Advertisements

Upptäck historien - Familjerna, företagen och handelshusen

Series: Oljebolag «

Koppartrans

Del 1 av 3 i serien Oljebolag

Efter andra världskriget var det ekonomiskt att lägga raffinaderier nära konsumtionsområdena i stället för som tidigare nära oljekällorna. Med ökad konsumtion var det bättre och billigare att transportera råolja i allt större tankfartyg än att transportera de raffinerade produkterna.

Hamndirektören i Göteborg, Gunnar Osvald, var intresserad av olja och träffade på 1940-talet grosshandlaren och snustillverkaren Robert Ljunglöf, som bland annat var styrelseledamot i Stora Kopparbergs Bergslags AB, Rederi AB Transatlantic och Stockholms Enskilda Bank. Vid dessa möten kom det fram att det fanns ett raffinaderi till salu i Mira Lima, en delvis utrymd militär depå, sju mil söder om Los Angeles. Raffinaderiet utgjordes av två enheter för destillation av råolja och två enheter för termisk reformering av bensin. Det var tillverkat under andra världskriget och ursprungligen en gåva från USA till den kinesiska nationalistregeringen för dess lands försvarskrig mot Japan. Innan anläggningen hann transporteras till Kina tog kriget slut. Ett köpeavtal skrevs under den 7 december 1946 mellan National Resources Commission of the Chinese Goverment och Stora Kopparbergs Bergslag AB. Köpesumman uppgick till 1 166 275 dollar.

KoppartransDen 28 februari 1947 bildades Koppartrans Olje AB och den 16 juni samma år beviljade Kungliga Patent- och Registreringsverket registrering av företaget. Storägarna i Koppartrans blev Stora Kopparberg och Transatlantic. Gunnar Osvald blev det nya företagets förste VD.

Raffinaderiet byggdes vid Skarvik på Hisingen i Göteborg efter att det anlänt i delar till staden i april 1947. 80 villor i Skarvik och Smedjegården fick rivas för byggets skull. Den 26 september 1949 började driften vid raffinaderiet som då var det största raffinaderiet i Sverige. Anläggningen för bensinreformering togs därefter i drift 1953.

1958 sålde Transatlantic sitt aktieinnehav till Stora Kopparberg och från 1964 övertogs hela företaget av Svenska Shell. Raffinaderiet kom nu under några år att ha beteckningen Shell-Koppartrans raffinaderi. Koppartrans Olje AB blev formellt Shell Raffinaderi AB 1975.

Symbolen, det eldssprutande heraldiska djuret Koptra, ska ha skapats av den österrikiske formgivaren Fritz Rückert som var ateljéchef vid Ervaco i Stockholm. Han ska ha fått inspiration från det gamla Mobil-märket. Den syftar på raffinaderiets eviga låga som utgjordes av överskottsråolja. Det finns dock en massa andra förslag på vem som designat märket. 

Koppartranstappen vid Elisedal i Göteborg. Idag ligger där en stor modern Shell-mack.

Mer: Peters Liv, Bensinsidorna, Grandprix 63,

Mobil OIl

Advertisements

Vestkustens Petroleum AB

Del 2 av 3 i serien Oljebolag

I början av 1860-talet importerade Adolph Meyer & Co den första lasten fotogen till Göteborg. Den första noterade importen skedde 1864 då 676 ton infördes. Redan 1870 var importen uppe i 5 000 ton så ökningen gick fort. De ledande importörerna i Göteborg var Adolph Meyer & Co, John Odell & Co, John Berglund & Co och Bröderna Sandberg. Importen skedde på träfat och firman Claus Barchman & Co ordnade med lagring för all bolags import på av dem ägd mark på Ryanäs som sen förblivit oljehamn ända in till i modern tid.

I slutet af 1880-talet anlade Bröderna Sandberg, representanter för Bröderna Nobel, en cistern på Käringberget för förvaring av fotogen varefter det för dem blev möjligt att ta emot fotogen med tankfartyg som vid denna tid bl.a. utvecklades av Bröderna Nobel och Lindholmens varv.

Konkurrensen i branschen var hård och 1895 bildades därför Vestkustens Petroleum AB av bland annat Adolph Meyer, Claus Barchmann, John Peterson och John Berglund. Dessutom fanns det delägare i Uddevalla och Köpenhamn. Ordförande i styrelsen var Magnus Dahlgren och direktör Anders F. Lybeck. Bolaget inköpte Ryanäs från Claus Barchmann & Co och de lät där uppföra en stor anläggning med cisterner. 1899 gick Bröderna Sandberg i konkurs och Vestkustens Petroleum övertog därefter deras anläggning på Käringberget varvid bolaget blev den helt dominerande importören av oljeprodukter. Redan vid denna tid hade Standard Oil också ett eget dotterbolag i Sverige, Svenska Petroleum AB Standard.

