leder en bred ståtlig trappa upp i andra våningen, dit skrädderiafdelningen förlagts och där man först kommer in i den rymliga expeditionslokalen. Härinnanför ligga tvenne ”profningsrum”, inredda i kontinental stil i olika färger och försedda med stora väldiga speglar med rörliga sidospeglar, i hvilka den, som profvar kläderna, kan skärskåda alla detaljer af sömnaden; och i ett rum finnes en särskild anordning, afsedd att användas vid profning af ridbyxor. Innanför alla dessa rum finnes ett tillskärarerum, med plats för flere tillskärare, och därinnanför själfva skrädderiatelieren, som emellertid
äfven sysselsätter ett stort antal hemarbetare.

Axel Ramm