Ryahamnen och anläggningarna på Ryanäs

Ryahamnen och anläggningarna på Ryanäs som numera är rivna.

merkur1Vestkustens Petroleum var återförsäljare både för Bröderna Nobel (Branobel) och Standard Oil, från 1911 för Branobel och Standard Oil of New Jersey och efter ryska revolutionen och det ryska förstatligandet av oljebolagen 1920 bara för US-amerikanska Standard Oil of New Jersey.

Vestkustens Petroleum använde varumärket Pratts mellan 1910 och 1925, kanske ända till 1939. Innan 1910 användes varumärket Merkur. 1911 efterträddes Lybeck som direktör av Carl Andersson. Han var också styrelseledamot i Krooks Petroleum och Skånska Petroleum AB.  Carl Andersson lät bygga en sommarvilla vid Älvnabben på Käringberget.

pratts11934 slogs Vestkustens Petroleum AB ihop med Krooks Petroleum och Olje AB (grundat 1896 av Krooks, Åhrberg & Co samt Falkman, Möller & Co) i Stockholm, Skånska Petroleum AB i Hälsingborg, Sydsvenska Petroleum AB i Malmö och Ostkustens Petroleum AB i Kalmar och Svenska Petroleum AB Standard. Det nya bolaget fick det sistnämnda som namn och var ägt av US-amerikanska Standard Oil of New Jersey som redan 1910 köpt aktiemajoriteten i samtliga de fusionerade bolagen. Falkman, Möller & Co var inget Göteborgsbolag vilket hävdas på Wikipedia och på de flesta historiesajter om bensinmackar som alltså har felaktig information.

Även de andra bolagen som ägdes av Standard Oil använde varumärket Pratts från 1910. Innan 1910 var det varumärke för Sydsvenska Petroleum AB i Malmö som grundats 1896. Detta bolag hade dock från början varumärket Red Star.

1935 avgick Carl Andersson som VD i Svenska Petroleum AB Standard. Hans son Gösta Ahnsteen blev därefter disponent för Standards verksamhet i Göteborg men han lämnade denna post redan 1941 eller 1942.

Från 1939 använde bolaget varumärket Esso i Sverige, 1934-39 användes i allmänhet Standard som varumärke, men viss av dotterbolagen använde. 1951 bytte företaget namn till Svenska Esso AB. 1973 bytte hela företaget namn till Exxon Corp. 1985 övertogs bensinmackarna i Sverige av norska Statoil och Esso som varumärke försvann i Sverige året efter. I år (2016) har mackarna byt namn och ägare till Circle K.

Andra källor: Artur Attman, Göteborgs Stadsfullmäktige 1863-1962, 1963.

Bröderna Sandberg

Del 3 av 3 i serien Oljebolag

Bröderna Sandberg var importör och återförsäljare av oljeprodukter för Bröderna Nobel (Branobel). En av bröderna, Gustaf Sandberg, ägde mark vid Älvnabben (Käringberget).

År 1887 anlade bolaget en cisternanläggning med tappstation och pumpanläggningar vid Älvnabben på Käringberget i Göteborg:

På yttersta udden af Käringberget är nu en stor cistern af plåt, påminnande om en större gasklocka uppförd. Långt ut på Elfsborgsfjorden kan man se att läsa inskriptionen på
denna stora klocka:

Bröderna Sandberg, Nobel-Fotogén.

Cisternen, som under sommaren uppförts af Lindholmens Mekaniska Verkstad, blir i nästa vecka fullt färdig. Den är tillverkad af tjock plåt, håller 10 meter i höjd och 18 meter i genomskärning. Den skall rymma 2,080,000 kilogram olja, hvilket motsvarar 12,000 fat. I taket är en ventil för utsläppande af gaser. Påfyllningen af olja skall ske direkt från de hit-kommande Nobelska cistemångarne från Petersburg utan annan kraft än ångans egen maskin. En ny brygga har blifvit byggd, till hvilken nu leder ett tjockt rör. Detta rör är inledt i cisternens nedersta plåt, blott ett par tum från marken, men är så inrättadt att det, i mån efter som påfyllningen sker och efter det denna fullbordats inuti cisternen, kan höjas öfver oljans nivå.

Att denna anläggning kommer att ha ett ganska starkt lugnande inflytande på petroleumpriserna är tydligt.

1899 gick Bröderna Sandberg i konkurs. I samband med detta köpte Vestkustens Petroleum AB upp anläggningen. Tappstationen ombyggdes senare och kom efter 1942 att införlivas i KA4:s verksamhet. Vestkustens Petroleum köpte därefter mer mark på Älvnabben.